fbpx

När blev Grekland Grekland?

Loading...
Loading...

Den fjärde delen i vår serie inför Greklands 200-årsjubileum handlar om när Grekland blev Grekland, från den första revolten mot ottomanerna till dagens Grekland. Den processen tog 125 år.


Det talas ofta om att Grekland är en ung nation. Inte minst greker använder gärna det som förklaring till diverse saker. Det stämmer inte längre. Alla länder i Afrika är yngre än Grekland. I Europa har många nya länder uppstått sedan kommunismens fall, exempelvis alla länder på Balkan. Om man räknar från Greklands erkännande 1830 är det väldigt många stater som är yngre än Grekland, bara i Europa. Några exempel: Spanien (enat 1831), Norge (självständigt från Sverige 1905), Finland (självständigt från Ryssland 1917), Island (självständigt från Danmark 1918), Irland (Självständigt från Storbritannien 1922), Tyskland (enat 1991). Därtill kommer alla nya stater som uppstod efter järnridåns fall. Det är faktiskt betydligt färre länder som var självständiga nationer före 1830.

Så här växte (och krympte) Grekland

Klicka på de olika fälten på kartan så ser du när de blev en del av Grekland.

När hände vad?År
Frihetskriget inleds i Attika och på Peloponnesos1821
Den första grekiska republiken bildas på Peloponnesos1822
Greklands första officiella gränser fastställs, bestående av Peloponnesos, Attika och Kykladerna1830
Ottomanerna förlorar Centrala Grekland1832
Britterna lämnar ifrån sig Joniska öarna1864
Ottomanerna förlorar Thessalien1881
Turkiet förlorar Makedonien och Epirus, Kreta blir en del av Grekland1913
Bulgarien lämnar ifrån sig Trakien1919
Grekland intar Norra Epirus i Albanien samt Ionia och östra Trakien i Turkiet 1920
Grekand förlorar Norra Epirus till Albanien samt Ionia och östra Trakien till Turkiet 1923
Italien lämnar ifrån sig Dodekaneserna1947
Ottomanska tortyrinstrument utställda på museum i Ioannina som handlar om frihetskriget. Foto: John Göransson.

Självständigt 1830

Till att börja med ska sägas att Grekland inte alls blev en självständig nation 25 mars 1821. Det var då frihetskriget mot det Ottomanska imperiet inleddes och det skulle dröja till i juli 1832, vid fördraget i Konstantinopel (nuvarande Instanbul) innan Grekland slutgiltigt fick sina gränser godkända. Det innebar ändå att Grekland var det första landet i det sönderfallande Ottomanska imperiet som blev självständigt.

Det Ottomanska Imperiet släppte inte ifrån sig hela det som i dag är Grekland. Nationen bestod 1832 av Attika, Peloponnesos, Centrala Grekland och Kykladerna. Allt norrut och österut samt Kreta var kvar i ottomanernas grepp.

Britternas öar

De Joniska öarna (Korfu, Kefalonia och de andra öarna väster om Grekland) tillhörde det Brittiska imperiet, som hade erövrat dem från Napoleon, som i sin tur hade erövrat dem från Venedig. Britterna lämnade över öarna till Grekland 1864. Ottomanerna släppte ifrån sig Thessalien vid fördraget i Konstantinopel 1881. Sedan skulle det dröja över 30 år innan Greklands gränser åter ändrades.

Balkankriget 1912-1913 var början till slutet för det Ottomanska imperiet och nu fick det, vid fredskonferenser i Bukarest och Florens, släppa ifrån sig Makedonien och Epirus.

Kreta blev en ”autonom monarki” redan 1897, men redan 1908 förklarade sig kretensarna som grekiskt och 1913 Blev Kreta officiellt en del av Grekland.

Här bodde den ryska garnisonen under Kretas tid som autonom monarki. Foto: John Göransson.

Det som nu fattades var Trakien, som hörde till Bulgarien, och ögruppen Dodekaneserna, som hörde till Italien. Bulgarien släppte ifrån sig Trakien 1919.

Den stora katastrofen

Nu begick se segrande länderna i första världskriget och Grekland ett ödesdigert misstag. De allierade lovade i det så kallade Sévresavtalet 1920 att Grekland skulle få en del av det besegrade Ottomanska imperiet även öster om Egeiska havet och grekiska trupper gick över gränsen i östra Trakien, Ioina och norra Epirus, där en stor del av befolkningen bestod av etniska greker. Under devisen ”Megali Idea” (Den stora idén) skulle alla etniska greker på båda sidorna om Egeiska havet inlemmas i det Grekiska kungadömet. Även Cypern, som då var brittiskt, omfattades av Megali Idea och fortfarande är det många nationalistiska greker och cyprioter som anser att Cypern borde vara en del av Grekland.

Kriget var till en början en framgång för Grekland, men sedan bjöd den nybildade nationalstaten Turkiet motstånd. De var numerärt överlägsna och när de gick till motattack i augusti 1922 kollapsade den grekiska fronten. De allierade avstod av ”geopolitiska skäl” från att hjälpa Grekland, de var helt enkelt rädda att den sköra freden efter första världskriget skulle brytas. Sevresavtalet revs. Ett nytt avtal slöts i Lousanne 1923, där Turkiet fick tillbaka Ionia och östra Trakien samtidigt som Albanien fick tillbaka norra Epirus. Vid den stora folkomflyttning som ingick i avtalet tvingades en miljon etniska greker lämna Turkiet. Detta skulle komma att kallas ”Megali Katastrofi”, Den stora katastrofen.

De italienska öarna

Nu var det bara öarna i Dodekaneserna kvar. Italienarna hade erövrat dem från turkarna 1911 och hade lovat att lämna över alla öar utom Rhodos till Grekland. Men vid Lousanneavtalet blev Dodekaneserna officiellt en del av Italien och skulle så förbli fram till 1947, då ögruppen officiellt införlivades med Grekland.

Stadshuset i Mandraki på Nisyros. Byggt av italienarna 1931. Foto: John Göransson.

Därmed var hela pusslet lagt. Det skulle ta 125 år för Grekland att få sina nuvarande gränser. Det är nog inte många som tänker på det när de besöker Rhodos eller Kos, att öarna för inte så länge sedan var en del av Italien. Det var faktiskt italienarna som började bygga upp turistindustrin på Rhodos, mer än 30 år innan svenskarna började flyga dit på charterresor.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: