Romeiko 2.0. Greklands fula druvunge blev en svan

Romeiko är Kretas mest odlade druva och har så varit sedan vinlusen härjade i Europa runt förra sekelskiftet. Eftersom Romeikodruvan är härdig mot vinlus beslutades att inga andra druvor skulle odlas på Kreta. Tyvärr är det mycket svårt att förvandla druvan till ett bra vin. Nu har några lyckats, välkommen Romeiko 2.0!

”Jag kan rekommendera ett glas Nostos Romeiko till bläckfisken”, säger Kleopatra när vi sitter på The Five för att äta vår sista lunch i Chania. ”Tack, men jag har svåra fördomar mot Romeiko, så jag tor inte det” svarar jag. ”Just därför ska du testa den här. Du kommer att bli väldigt överraskad”, säger Kleopatra bestämt bakom munskyddet. Hon är en duktig sommelier som har gett oss flera stora vinupplevelser, så vi låter oss bevekas.

Det var bra att vi gjorde det. Det är ett fantastiskt vin! Med smak av citrus, persika och gräs, lite sprittigt, väldigt ungt. Det är helt enkelt ett mirakel.

Romeikodruvan används traditionellt till att tillverka maroúvas, eller brunt vin, som det också kallas. Det är ett vin som främst framställs i trakten av Kissamos väster om Chania. Smakmässigt påminner det om väldigt dålig sherry, den bruna färgen kommer från oxideringen av vinet. Maroúvas är populärt bland lokalpatrioter en del Kretaälskare, på samma sätt som många Greklandsälskare fortfarande älskar Retsina. Dåliga viner som har lyfts upp av traditioner, trots att det borde ha gått samma väg som svensk svagdricka eller vattgröt. Maroúvas är alkoholstarkt och ofta väldigt billigt, ett annat skäl bakom populariteten.

Problemet med vin gjort på Romeiko är att det oxiderar väldigt lätt och då växlar det färg från vitt eller rött (beroende på pressning) till brunt. Alla försök att göra ”vanligt” vin av druvan har hittills misslyckats. I stället har man låtit oxideringen bli en del av vinets karaktär och lagrat vinerna länge. Men nu har Manousakis lyckats göra ett vitt vin som åtminstone överlever ett år utan att oxidera. Hur de har burit sig åt vet jag inte, men resultatet är enastående. Druvan finns i med i flera andra Nostosviner, som Nostos MRS. och Nostos Pink. Det är så här man hedrar de lokala traditionerna. Ta en traditionell druva och gör ett bra vin av det. Samma sak gjorde vinmakaren Gerouvassilliou i Makedonien med Malagousiadruvan för några år sedan. I dag är det det många vinmakare som har tagit efter.

Prova Nostos Romeiko nästa gång du kommer till Grekland eller beställ det på Systembolaget. Jag är inte säker på att det är värt 189 kronor, men det är kul att prova. (På The Five kostar en flaska 23 euro.) När du har köpt det, drick upp det direkt. Man vet aldrig hur länge det klarar sig, trots magikerna på Manousakis.

Kanske är det läge att införa traditionen Romeiko Neo, precis som fransmännen har sin Beaujaleaus Noveau? Skicka ut de nytappade buteljerna i världen för omedelbar konsumtion, när vinet är som yngst och friskast. Låt varenda grekisk restaurang med självaktning ta fram en Romeiko Neo-meny, ordna en tävling om vem som snabbast kan frakta en låda från Chania till Hungry Donkey i London.

Du kan läsa mer om grekiska viner här.