fbpx

Priset för Atens gatufester: smittan ökar med 171 procent

Analyser av avloppsvatten på Attikahalvön visar på en ökning av coronaviruset med 171 procent sedan den förra mätningen. Smittskyddsexperterna kopplar ökningen till helgens gatufetser i Aten och stor trängsel på många platser, framför i allt Aten och Piraeus. Även Rethymnon på Kreta har en kraftig ökning. Om provresultaten slår igenom i smittade och döda väntar en riktigt svår tid för Grekland.


De senaste dagarna har pandemin gått tillbaka något i Grekland, trenden har varit nedåtgående i tio dagar. Antalet dödsfall har stabiliserats, medan trycket på sjukvården har ökat, med nya rekordsiffror över inlagda i intensivvården i stort sett dagligen.

Enligt de grekiska hälsomyndigheterna är det nu främst yngre ovaccinerade som läggs in på sjukhus. På onsdagen stängde regeringen dörren för alla lättnader i restriktionerna över påskhelgen. Grekerna kommer för andra året i rad att tvingas fira påsk instängda i sina hem. Drömmen om att får resa till hembyn grusades med tisdagens dystra prognos.

Hur illa är det?

Resultaten av analyserna av avloppsvatten brukar slå igenom i konstaterade fall av smitta efter några dagar, sjukhusinläggningar efter ett par veckor och dödsfall efter cirka tre veckor.

Det värsta är sjukvården. Redan i dag är det fullt i intensivvården i Aten och nästan fullt i resten av Grekland. Om testresultaten slår igenom i antal smittade så kommer läget att bli mycket besvärligt om några veckor.

Grekland All Exclusive har med hjälp av tillgänglig statistik försökt beräkna hur den ökade förekomsten av virus i avloppsvattnet kan komma att slå. Beräkningen ska tas med en stor nypa salt, av två skäl:

  • Mätningarna av avloppsvattnet omfattar bara en mindre del av Grekland. Men eftersom sex av de tio största städerna finns med omfattas en stor del av befolkningen. Därför är resultatet relativt representativt.
  • Det kan bli både värre och bättre än mätningarna indikerar. Men erfarenhetsmässigt ger de en bra fingervisning.

Det har ändå visat sig att analyserna av avloppsvatten har varit bra på att förutspå förändringar av smittan, såväl uppåt som nedåt. Det som oroar nu är att Attika, som redan har så många sjuka och fullbelagda intensivvårdsavdelningar, ökar så mycket. Det talar för att antalet dödsfall kommer att slå nya rekord innan vaccinationerna och antikropparna förhoppningsvis dämpar pandemins framfart.

Prognos

Så här har vi räknat:

  • Kolumn 1: De orter där mätningar av avloppsvattnet har gjorts. Raden ”Ej uppmätta” är summan av de orter där inga mätningar gjorts.
  • Kolumn 2: Förändring jämfört med förra mätningen. Raden ”Ej uppmätta” har satts till noll.
  • Kolumn 3: Antal rapporterade fall av smitta 20 april. Raden ”Ej uppmätta” är summan för de orter där inga mätningar gjorts.
  • Kolumn 4: Här ser vi hur förändringen i teorin skulle kunna slå igenom i antal smittade. Exempel: I Agios Niklaus på Kreta visade proverna på 360% högre halt av smitta. Det innebär i teorin att 18 fler smittade konstateras om några dagar, jämfört med 20 april. För de ”Ej uppmätta” är värdet oförändrat.
  • Kolumn 5: Summan av antalet smittade plus den prognostiserade ökningen.
  • Kolumn6: Relationen mellan rapporterade fall av smitta och rapporterade dödsfall. För de ”Ej uppmätta” är värdet oförändrat. I genomsnitt är antalet döda 2,8 procent av antalet smittade över tid. Det betyder att för varje 1 000 fall av smitta är det 28 som dör.
1. Plats2. Förändring3. Smittade 20 april4. Ökning5. Prognos smittade6. Prognos döda
Agios Nikolaus360%518231
Attika171%179930764875137
Rethymno120%2024441
Chania16%305351
Larissa7%10171083
Alexandraopolous-6%28-2261
Heraklion-7%71-5662
Volos-10%68-7612
Xanti-10%37-4331
Thessaloniki-21%512-10840411
Patras-30%92-28642
Ej uppmätta0%10260102629
Summa378929786767189

I klartext: Om några dagar kommer antalet dagliga smittade att uppgå till mer än 6 500 i Grekland. Det är drygt 40 procent fler än nu och 35 procent mer än rekordet från 30 mars. Om några veckor kommer antalet dödsfall dagliga dödsfall att uppgå till runt 190. I genomsnitt har 77 nya dagliga dödsfall rapporterats i Grekland under april månad, så det är mer än en fördubbling och långt över rekordet.

