I Grekland kan du frossa under fastan

Efter tre veckors karneval är det slut på festen. När dammet har lagt sig efter apo-kreat (som i översättning betyder slut med kött) följer Kathara Deftera – den rena måndagen. Den är inledningen på den 40 dagar långa fasteperiod som avslutas när påskaftonen övergår i påskdagen. Även om väldigt få greker numera följer fastreglerna annat än på Kathara Deftera och under den heliga påskveckan så känner alla till reglerna.

Fasta. Det låter för oss lutheraner, som för länge sedan slutade med sådant, åtminstone av religiösa skäl, som självsvält. I en del religioner är det kanske så, men inte i den Grekisk-ortodoxa. För grekerna handlar det egentligen mest om att välja råvaror efter säsong och att låta såväl den egna kroppen som djuren återhämta sig efter årets mänskliga framfart. Äter du bara rätt saker – eller snarare undviker rätt saker – kan din fasta vara rena frosseriet.

Först och främst handlar det om köttet. Alla djur som har rött blod är skyddade under fastan, liksom alla produkter som framställs av sådana djur. Alltså är kött från alla däggdjur (fläsk, nöt, vilt, lamm, get…) samt fjäderfä förbjudna under fastan. Samt mjölk, yoghurt, smör, ost och ägg. Dessutom är alla fiskar som har ryggrad förbjudna (alla fiskar har ryggrad, mer om det senare).

jhdr
Vi ses om 40 dagar. Foto: John Göransson.

Greker älskar kött. Utan kött – ingen fest! Vi ser ofta stora grekiska sällskap (parea) sitta till bords med väldiga fat fyllda med kotletter (brisola), korvar (loukaniko), köttbullar (Keftedes), souvlaki… Till detta pommes frites, vin och läsk. Det är som med svenskarnas devis: Utan sprit – ingen fest! Det som är ransonerat skapar ett sug. I Grekland har fastereglerna, tillsammans med det faktum att kött till nyligen var en lyx de flesta bara kunde unna sig vid festliga tillfällen, satt detta likhetstecken mellan kött och fest.

jhdr
Ingen fest utan kött! Foto: John Göransson.

Detta med ägg är ett problem. Hönorna slutar inte värpa under fastan, så om alla avstår från ägg i 40 dagar uppstår ett berg av ägg, varav många ligger nära bäst före-datum. Precis som i Sverige, där vi också fastade en gång i tiden, är påsken därför full av äggtraditioner. Det gäller att konsumera många ägg på kort tid, helt enkelt.

rhdr
40 dagar på äggberget. Sen blir det äggfrossa. Foto: John Göransson.

Det finns också restriktioner kring om olivolja och vin, som under fastan bara får konsumeras lördagar, söndagar och andra helgdagar. Detta har sannolikt sin grund i att kyrkan ville hjälpa grekerna att få oljan och vinet att räcka till nästa skörd.

Så vad äter grekerna under fastan? Svar: allt annat. Vi börjar i havet. Skaldjur och bläckfisk har ingen ryggrad. Om du kommer till Thessaloniki ska du gå till marknaden, slå dig ner vid ett bord och beställa midopilafo – musslor med risotto. Det är galet gott! Sen har vi bläckfick i alla varianter, från grillad xtapodi till kalamares fyllda med ris och örter.

edf
Midopilafo på marknaden i Thessaloniki. Foto: John Göransson.

Sedan går vi upp på land. Under fasteperioden är det dåligt med färska grönsaker, men det finns gott om bönor, kikärter linser och annat gott från naturens skafferi. Jag, som genom livet har utsatts för svenska vegetarianers tafatta försök att tillreda linser och bönor, blev väldigt överraskad när jag fick klart för mig hur gott det kan vara om lök, vitlök, örter, vinäger och andra godsaker får koka med.

cof
Hur ska vi överleva fastan? Med bröd, kanske? Foto: John Göransson.

Bröd går förstås utmärkt att äta. Och öl är ju inget annat än bröd i flytande form, så det går också bra. Men kyrkan tycker att vi ska vara försiktiga med alkoholen under fastan.

bsh
Öl går bra. Här en utmärkt IPA från ett mikrobryggeri i Rethymnon, Foto: John Göransson.

Jag funderar faktiskt på att prova på en grekisk fasta i år. Om inte annat så för att få upp mer skaldjur och baljväxter på tallriken. Det jag kommer att sakna mest är förmodligen ost. Kött klarar jag mig utan och om planeten ska kunna föda alla människor så måste vi ändå dra ner på köttätandet. Lika bra att vänja sig. Och så länge jag får äta garides (räkor), midi (musslor), fasolakia (gröna bönor) och skordo (vitlök) så kommer jag att överleva. Däremot blir det svårt att bara få använda olivolja på helgerna. Vinet går bra, jag kan alltid ta en öl i stället. Det passar utmärkt till räkmackan.

mde
Bläckfisk-carpaccio på Salis i Chania. Foto: John Göransson.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.