fbpx

Greklands husägare kämpar mot mot klimatet

I stort sett alla som bor i Grekland har en gemensam fiende: Klimatet. Vi går igenom de värsta problemen, vad de ställer till med och hur de kan hanteras. Det blir en resa från läckande tak till varmvattenflaska i sängen.


Om du bara har varit i Grekland på sommaren har du förmodligen upplevt ett av väderproblemen på allvar: hettan. Den avhjälps oftast med luftkonditionering, bad, dryck och tunna kläder. Om du har varit i Grekland under de andra årstiderna har du fått bekanta dig med kylan, fukten, regnet och vinden. Vi tittar närmare på det grekiska klimatet och hur det påverkar nästan alla som bor i Grekland.

Vi jar skrivit om grekiska väderfenomen förut, så vi ska inte gå närma in på dem i den här artikeln.

Grekiska hus är tyvärr ofta ganska illa byggda, enligt principen ”väggar-tak-fönster-dörrar”. Det är raka motsatsen till svensk byggnadskonst. I Sverige pratar vi mycket om ”sjuka och friska hus”, ”energisnåla hus” och ”underhållsfria hus”. Så är det inte i Grekland. Huset är oftast en låda av tegel eller armerad betong. Tilläggsisolering, trösklar och tätningslister saknas som regel. Taken är platta, ofta är underarbetet vid målning dåligt och ofta har fel färg använts, så att färgen börjar lossna efter ett år eller två. Efter några år har ditt nya fina hus förvandlats till något helt annat.

Booking.com

Lösningen på de här problemen är inte en stor sak utan många små. Varje liten förbättring bidrar och om du sätter ett mål blir det lättare att hantera eländet. Vårt mål har hela tiden varit att hantera problemen så bra som möjligt för så lite pengar som möjligt. Vi försöker dessutom hålla nere vår elförbrukning, både av kostnadsskäl och för att vi vill skona klimatet.

Värmen

Det kan bli mycket varmt i Grekland på vintern, det vet alla. Det är inte alls ovanligt att temperaturen stiger över 40-strecket. Oftast pågår värmeböljorna bara i några dagar, men det är tydligt att klimatet förändras. De senaste somrarna har vi haft fler och längre värmeböljor än någonsin tidigare. Huset mår inte dåligt av värme, det är vi människor som lider av den. Här är våra råd för att klara värmen:

  • Bomma igen allt på dagarna och öppna på nätterna. Husets väggar håller värmen ute, ofta har vi uppemot fyra grader lägre temperatur inomhus än utomhus på sommaren
  • Släpp inte in en solgnutta i huset!
  • Fläktar i alla rum
  • Undvik att laga mat som kräver mycket tillagning inomhus
  • Byt dygnsrytm. Middag tidigast 22.00, i säng vid fyratiden på morgonen. Är lunch och ta siesta under de varmaste timmarna, mellan 14.00 och 19.00
  • Använd avfuktare för att hålla luftfuktigheten nere.
  • Vi använder luftkonditioneringen så lite som möjligt. Men när det är som värst slår vi på den och njuter av svalkan. Då måste huset bommas igen helt.

Kylan

Väldigt trevligt på vintern. Foto: John Göransson.

Även på Kreta, där vi bor, kan det bli minusgrader på vintern. Grekiska hus är ofta oisolerade, med englasfönster. De har inga trösklar, ofta är det väldigt dragigt. Vi känner människor som har runt tio plusgrader hemma på vintrarna och sover med varmvattenflaska i sängen. Många blir sjuka i lunginflammation. Längre norrut kan det bli många minusgrader, så att vattenledningar fryser. De senaste åren har många skaffat gasvärme och den slutar fungera om det blir för kallt Här är våra råd för att klara vinterkylan:

  • Bra uppvärmning. Vi har bra element i de rum vi vistas ofta i
  • Vi har en etanolkamin och en värmefläkt i vardagsrummet, det ger tillräcklig värme när vi är där
  • Tätningslist runt fönster och dörrar för att slippa drag.
  • Vi stänger fönsterluckorna och hänger filtar över dörrarna (de har glasinfattningar) på vintern
  • Lagar mycket mar hemma på vintern, gärna långkok
  • Vi funderar på att investera i en luft/vatten-värmepump. Det har grannen gjort
Med cappuccino, toast och kokta ägg värmer vi upp köket på vintermorgnarna. Foto: John Göransson.

Tack vare de här åtgärderna fryser vi aldrig i huset. Förr hade vi stora problem med drag, det har vi inte längre. Vi har vänner som hälsar på om vintrarna för att få sitta i värmen ett tag.