Vad kan vi hoppas på?

På kort sikt kan vi bara hoppas att analyserna i avloppsvattnet inte slår igenom i insjuknade och döda. Dödstalen i Grekland borde sjunka i takt med att de sköraste grupperna vaccineras. Det har skett i Sverige, men ännu inte i Grekland, trots att vi har vaccinerat ungefär lika många. Just nu är Sverige, trots det höga antalet smittade, ett av de länder i världen som har minst antal dödsfall, räknat mot befolkningen. För Grekland är det precis tvärtom.

På lite längre sikt kan vi hoppas att vaccinationer och antikroppar ska minska smittan. Tyvärr syns nu, precis som i Sverige, tendenser på att alltfler struntar i att utnyttja möjligheten att vaccinera sig.

Vad beror det på?

Frågan måste delas upp på flera:

  1. Varför samlas Atens unga på gatufester som pågår hela natten, när det råder utegångsförbud mellan 21:00 och 07:00?
  2. Varför trängs grekerna i centrum på helgerna när de vet vad de riskerar i form av ökad smittspridning och fortsatta restriktioner?
  3. Varför förhåller sig polisen alltmer passiv inför de många överträdelserna av lockdownreglerna?

Gatufesterna

Desperation, politik och konspirationsteorier. Det är den mix som fick tusentals unga atenare, och en del äldre, att packa ihop sig på olika torg i Aten i helgen och ha ”coronafest” med DJ:s och ölkranar. Desperationen beror på flera saker:

  • Att studenterna inte har fått gå till skolan på flera månader
  • Att de tusentals som arbetar på restauranger, barer och caféer och andra stängda arbetsplatser inte har haft ett jobb att gå till sedan i början av november 2020.
  • Att de trångbodda atenarna inte har fått gå ut efter 21:00 på flera månader. 73 procent av alla män och 61 procent av alla kvinnor under 35 bor kvar hos sina föräldrar. (i Sverige är det 29 respektive 22 procent).
  • Grekiska ungdomar umgås på caféer. Caféerna har varit stängda i snart ett halvår.
  • Lägg till allt ovan det faktum att Grekland hade en lång och hård lockdown förra året, när smittspridningen var en bråkdel mot i dag.

Sedan har vi politiken. Syriza, det vänsterpopulistiska oppositionsparti som hade regeringsmakten innan Nea Demokratia, kräver att regeringen ska upphöra med restriktionerna och släppa ut sin befolkning. Längre ut på vänsterkanten finns partier som öppet söker konfrontation med polisen, som de har gjort sedan inbördeskriget på 1940-talet. I regeringen har det hittills varit ”hökarna”, de som vill förlänga lockdown, som har fått sin vilja fram.

Konspirationsteoretikerna tar vid där politikerna slutar genom att säga till grekerna att pandemin är en bluff som… (Välj själv fiende; tyskar ”big pharma” och judar är populära i Grekland) har iscensatt för att kontrollera människor/tjäna pengar/något annat.

Trängseln

Trängseln beror delvis på samma saker som gatufesterna. Men här är det greker i alla åldrar som ger sig ut för att efter flera månader köpa kläder, klippa sig, lämna kläderna på kemtvätt eller bara komma ut en stund. Väldigt många munskydd sitter under näsan eller på hakan.

Atenarna är ett av Europas mest trångbodda folk, så det blir snabbt fullsatt på gator och torg, i synnerhet när det inte finns några caféer att slå sig ner på. Flera medicinska experter tycker därför att det vore bättre om uteserveringarna öppnade. Då kan folk slå sig ner under ordnade former i stället för att trängas på öppna platser. Titta på bilden nedan så förstår ni. Den togs i Chania åtta minuter efter midnatt i mitten av augusti förra året. Plötsligt måste alla lämna restauranger och barer samtidigt, eftersom regeringen hade bestämt det. Regeln om munskydd utomhus kom någon vecka senare.

Chania klockan 00:08 den 13 augusti. Foto: John Göransson.

De passiva poliserna

Varför ingriper inte polisen? ”Jag tänker inte låta polisen fungera som slagpåse”, svarade premiärminister Kyriakos Mitsotakis när han fick frågan efter helgens fester. Regeringen har helt enkelt sagt åt polisen att inte ingripa, eftersom den inte vill ha mer kravaller och våld mellan polis och ungdomar.

Atens borgmästare Kostas Bakoyannis postade två bilder på sitt Instagramkonto i söndags:

”Bra jobbat! Några smutsar ner, Aten betalar.”, skriver Kostas Bakoyannis på Instagram.

Just nu vet grekerna vare sig ut eller in. Polariseringen mellan dem som vill ha ännu hårdare tag och dem som vill slopa alla restriktioner ökar för varje dag som går. Beskeden från regeringen är vaga, kortsiktiga och motsägelsefulla. ”Nu släpper de in turister, samtidigt som vi inte får lämna våra hemkommuner”, säger många greker upprört. Visst, men alla som släpps in ska vara vaccinerade eller ha ett negativt PCR-test. Risken att turisterna ska smitta greker torde därmed vara mindre än att grekerna smittar turister,

Regeringspartiet Nea Demokratia har fortfarande en betryggande ledning i opinionsundersökningarna. Men den har minskat dramatiskt de senaste månaderna och en sak vi lärde oss av händelserna 2015: Det kan svänga mycket och snabbt i grekisk politik. Regeringen är på väg mot den ”tipping point” som inträffar när luften kan gå ur väljarstödet och Syrizas ledare Alexis Tsipras vill gärna ha tillbaka makten.

Har regeringen gjort fel?

Regeringen har begått några stora misstag. De flesta av dem var omöjliga att förutse när de begicks, andra var bara obegripliga.

Greklands första lockdown

Grekland och många andra länder hånade den svenska ”öppna” strategin. Grekland var tidigt ute med restriktioner som var hårdast i Europa och lyckades tillfälligt hejda pandemin. I efterhand skulle det visa sig att de var alldeles för tidigt ute och det skulle få svåra konsekvenser. Det förklaras på ett enkelt och pedagogiskt sätt i den film som en brittisk läkare producerade för över ett år sedan. Han hade inte rätt i allt, men i väldigt mycket.

Fel fokus

Mycket fokus lades på att sätta munskydd på barn, kontrollera att alla stängde vid midnatt och andra tvångsåtgärder. Väldigt lite fokus lades till en på att utöka antalet vårdplatser, speciellt i intensivvården. Regeringen motiverade sin första lockdown med den dåliga vården, men det var först när den andra vågen kom som ordentliga insatser gjordes för att öka antalet vårdplatser. Detta kan inte skyllas på brist på kunskap, det var helt enkelt en felprioritering.

Fel strategi för turism

I juli släppte Grekland in turisterna. Tyvärr skulle det visa sig att det gjordes på ett illa kontrollerat sätt. Inga krav på tester, stickprover på flygplatserna, vidöppna landgränser… Detta tycks inte ha påverkat smittspridningen i någon större omfattning, men det skickade helt fel signaler till grekerna. Det var en helt obegriplig strategi, som bäddade för konspirationsteorier. Var det charterföretagen som dikterade villkoren för den desperata regeringen?

FHM:s diagram. Smittonivån i Sverige var bland de lägsta i Europa – då stängde Grekland dörren för svenska turister.

Den 10 augusti meddelade regeringen att det från 17 augusti var obligatoriskt med PCR-test för resenärer från Sverige, Tjeckien, Belgien, Spanien och Nederländerna. De flesta hade inte en chans att hinna testa sig. Kort därefter ställde charterbolagen in alla resor till Grekland och vid månadsskiftet var säsongen i princip över. Därmed gjorde regeringen klart för befolkningen att smittan kom med utländska turister, trots att detta inte hade något som helst stöd i fakta. Den 10 augusti rapporterades 196 fall av Covid-19 i Sverige, en av de lägsta siffrorna sedan pandemins början. Den andra vågen nådde Grekland två månader efter att de sista charterplanen hade lyft.

När ”den andra vågen” drabbar Grekland har turisterna åkt hem för länge sedan. Diagram: Grekland All Exclusive, data från EODY.

Slutsatsen blir att Grekland tog i för mycket, eftersom landet aldrig hade någon ”första våg”. Sverige tog i för lite och båda ländernas regeringar gjorde flera felprioriteringar. Från början stod alla partier bakom den grekiska strategin, så den efterkloka attityden från Syriza är inte särskilt klädsam. Däremot borde regeringen inte ha använt Sverige som exempel på dåligt dåligt skött pandemihantering. Det skapar ett pedagogiskt problem nu, när den vill lätta på restriktionerna i ett land som har en pandemi på rekordnivå, dubbelt så många i intensivvård och tre gånger så många döda som Sverige. Den ekonomiska skadan får vi titta på en annan gång.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Language/språk/γλώσσα»
%d bloggare gillar detta: