Chanias Historia, från stenålder till trängsel

Sedan 2013 äger vi ett hus i Gamla Stan i Chania. Om man bor i ett hus med 60 cm tjocka väggar från 1400-talet och skottglugg i vardagsrummet, blir man rätt nyfiken på stadens historia. Vilka bodde här innan oss? Hur levde de? Jag har forskat en del i det och här kommer tretusen ord om tiotusen år i Chania.

Neoliter, minoer och mykener

Chania är en av de städer i världen som har längst kontinuerlig historia. Redan under neolitisk tid (det vi kallar stenåldern), för ungefär 8 000 år sedan, bodde människor på Kastelliklippan vid havet. På 1700-talet före Kristus uppstod här en minoisk stad med ett palats som kallas Kydonia. Vad minoerna kallade palatset vet ingen. Eftersom det fortfarande ligger en stad ovanpå Kydonia är palatset inte lika utgrävt som sin mer kända kusin Knossos utanför Heraklion. Men en hel del har grävts fram under ett långvarigt samarbete mellan svenska och grekiska arkeologer. Många av föremålen finns på stadens arkeologiska museum, som definitivt är värt ett besök.

Efter den minoiska perioden, runt 1 200 före Kristus, tog den mykenska kulturen över och några av de äldsta bevarade byggnaderna i Chania härstammar från denna period. Det finns många teorier om varför den minoiska kulturen försvann, allt från naturkatastrofer till inbördeskrig finns på listan över möjliga orsaker.

rbsh
Minoisk utgrävningsplats. Foto: John Göransson.

Greker, bysantiner och saracener

Låt oss snabbspola lite. Chania var genom olika allianser en löst sammanfogad del av antikens Grekland fram till år 67 före Kristus, då en romersk armé intog staden. Den romerska epoken pågick fram till 330 efter Kristus, då staden blev en del av det bysantinska imperium som uppstod när Rom delades i den romersk-katolska delen, som hade sin huvudstad i Rom, och den grekisk-ortodoxa, som hade sin huvudstad i Konstantinopel (nuvarande Istanbul).

Den första bysantinska perioden skulle vara i nästan 500 år. Chania var under denna tid en avlägsen provins och vi vet inte så mycket om vad som hände här innan saracenerna – muslimska araber från Cordoba i Spanien – intog staden 828 och totalförstörde den. Saracenerna döpte staden till ”Al Chanea” och när bysantinarna återtog staden behöll de namnet men strök förledet ”Al”.

Bysantinarna återtog Kreta 961 och den andra bysantinska perioden skulle pågå i 250 år. Nu byggdes Chania upp igen och Kastelliklippan befästes med murverk. I dag finns bara en liten del av den ursprungliga muren kvar, i den kan man tydligt se hur kolonner och andra delar av hellenska och romerska byggnader har återanvänts.

cof
En del av den bysantinska stadsmuren. Notera de gamla kolonnerna. Foto: John Göransson.

Den här gången hade Bysans en bättre plan för att inlemma Kreta i imperiet. En blandning av historiska fakta och myter berättar om de tolv adelsfamiljer som kejsar Alexios II Kamenos sände till Kreta på 1000-talet, för att driva in skatter och försvara ön från fiender. De flesta av de tolv familjerna finns fortfarande kvar på ön och familjemedlemmarna är aktade medborgare. Jag känner bara en av dem, hans anfader Marios Skordilis var brorson till kejsar Alexios.

Venetianare

Så kom venetianarna och intog hela Kreta, som blev deras koloni från 1204. Nu blev det fart på byggandet. Venetianarnas strategi var att inte bara ockupera Kreta utan göra ön venetiansk. Tusentals människor flyttade från Italien till Chania, där det uppstod en byggboom som skulle pågå under hela ockupationen. Den lilla stadens befolkning uppgick vid denna tid till minst 8 000 människor. Det byggdes en hamn och en fyr. Staden växte ut från Kastelli och en ny stadsmur med vallgrav byggdes kring de nya stadsdelarna. Vatten och avlopp installerades, skeppsvarv med torrdockor, uppfördes… Det är venetianarna vi har att tacka för Chanias skönhet.

received_10215047389118751
Den venetianska hamnen. Foto: Jonatan Göransson.

Kretensarna gjorde åtskilliga uppror mot Venetianarna. De tolv bysantinska familjerna blev en viktig länk mellan de nya härskarna och lokalbefolkningen. Så småningom skapades en slags borgfred mellan de nyinflyttade venetianarna och de bysantinska adelsfamiljerna.

Men staden attackerades ofta av krigiska kretensare från land och av pirater från havet. Att bo i Chanias utkanter var ingen sinekur, man visste aldrig vad som skulle hända. Invånarna hade egna försvarssystem och flyktvägar som kunde ta dem ner till havet utan att de behövde ge sig ut på gatorna. I vårt hus har vi både en skottglugg och numera igensatta dörrar till grannhusen. I mitten av 1600-talet byggde venetianarna en mur runt hela det som i dag är Gamla Stan, med en utvändig vallgrav, som aldrig fylldes med vatten. I dag är i princip hela den södra delen av muren borta, den mest intakta delen är den västra.

SAMSUNG CSC
Den västra och bäst bevarade delen av stadsmuren. Foto: John Görasson.

Ottomaner och egyptier

Under den här tiden förlorar Venedig flera av sina kolonier till det ottomanska imperiet, som snabbt vidgas i alla riktningar. Det bysantinska imperiet hade rasat redan 1453, när ottomanerna intog Konstantinopel och gjorde staden till sin huvudstad. När turkarna gick till attack mot Chania 1645 föll staden snabbt. Den muslimska ottomanska eran skulle vara i 250 år.

Kretensarna gav sig aldrig. Minst ett 30-tal revolter och uppror genomfördes och i början av 1800-talet tvingads den ottomanska pashan be om hjälp från Egypten, som sedan härskade över Kreta i ett decennium. Det tydligaste spåret av den tiden är fyrtornet i Chania, som byggdes av Egypten på fundamentet av det venetianska fyrtorn som stod där tidigare. Det är i dag en av Kretas mest fotograferade byggnader, jag har själv drygt 50 bilder av det på hårddisken.

SAMSUNG CSC
Inloppet till Chanias hamn, julafton 2015. Foto: John Göransson.

Självständighet

Det ottomanska väldet skulle trots alla uppror bestå fram till 6 november 1898, då de sista ottomanska trupperna lämnade ön. Nu började Kretas korta tid som självständig stat. Eller kanske inte så självständig. Kreta var ett protektorat under de fyra stormakterna Preussen, Storbritannien, Ryssland och Österrike. Prins Georg av Grekland och Danmark sattes att styra landet. Chania blev landets huvudstad.

Det finns många spår kvar av denna korta period i Chanias historia. Nya byggnader uppfördes i neoklassicistisk stil för ambassader, konsulat, regeringsbyggnader och andra ändamål.

cof
Den brittiska ambassaden är numera hotell. Foto: John Göransson

Egentligen var det självständiga Kreta en dålig kompromiss, för att turkarna skulle kunna backa ut med värdighet och för att kväsa Greklands territoriella anspråk. Kretensarna hade under 250 år av ottomanskt styre aldrig gett upp motståndet och efter det grekiska fastlandets självständighet skickade Grekland trupper till Kreta för att hjälpa till med frihetskampen. Kretas strategiska läge gick inte att överskatta, stormakterna ville gärna ha minst ett finger med i spelet om ön.

Crete-flag-1

Den autonoma staten Kretas flagga 1898-1908

Den grekiska flaggan hissas

Men Grekland ville att Kreta skulle vara en del av Grekland. Det ville även de flesta av kretensarna. Så 1908 rev kretensarna och grekerna avtalet med stormakterna och förklarade att Kreta nu var en del av Grekland. Stormakterna gav med sig och den 1 december 1913 hissades för första gången officiellt den grekiska flaggan från fortet Firkas i Chanias hamn. Det blev startskottet på Chanias moderna historia.

Nazistockupationen

Tyvärr skulle Chania hinna bli ockuperat en gång till. Då kom nazisterna, den kanske allra brutalaste ockupationsmakten.

Egentligen ville Hitler inte ockupera Kreta, han behövde resurserna på östfronten. Men eftersom brittiska och grekiska trupper evakuerades dit och bet sig fast på ön när Tyskland intog resten av Grekland så kunde de ställa till mycket oreda. Inte heller Churchill var särskilt intresserad av Kreta, det fanns viktigare slagfält. Några förstärkningar skickades aldrig. När Tyskland landsatte fallskärmsjägare på ön möttes de av motståndsmän och civila, som helt enkelt sköt dem eller slog ihjäl dem med vad som fanns tillhands. Det finns historier om hur grekiska bondkvinnor klubbade ihjäl tyska fallskärmsjägare med stekpannor och brödkavlar, innan dessa ens hade satt stövlarna på marken. Den första attacken slutade med ett fiasko, med flera tusen döda tyskar. Det var första och sista gången Hitler försökte sig på en landstigning med enbart fallskärmstrupper.

Tyvärr blev även det andra försöket fiasko, denna gång för de allierade, som klantade sig med kommunikationen och lät tyskarna ta över flygfältet i Maleme väster om Chania. Sedan var det en enkel sak att få in förstärkningar från luften och havet. De allierade flydde över bergen till södra Kreta, där ungefär hälften evakuerades till Nordafrika, medan resten anslöt sig till motståndsrörelsen. Många blev kvar till krigsslutet 1945.

Slaget om Kreta pågick i tio dagar, 1 juni 1941 var hela ön i tyskarnas händer. Nazisterna skulle stanna kvar på Kreta till andra världskrigets slut. Men trots blodiga vedergällningar, avrättningar och andra hemskheter gav sig kretensarna aldrig. Tillsammans med de kvardröjande britterna utkämpade de ett ursinnigt gerillakrig med utgångspunkt från de otillgängliga trakterna på södra Kreta. En beräkning från 2014 gör gällande att minst 20 000 människor på vardera sidan dödades under denna tid. De fyra åren efter de tio dagar det tog att ockupera ön kom att kallas ”Den elfte dagen”.

Nazisterna hann tyvärr samla ihop alla öns omkring 300 judar, som 9 juni 1944 sattes på fartyget Tanais, med destination mot Auschwitz. En brittisk ubåt sänkte fartyget utanför Piraeus, i tron att det var en tysk trupptransport, och alla Kretas judar dödades. Det blev det tragiska slutet på en epok som hade varat på Kreta sedan förkristen tid. En av synagogorna är nu renoverad, den ligger bara ett par kvarter från vårt hus, som är beläget i den judiska stadsdelen Evraiki. Synagogan är väl värd ett besök. Tyvärr har den redan utsatts för två mordbränder. Antisemitismen försvann inte med nazismen.

rbsh
I stadsdelen Evraiki bodde Chanias judar till 1944. Foto: John Göransson.

Inbördeskrig och Natobaser

Efter andra världskriget utbröt inbördeskrig i Grekland. På ena sidan kommunister, som ville ansluta Grekland till Stalins Sovjetunionen, på den andra konservativa rojalister, som med massivt stöd av de allierade vann kriget efter några år av strider. Grekland skulle inte till något pris få hamna bakom järnridån! Inte förrän 1949 var kriget slut och även om inga slag stod på kretensisk mark så deltog kretensare på båda sidor.

Chanias strategiska läge är fortfarande lika viktigt, så efter inbördeskriget byggde Nato upp militärbaser i Chaniaområdet. Bland annat finns en naturlig djuphamn i Soudabukten strax öster om staden, stor nog för de allra största amerikanska hangarfartygen. När turisterna lämnar Chania på hösten är det i stället de grekiska, brittiska och amerikanska militärerna som hörs och syns i Gamla Stans gränder. Chanias flygplats är också militärflygfält. Varje gång en rote jaktplan flyger förbi brukar jag säga ”det är inte en övning” tyst för mig själv. För att påminna mig om att baserna på har använts i militära kampanjer i bland annat Mellanöstern, Afghanistan, Kuwait, Libanon, Irak, Syrien och Libyen.

SAMSUNG CSC
Grekiska flottister i Chania. Foto: John Göransson.

Chania 1950-1974 – den farliga staden

Efter andra världskriget var Chania en fattig och farlig stad. Stora delar låg i ruiner efter nazisternas bombningar, värst drabbade var de äldsta kvarteren på Kastelliklippan. I princip hela Gamla Stan var ruiner och slum, här bodde bara fattiga och utslagna, ofta i raserade hus som övergivits av sina ägare. Kvällar och nätter kom soldaterna, de prostituerade, rånarna, knarklangarna… Det var inte en trakt som ansvarsfulla föräldrar ville låta barnen växa upp i. De flesta gatorna saknade asfalt eller stenläggning, gaslyktorna var ofta trasiga.

”Mina föräldrar ville inte att vi skulle växa upp här, så de flyttade till ett hus nära busstationen. Varje kväll och natt var det slagsmål mellan chaniotis och amerikaner i hamnen. Många amerikanska soldater fick stryk och kastades i vattnet. Och sedan skulle de hämnas. Så där höll det på”, berättar en av våra grannar, som numera har gjort om familjens hus till ett litet hotell.

Men militärbaserna skapade också lokala jobb och intäkter. De många som emigrerat efter kriget började skicka hem pengar, jordbruket tog åter fart, sedan turismen. Sakta reste sig Chania ur askan.

En viktig händelse för Chania var filmen ”Zorba the Greek”, som hade premiär 1964, vann fyra Oscarsstatyetter och blev en världssuccé. Boken som filmen bygger på skrevs av kretensaren Katzantakis och filmen utspelas i byn Stavros på Akrotirihalvön, nära Chania. Flera scener är också inspelade inne i Gamla Stan. Theodorakis musik och dansen ”Syrtaki” som koreograferades av Georgis Provias för filmen, spelas och dansas än i dag runtom i världen.

Zorba skulle, precis som Mamma Mia nu drar turister till Zakyntos, locka besökare från hela världen. Men det var besvärligt att ta sig till Kreta på 60-talet, så i den första vågen kom det mest välbeställda kryssningspassagerare. Och hippies, som till största delen passerade Chania ganska obemärkt på väg till hippiekolonier som Palaeochora och Matala. Det var först efter militärjuntans fall 1974 som det första utrikesplanet landade på Chanias flygplats.

Zorba-the-greek-1024x631
Allt gick att sälja med Zorba.

Juntan härjade förstås i Chania också och hann ställa till en hel del. En sak som 1971 skulle förändra stadens framtid var beslutet att det inte längre var Chania utan Heraklion som var Kretas ”huvudstad”. Den korrupta juntan släppte också loss exploatörerna, som hann bygga några anskrämligt fula hotell i Gamla Stan. Det värsta ställdes mitt på den venetianska stadsmuren och stod där tills det revs kring millennieskiftet. Ytterligare ett par fula 70-talsbyggen står kvar nere i hamnen som en påminnelse om denna tid.

received_10215047437239954
Ett 70-talshotell i betong, mitt i den venetianska hamnen. Foto: Jonatan Göransson.

Efter juntans fall började saker hända ganska snabbt. Viktigast var att Kreta fick sitt första universitet, som lokaliserades till Chania. I dag är staden en viktig studieort, med fem olika fakulteter och utanför turistsäsongen skapar de över 20 000 studenterna en helt annan stämning än på sommaren. Det finns också en medicinsk fakultet, vilket gör Chanias sjukhus St. George till universitetssjukhus. Eftersom många av studenterna drygar ut kassan med arbete i servicesektorn har flera av dem blivit våra goda vänner genom åren. Vi följer nyfiket deras karriärer via sociala media.

Massturismen sveper in

Charterresandet till Kreta tar fart på allvar på 70-talet. Först är det mest britter som reser till Heraklions flygplats för att semestra i Hersonnissos, Agios Nikolaos och andra turistorter. De gör de för övrigt fortfarande, nu i sällskap av många ryssar och andra östeuropéer. Även svenska Charterresor till Heraklion kommer igång på 70-talet, men det är fortfarande Rhodos som lockar flest svenskar.

På 70-talet börjar det dyka upp hippies och båtluffare på västra Kreta, lockade av de låga priserna, de fina stränderna samt, lite mindre officiellt, tillgången till cannabis. Tyskarnas folkabussar och skandinavernas Fjällrävensäckar blir en allt vanligare syn. Inne i Chania börjar det dyka upp små enkla hotell och rumsuthyrare. Alla lever på billigt vin, enkel tavernamat och dåliga grekiska cigaretter. Många vildcampar eller bor på campingplatsen i Agios Astopolis, strax utanför Chania.

Enligt TUI, som på den tiden hette Fritidsresor, startar Chartern från Sverige till Chania området i början av 80-talet. Nu skjuter hotellen upp, först längs stadsstranden i Nea Chora, sedan breder turistorterna ut sig västerut till Agios Astopoli, Kato Stalos, Agia Marina och Platanias. Massturismen är igång och nu kommer ingenting att bli sig likt.

Första gången jag besökte Chania var 1990. En sista minuten-charter tog oss till Maleme, som ligger väster om de stora turistförorterna Agia Marina och Platanias. Här var det betydligt lugnare. Vi var på landet, med höns och getter utanför fönstret. Och även om Maleme i dag är betydligt mer exploaterat så skiljer sig denna ort, och grannen Gerani, fortfarande från de stora turistorterna. Här finns bara ett par stora all-inclusive-hotell. Hit går inga ”turisttåg”, här finns inga beachklubbar med technomusik. De flesta turisterna bor i lägenheter och verkar trivas med lugnet. Vi åker ofta till Gerani för att äta middag och dricka spännande öl på Bossa Nova samt dricka cocktails med de trevliga bröderna som driver Tequila Bar.

IMG_20180727_114239_185
En belgisk finöl på Bossa Nova i Gerani. Foto: John Göransson.

År 1994 landade 334 000 utländska passagerare på Chanias flygplats. Förra året, 2017, var det nästan 1,1 miljoner och om trenden står sig året ut kommer 2018 att sluta på 1,2 miljoner besökare. Vi och många andra räknas förstås flera gånger i statistiken, bara i år blir det fyra besök. Men de allra flesta gör högst ett besök om året.

Jag har hittat passagerarstatistik för Chanias flygplats från 1994, två år innan den nya flygplatsterminalen öppnade. Kurvan pekar spiktakt uppåt, med två undantag. En nedgång kan noteras mellan 1995 och 1996, kanske på grund av att den gamla teminalbyggnaden var så trång, snuskig och illa organiserad att det var en mardröm att tvingas använda flygplatsen? Kom ihåg att detta var innan Schengen, så på den tiden var det också omständliga passkontroller. Nästa stora nedgång kom mellan 2007 och 2010, orsakad av att många turister fick dra åt svångremmen när finanskrisen slog till, samtidigt som Grekland efter flera år med skyhög inflation hade blivit ganska dyrt att semestra i. År 2001 passerades halvmiljonstrecket och bara 14 år senare passerades miljonstrecket. Terminalen från 1996 blev snabbt för trång och sedan 2017 är flygplatsen helt om- och tillbyggd.

Chania i dag

Enligt TripAdvisors medlemmar är Kreta numera inte bara Greklands mest populära resmål. Det är världens femte populäraste resmål! Från mitten av juli och en månad framåt är det mer än fullsatt i stan. Det kan låta avskräckande, men det har förstås fördelar också, inte minst för alla dem som lever på turisterna. Det är oftast ganska lätt att undvika trängseln, bara ett par kvarter bort är det mesta som vanligt. Men visst kan det bli lite väl trångt ibland.

oznor
Trängsel på Chalidon i Gamla Stan, 17 juli 2018. Foto: John Göransson.

1 kommentar på “Chanias Historia, från stenålder till trängsel”

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.