Fukt

Alla vi känner i Grekland har problem med fukt. Den ställer till skador på huset och den orsakar mögel. Den är dessutom ohälsosam, i synnerhet i kombination med mögel. Eftersom huset ofta står tomt i månader under de värsta månaderna måste vi hålla den ute långsiktigt. Grekerna hanterar ofta detta genom att låta fönstren vara öppna och luckorna stängda, för att luften ska kunna cirkulera i huset. problemet är att det inte hjälper när luftfuktigheten utomhus är hög. Så här hanterar vi fukten:

  • Luftavfuktare är det enda som hjälper. De ska vara av god kvalitet och tåla kontinuerlig drift. De ska gå att koppla till en slang, så att vattnet kan rinna ner i en golvbrunn
  • Vi har två avfuktare, en i köket och en i sovrummet på övervåningen
  • När vi är hemma går avfuktaren i köket på nätterna
  • På vintern använder vi avfuktaren i sovrummet för att torka kläder
  • När vi lämnar huset för en längre tid bommar vi igen allt och startar luftavfuktarna, som får gå konstant
  • Det är viktigt att allt är stängt när avfuktarna går, annars försöker man fukta av hela jordatmosfären
  • Avfuktarna ska inte stå för nära ytterdörrar eller ytterväggar. Står de nära en ytterdörr drar de in fuktig luft, står de nära en ytterdörr drar de in fukt genom väggen, som kan ta skada av det.
  • Håll väggarna omålade eller kalkade, för att inte stänga in fukten bakom färgen. Akrylfärg och andra täta material kommer snart att börja bubbla.

Nederbörd

Det kan regna väldigt mycket i Grekland. Det är inte alls ovanligt med bortspolade vägar, översvämmade källare och annat elände. Det är också mycket vanligt att det regnar in i Grekiska hus. De har oftast platta tak och dålig avrinning, så att det bildas en bassäng på taket. Förr eller senare tränger vattnet in. Vi har drabbats av detta, det är en ständig kamp. Goda råd för att hantera vätan

  • Lägg ett vattentätt skikt på taket och se till at ha avrinning
  • Ta med en silikonspruta och undersök taket efter ställen där vatten kan komma in. Skruvhål, småsprickkor och annat tätas med silikon. Ditt tak ska vara tätt som en cykelslang!
  • När du är hemma: se till att det inte står vatten på taket genom att sopa bort det
  • När det regnar som värst måste vi ibland lägga handdukar på fönsterbrädorna
  • När vi inte är hemma är det bara att hålla tummarna

Vind

Vinden ställer till stor skada på grekiska hus. Träd faller ner på dem, tak blåser av, fönster krossas av föremål… Det händer att hus helt kollapsar, men det beror oftast på att de var i dåligt skick.

När stormarna kommer gör vi som på en båt.

En blåsig natt i Chanias hamn. Bara att gå hem och sätta på torra kläder. Foto: John Göransson.
  • Ta bort eller surra fast allt löst utomhus. Ett trädgårdsbord kan bli en livsfarlig projektil om vinden tar det med sig, parasoll ska vi inte tala om.
  • Stäng alla dörrar, fönster och luckor. Kolla så att inget kan blåsa upp.
  • Ha inga dyrbara saker lösa på hyllor och bord. Om ett fönster blåser upp kan det orsaka stor förödelse, i synnerhet om det regnar.

Vårt townhouse i sten är raka motsatsen till en båt. Det byggdes för sådär 600 år sedan, väggarna är 60 cm tjocka och det står skyddat i en gränd. Det har stått emot krig, jordbävningar, stormar och bränder. Så länge vi inte slarvar med sjömanskapet så klarar vi oss. Men det händer att vi vaknar av att möblerna tumlar runt på taket. Då är det bråttom att ta sig upp. Jag har farit runt, spritt språngande naken, i storm och ösregn och langat in stolar och bord till hustrun genom takdörren.

Det finns en extra elak vind som ofta blåser på vintern. I Italien heter den Siroccon, här heter den Sorokos. Den drar med sig ett rött damm från Sahara, som lägger sig som en film överallt. Om det regnar samtidigt så blir det en röd gegga. Vårt första besök på våren börjar otta med att ta bort Saharasanden från Fönster, lister och tak. När Sorokon blåser stannar man gärna inomhus. Människor som har problem med luftrör eller lungor ska definitivt hålla sig inomhus.

3 reaktioner till “Greklands husägare kämpar mot mot klimatet

  • 15 juli, 2020 kl. 18:10
    Permalink

    Investering i luft/vatten värmepump är nog betydligt dyrare än att använda vanliga klimatkylan som värmepump luft/luft vintertid. Dessutom är det mer energisnålt.

    Svar
    • 17 juli, 2020 kl. 16:39
      Permalink

      Den är kombinerad med solvärme. Så den ger varmvatten, värmer på vintern och kyler på sommaren.

      Svar
      • 17 juli, 2020 kl. 18:57
        Permalink

        Har aldrig sett en sådan koppling under min karriär. Skulle behöva räkna på en sådan befintlig anläggning innan jag gör tummen ned.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: