fbpx

Ilska och humor blandas i Greklands konflikt med Turkiet

Grekerna och turkarna är vana vid hårda ordväxlingar och ständiga hot om att grälen ska eskalera i väpnad konflikt. På tisdagen blev det riktigt illa, när Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis meddelade att landet var satt i ”högsta beredskap”. Det var reaktionen på Turkiets ”seismiska undersökningar” strax utanför den grekiska ön Kastellorizo.


Den grekiska regeringen ser Turkiets närvaro utanför Kasatellorizo som en farlig eskalering av en redan allvarlig kris i relationen mellan länderna. Mitsotakis varnade också för EU-sanktioner mot Turkiet om inte planerna ändrades. Detta är utan tvekan den allvarligaste situationen sedan i våras, då Turkiet fraktade tiotusentals flyktingar till gränsen mot Grekland.

Det hörs ofta vapenskrammel mellan länderna. Men sedan Cypernkrisen 1974 har en svajig fred kunnat hållas, mest för att både Grekland och Turkiet är medlemmar i Nato. Mina vänner i Grekland brukar inte bry sig så mycket när politiker, präster och militära befälhavare varnar för krig, men den här gången lät det faktiskt annorlunda, åtminstone ett tag.

En drink före kriget

Πάμε πόλεμο;?;?;?” (Blir det krig???) undrar en vän i Chania på tisdagsmorgonen. ”Όπου να’ναι!!!!” (Vilken sekund som helst), svarar en väninna. ”Να πεθάνουν η Τούρκοι!” (låt turkarna dö!!!) skriver en tredje. Allvaret i kommentarerna blandas med humor. ”En drink till bara, innan vi beger oss till fronten!” ”Kan vi kriga med Tsikoudia?” Som vanligt med kretensarna är det svårt att avgöra om de skämtar eller menar allvar. ”Den som startade flyglarmet gamla stan är definitionen av svart humor”, skriver en annan vän i Chania. ”Och just i dag rycker min son in i militärtjänsten”, skriver en orolig pappa.

Booking.com

Efter några timmar tycks vännerna vara hyggligt överens om att kriget nog är uppskjutet på obestämd tid. Merkel har pratat i telefon med Erdoğan och nu tycks tonen vara tillbaka på den vanliga spända nivån. Den är alla vana vid och det är inget som vare sig greker eller turkar ligger sömnlösa över. Turkiet säger att deras ”seismiska undersökningar” (förskönande uttryck för olje- och gasprospektering) äger rum ”på den turkiska kontinentalplattan” och anklagar Grekland för att vilja utvidga sitt territorium. Det här är ett gräl som har pågått i hundra år och det finns inget slut i sikte.

Kastellorizo, eller Meghisti som ön också kallas, ligger i en vik på Turkiets sydkust, strax utanför turistorten Kaş. Den lilla ön har bara några hundra invånare och en flygflottilj. Det är bara 2 kilometer till Turkiet medan den närmaste bebodda grekiska ön, Rhodos, ligger 120 kilometer bort. Ön har framför allt ett stort symboliskt värde för grekerna, även om dess invånare givetvis inte vill bli turkar.

Olja och gas

Eftersom många grekiska öar ligger så nära Turkiet att det inte finns plats för något ”internationellt farvatten” mellan länderna pågår en ständig gränskonflikt mellan länderna. Båda vill ha rätt att utvinna de tillgångar av naturgas och olja som man tror finns under Egeiska havets botten.

Grekland och Turkiet har varit arvfiender i århundraden. Grekland var länge ockuperat av det Ottomanska imperiet och dessförinnan vat stora delar av dagens Turkiet en del av det Bysantinska Imperiet. Gränserna mellan länderna fastställdes i Lousanneavtalet 1922, men det gjorde inte slut på osämjan, som också är en del av den inrikespolitiska dagordningen. Erdoğans beslut att göra om Hagia Sofia till moské var en i raden av provokationer. Det är annorlunda med olje- och gasprospektering, för det handlar om stora pengar, något som båda länderna är i skriande behov av.

Prenumerera!

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: