Grekiska öar: Kea

Vi hade fått nog av Aten. Hettan, smutsen och trafiken hade nu fått sällskap av kravaller och upplopp. När jag strax innan vi skulle åka ringde från Sverige till en god vän i Aten sade han ”Vänta. Jag ska bara stänga fönstret. Tårgasen börjar bli jobbig.”

Vi bestämde oss för att kolla om vi kunde ta oss direkt ut på öarna, utan att passera Aten och Pireus. Det kunde vi. En kort resa med taxi till Lavrio, därifrån snabbfärja till Kea, som heter Tzia på Grekiska. Vi skulle vara ute på öarna i ett nafs.

Ingen vi kände visste så mycket om Kea och våra sökningar på internet gav också rätt magert resultat. Många rika atrenare hade hus på ön, fick vi veta. Av dem var många bankirer och skeppredare, därför fanns ovanligt många banker på en ö med bara drygt 2 000 invånare.

Vi läste också att besökare inte var särkilt välkona till ön, eftersom de rika grekerna inte ville att Kea skulle förstöras av massturism. De hade väl sett hur det hade gått för Mykonos och Rhodos och fruktadde att samma sak skulle hända dem.

Vi var lite oroliga när vi stg av båten. Skulle vi vara välkomna? Nåja, det gick en båt tillbaka på kvällen så i värsta fall fick vi väl vända tillbaka till Aten.

Vi oroade oss i onödan. Vi blev mottagna med öppna armar i den lilla hamnen Koressia och var snart inkvarterade på ett enkelt men fräscht hotellrum till ett fullt normalt pris. Strax efterår träffade sonen en svensk i hans egen ålder, som var sommarbarn hos sin grekiska pappa. Honom såg vi inte så mycket av innan det var dags att lämna ön.

Kea är en liten ö, bara någon mil från kust till kust. Mitt på ön, högt uppe på berget, ligger Ioulis, som är en av många vackra byar i Grekland, kanske en av de vackraste. Att besöka Kea utan att se Ioulis är som att besöka Köpenhamn utan att besöka Nyhavn.

Eftersom detta var första stoppet på semestern tog vi det lugnt. Vi promenerade till Ioulis och Vi badade lite på stranden i Koressia. Det finns bättre stränder på ön, men vi var för lata för at ta oss dit. Vi åt gott på tavernor och snabbmatställen vid havet och i Ioulis. Vi sov gott på hotellet, det fanns inget störande nattliv. Sedan tog vi båten mot Tinos, som jag berättade om i den förra artikeln.

Är Kea värd ett besök? Absolut! Ön är mycket vacker och den är förskonad från massturismens avigsidor. Sonen fick både glass,våfflor och en kompis, så det gick igen nöd på honom heller. Och så fanns det ovanligt gott om bankomater. Det ligger nog ändå något i att öborna är både skygga och inflytelserika. Försök att använda Google Street View på Kea. Det går inte. De har väl helt enkelt nekat Googles kamerabilar att komma i land.