Internet och i synnerhet sociala media är på väg att i grunden förändra turismen i Grekland. På gott och ont. Vi tar en titt på vad som är på gång och ger lite praktiska råd för ditt eget surfande. Mycket av det vi skriver här gäller för all turism, inte bara i Grekland. Men vi ska försöka hålla oss i Ελλάδα. Vi berättar hur Internet började i Grekland, var vi är nu och vad vi kan förvänta oss av framtiden.
Historia – från Nisyros.se till #chania
Hemsidorna och sökmotorerna
När vår son skulle döpas på Nisyros 1997 skapade jag en hemsida om Nisyros. Den finns inte kvar länge, men den svävade länge omkring i cyberrymden som ett exempel på pinsamma första försök. Privatpersoner, organisationer och företag började skapa egna hemsidor, som mer var som visitkort. En kort beskrivning, några länkar, kontaktinfo… Min hemsida var en av två som handlade om Nisyros. Skaparen av den andra blev så småningom vår hyresvärd och det var nära att vi köpte hans hus i Mandraki.
Vi bokade oftast boendet preliminärt direkt med ägaren på plats inför följande sommar och bekräftade sedan via telefon. Om vi sökte på ”hotel” ”Nisyros” ”Greece” på sökmotorn Alta Vista fick vi 0 träffar. När jag nu Googlar på samma sökord får jag 59 300 träffar. När du googlar, sätt de viktiga orden inom citattecken. Då får du bara träffar där alla ord i din sökning är med. Här fick jag 189 000 träffar när jag struntade citattecknen. Exempel: Winter flights to Kos skrivs ”winter” ”flights” to ”Kos”.
Innan dess hade vi gjort som alla andra: följt med någon från hamnen på vinst och förlust. Om rummet var för grisigt eller låg för avsides flyttade vi nästa dag eller reste vidare till nästa ö.
Vi satt på hotellets uteservering och försökte få kontakt med Yanis för att beställa mer öl. Yanis satt vid personalbordet och pratade med några vänner. Han var helt omedveten om oss. På den tiden hade nästan ingen mobiltelefon. Vi få som hade en, och som dessutom lät den följa med utomlands, betraktades med skepsis. Men den här gången förstod mitt sällskap att saker snart skulle förändras. Jag tog min telefon och ringde till receptionen. Yanis gick in och svarade. ”Could we have four Amstel please, Yanis?” frågade jag. Han var först helt ställd, sedan tittade han ut genom fönstret och fick se hur alla gäster gapskrattade åt hans bestörta och förvirrade min. Ölen använde inom en minut. Yanis bjöd på dem.
Boka på nätet
I början av 00-talet började hotellkedjorna och de mest teknikintresserade hotellägarna lägga upp hemsidor med bokningsformulär på nätet. På de enklaste fick man fylla i sina önskemål och fick sedan (förhoppningsvis) ett mail med en bekräftelse, om rummet råkade vara ledigt. De mest avancerade var kopplade till ett bokningssystem, så att man fick bekräftelsen direkt.
Vi använde de tjänsterna om vi skulle bo en natt i en storstad och inte orkade leta runt. Men nu hade det blivit mycket enklare att hitta hotell på nätet, även om det kunde vara långt mellan texten på hemsidan och verkligheten. De enklaste hotellen fanns sällan på nätet
Nu öppnade också flyg- och charterbolagen för bokning på nätet. Ryanair öppnade sin onlinebokning redan 2000, nio år senare lade de ner incheckningen på flygplatserna – allt utom bagagehanteringen görs numera online. De övriga följde efter Nu började även onlineresebyråerna dyka upp. En av de tidigaste var Expedia, som startade redan 1996 och nu är en av de största.
Jämförelsesajter och resevaruhus
Vid millennieskiftet startade TripAdvisor, två år senare öppnade Hotels.com sin onlinebokning. År 2005 lanserades Google maps och 2006 startade både Momondo och Bookings.com. Samtidigt lanserades Google Translate. Nu började den revolution av resebranschen som skulle kulminera med Thomas Cooks konkurs 2019.
Med de nya verktygen kunde vi leta efter flyg med Momondo, som sökte i alla onlineresebyråers system samtidigt. Sedan gick vi till hotels.com och bokade hotell för att därefter leta efter restauranger och sevärdheter på TripAdvisor, baserat på användarnas recensioner. De här tjänsterna förändrade i grunden vårt sätt att resa och vi är inte ensamma. För millennials finns nästan inget annat sätt att resa.
Det blev också billigt och enkelt för hotellen att ansluta sig. Numera är nästan alla hotell anslutna till minst en bokningstjänst. De allra sämsta har antingen gått under eller fått skärpa sig, när de avslöjades av de dåliga recensionerna.
Använd de här tjänsterna för research, men det går ofta att få bättre erbjudanden om du tar direktkontakt med hotellet eller flygbolaget. Ett av bokningsföretagens villkor är att ingen får erbjuda bättre priser vid direktkontakt, men många hotellägare struntar i det, eftersom de får avstå uppemot en fjärdedel av rumspriset till bokningsföretaget. Eftersom vi inte vill ställa till det för någon så nämner vi inga namn.
Bloggare och Youtubers
Med bloggarna kunde vem som helst publicera text och bild på nätet, med Youtube kunde vem som helst publicera video på nätet. Båda plattformarna ”professionaliserades” så småningom, men det finns fortfarande privatpersoner som använder den här typen av tjänster för sitt höja nöjes skull och för att kommunicera med vänner oh bekanta.
Bloggarna har tappat en hel del kraft med de sociala mediernas intåg, Youtube är i dag både ett socialt medie och en plattform för professionella TV-producenter. De som startar bloggar dag gör det inte för att ”blogga” i traditionell bemärkelse. Bloggar fungerar i dag som allt från online-magasin till handelsplatser. De är helt enkelt verktyg för att bygga hemsidor.
Jag stöter ofta på bloggare och Youtubers på mina resor. En del av dem har stenkoll, de flesta är ganska okunniga. Youtubers är som regel vad vi i journalister kallar ”fallskärmshoppare”. De har aldrig besökt platsen förut och de har ingen aning om vad de pratar om. Ofta byter de recensioner mot gratis hotellrum och måltider. Det finns också en hel del rent ljug därute.
Sociala media – nu börjar det bli jobbigt
Nu har vi sociala media, på gott och ont. Mest ont faktiskt, med undantag av en del hårt modererade Facebookgrupper. Problemet är inte att innehållet är skapat av användarna. Problemet är att du i stort sett bara ser innehåll som påminner om sådant du redan har tittat på. De är det som kallas för ekokammare. I mina flöden handlar väldigt mycket om Grekland och Chania. Men väldigt lite av det handlar om sådant som inreserar mig, förutom det jag själv har valt att följa.
Tyvärr hjälper det inte att följa saker. Jag följer till exempel hashtaggen #chania på Instagram och får mest se bilder på tjejer i bikini som skulle kunna vara tagna var som helst. Hashtaggen #winesofcrete innehåller däremot mest bilder på viner och vinodlingar från Kreta, alltså precis det jag är ute efter.
Det allra största problemet är förstås att så mycket som skrivs i sociala media är i bästa fall gissningar och i sämsta fall rent ljug. Mer om det senare.
Smartphones och appar
När telefonerna blev smarta och i synnerhet när de fick inbyggd gps blev internet ett verktyg även under resan. Nu kan du stå utanför en restaurang och läsa meny och recensioner. Du kan kolla var det finns lediga bord, när nästa buss kommer och om det kommer att regna i eftermiddag. Från att ha hjälpt oss att planera inför vår resa hjälper oss internet nu att vara spontana på vår resa.
Den enda Grekland fortfarande är efter med är bokningsappar för taxi, båtar och bussar. Det finns några, men de flesta verkar inte fungera utanför Aten.
Lokala appar är ofta helt värdelösa och innehåller ingenting som du inte kan hitta med Google Maps. Deras affärsidé är i bästa fall annonsförsäljning, i värsta fall att lura av lokala näringsidkare några hundralappar för att skriva snällt om dem. Ofta saknar de den mest grundläggande funktionen: fritextsökning.
Vi kliver av tåget i en liten stad. Vi har bokat hotell under resan och eftersom vi ska åka vidare nästa dag så väljer vi ett hotell nära stationen. När vi kliver av öppnar jag Google Maps och skriver in hotellets namn. ”Du är framme”, svarar Google. ”Tusan också”, säger jag. ”Nu är det något fel igen”. Förmodligen saknar jag kontakt med GPS-satelliterna. Jag blir stressad, eftersom resten av familjen brukar tycka att vi ska ta fram kartan eller fråga oss fram när Google Maps tar oss på avvägar och jag vill inte ge dem rätt. Sonen pekar på skylten tvärsöver gatan. ”Var det inte så hotellet hette?” frågar han. Så var det. vi befann oss fem meter från hotellentrén och var således framme. Det har sina fördelar att lyfta näsan från mobilskärmen ibland.
Dagens medielandskap
Den allra senaste revolutionen är att våra mobiler nu kan ta närmast professionella bilder, som vi kan redigera i mobilen och ladda upp på Instagram och andra plattformar. Kvaliteten på de fotografier jag ser i sociala medier har ökat dramatiskt på bara ett par år. Frågan är var gränsen går. Dessutom kan man nu enkelt söka på Google med hjälp av fotografier. Rikta kameran mot något och sök.
I dag finns i princip allt på internet. Själva resan till Grekland är en av de få saker som tvingar dig ut ur huset. All planering och alla bokningar kan göras hemifrån Gör det! Det enda du inte ska göra i förväg är att växla till dig kontanter. Allt du vill göra på plats går också att ordna på internet. Men samtidigt riskerar du att missa en massa saker för att du fastnar i en ekokammare där alla bekräftar din uppfattning.
Så här burkar vi göra våra resor, från ax till limpa:
- Beslutet: Vi undersöker resmål på nätet. Vad finns att göra? Hur tar man sig runt? Ofta börjar det med att vi har läst något på nätet. Eller så är det, som med Meteora, helt enkelt dags.
- Flyget: Vi letar momondo.se, men vi bokar oftast direkt på aegeanair.com. Det är vårt favoritflygbolag och värt pengarna att få bättre service, bättre mat, bättre tidtabeller och bättre transfer till och från flygplatsen.
- Boendet: Vi letar runt på hotels.com och TripAdvisor. Om vi inte redan har koll på ett hotell; då ringer vi dit och bokar direkt. När vi reser till nya platser bokar vi genom hotels.com.
- Planering: Vi kollar vad vi kan göra på plats. Besöka ett bryggeri eller ett vinhus? Utflykt till en bergsby? Vi googlar intensivt och använder ofta Excel för att organisera alltsammans.
- På plats: Vi bokar restaurangbord, kollar vädret, kollar tidtabeller, letar efter lokala evenemang och annat. Vi köper bussbiljetter på nätet och checkar in på flyget med mobilerna. Jag har alltid en laptop med mig, för att kunna skriva artiklar, hantera bilder och publicera.
Hur förändras Greklands turism av internet?
Grekerna var sena ut på internet, av flera skäl. Ett av de viktigaste är att Grekland har ett eget alfabet. Ett annat, som kanske hänger samman med det förra, är att Grekland var sent med att bygga infrastruktur för internet och ligger efter fortfarande. I Sverige har vi en internetuppkoppling hemma på 1Gbit, I Grekland är vi glada om vi kommer upp i 12 Mbit, det snabbaste vi kan få där vi bor.
Vår svenska internetförbindelse är alltså nästan hundra gånger snabbare än vår grekiska. Det märks när vi sitter och jobbar i Grekland. Det har också varit väldigt dyrt att använda internet i Grekland och även om priserna sjunker så är de fortfarande högst i Europa. I Grekland finns fortfarande internetcaféer, något som sedan länge är avskaffat i Sverige, eftersom i stort sett alla har snabbt bredband hemma och kan surfa med mobilen överallt, i princip gratis.
Eftersom grekerna själva tidigare inte använde internet så mycket förstod de inte hur mycket turisterna som kom till Grekland gjorde det. Sedan kom turistrströmmarna fån Östeuropa och Asien, som inte heller var så vana vid att använda internet utanför sina egna språkområden, eftersom de flesta av dem också har egna alfabet. Därför dök fenomen som Airbnb upp senare i Grekland än i exempelvis Barcelona, Köpenhamn och Berlin. Men nu har det ändrats.
Samtidigt pågår en kamp mellan delningstjänsterna och dess fyra starkaste fiender: De etablerade företagen, kommunerna, staten och lokalbefolkningen. Företagen ser tjänsterna som ojuste konkurrens, eftersom deras affärsidé bygger på att de ska slippa de regler som professionell verksamhet bygger på. Staten oroar sig för uteblivna skatteintäkter och kommunerna oroar sig för att bostadsområden förvandlas till hotellområden. Lokalbefolkningen ser hur deras barn misslyckas med att skaffa en bostad, samtidigt som deras kvarter störs av rullväskor, bilar, skrik och stoj…
I vår gränd finns numera minst 15 uthyrningsrum. För fem år sedan fanns det fem, men de var långtidsuthyrda till studenter och säsongsarbetare. Det fanns bara ett enkelt hotell i gränden, det har nu fått sällskap av ett tjusigt boutiquehotell.
Det blir också allt vanligare med ”spökhotell”, hotell som opererar helt utan personal på plats. Gästen kommer in med en tidsbegränsad kod och hotellet övervakas med kameror. Vi bodde på ett sådant i Thessaloniki. Det var helt OK, men det borde ha framgått vid bokningen, eftersom det skapade en del problem när vår son anlände till hotellet före oss.
Hotellförorterna har däremot börjat få problem. De som bokar hotell själva väljer sällan förorterna och Chartern tappar hela tiden marknadsandelar till det individuella resandet. Redan 2018 stod de individuella resorna för två tredjedelar av Grekland turistintäkter och utvecklingen går snabbt nu. När vi var i Chania i september var det knökfullt i gamla stan och vi var för första gången någonsin tvungna att boka bort överallt.
De sociala medierna har skapat ett nytt sätt att resa: The Bucket List. Influences berättar om vilka destinationer de har på sina Bucket Lists, alltså platser man måste besöka och saker man måste göra. De vanligaste i Grekland är Akropolis i Aten, Vraket på Zakynthos, Solnedgången på Santorini, nattlivet på Mykonos och Elafonissistranden på Kreta. Dessa listor har skapat en explosion av besökare till dessa platser och förvandlat flera av dem till miljökatastrofzoner.
Samtidigt gör det nya sättet att resa att turisterna är väldigt lättrörliga. Charterbolagen valde ut ett antal resmål och etablerade sig där, Först Aten, sedan Rhodos och Kos, därefter Kreta och Korfu. År efter år kom nya turister till samma platser. Nu kan en ort vara otroligt populär i några år, för att sedan bli i princip helt bortglömd. Minns ni när alla skulle till Berlin?
Apollo gjorde 2019 en undersökning över vilka som var Greklands mest instagrammade resmål. Här är de tio som hamnade i toppen:
- Santorini (5 miljoner)
- Mykonos (3,4 miljoner)
- Kos (2,1 miljoner)
- Zakynthos (717 000)
- Kreta (657 000)
- Rhodos (589 000)
- Paros (547 000)
- Naxos (447 000)
- Skiathos (369 000)
- Milos (316 000)
Notera att listan inte alls är samma som listan över de mest besökta resmålen för svenskar. Där ligger Kreta och Rhodos i topp, med långt avstånd till trean. Den här listan visar vart unga svenskar från hela världen, inklusive Sverige, reser. Notera att Instagraminläggen om Santorini var nästan tio gånger fler än de om Rhodos. Om jag vore borgmästare på Rhodos så skulle jag vara orolig. Rhodos håller på att förvandlas till ett resmål för pensionärer.
Med lite god vilja går det att återuppväcka gamla insomnade turistorter, åtminstone om de ligger i eller nära en stad. Nea Choprastranden i Chania förföll sakta under många år, tills den blev upprustad och bilfri och lockade till sig nya pigga restauranger. I dag lockar den till sig många yngre människor, som vill ha hög kvalitet.
Den stora paradoxen
En besvärlig sak med influencers är att de gärna tipsar sina följare om vad de ska göra men sällan vad de inte ska göra. Detta har naturligtvis kommersiella orsaker. Grekland All Exclusive har bara intäkter från annonsörer vi inte har någon relation med. Vi har inga sponsorer och är därför fria att tycka vad vi vill om vad vi vill. Så är det inte för influencers. De måste hela tiden finansiera sin verksamhet med sponsorer och därför skriver de nästan bara snälla saker om sådant de får betalt för att skriva om.
Det är inte det som är paradoxen. Det är att influencerns följare vet att det är så det fungerar, utan att bry sig om det. De följer sina influerare, trots att de är medvetna om att de är charlataner. ”Ankanpankan har varit på Mykonos, så dit vill jag åka!” ”Men hennes resa var ju betald av ett charterbolag.” ”So what, jag vill göra allt som Ankanpankan gör!” (en nästan autentisk dialog). Läs gärna om hur ilia det kan bli när Charterbolag använder influencers i marknadsföringen.
Fördelar
Den stora fördelen med sociala mediers intåg är att allt kring resan, från flygbokning till restaurangbesök, har blivit mycket mer transparent. Vi kan lära oss av andras misstag och lyckträffar. Förr var det guider som Lonely Planet och Rough Guide som var våra ledsagare, nu är det recensioner på TripAdvisor och Facebook samt en massa annan information från nätet.
Vi ser bilder på varenda maträtt, omdömen om allt från sevärdheter till offentliga toaletter, Youtube-videor som visar hela bilresan från Kissamos till Balos… Vi kan fokusera på sådant som vi vill ha ut av vår resor: Möten och upplevelser. Se, höra, dofta, smaka och känna!
Nackdelar
Baksidan är att vi inte kan lita på vad som sägs i sociala medier. De som skriver där kan vara hur okunniga och/eller köpta som helst. Jag stöter ofta på faktafel som hade kunnat undvikas genom lite research.
Om du har otur kan den där vackra stranden i själva verket vara nedskräpad och full av skränande turister. Ditt “mysiga” pensionat kanske ligger på en restauranggata, mittemot utblåset från en restaurangfläkt? Maten på “världens trevligaste taverna” smakar kanske bara som den dåliga olja den är friterad i? Personalen kanske rentav är rätt otrevlig?
Slutsatsen av detta är att det är viktigare än någonsin att vara kritisk till vad man läser om resmål, restauranger, hotell och annat på nätet. Och att det vore trevligt att se mer uppriktiga recensioner på TripAdvisor och Google. Var är alla treor? Någon medelmåtta måste det väl ändå finnas?
Turistifiering
Nackdelarna ryms också i den turistifiering som drabbar de platser som finns med på flest Bucket Lists. Priserna på bostäder stiger till galna nivåer, det blir trångt och stökigt i städerna. Det går inte länge att slinka ner på kvarterskrogen utan att beställa bord och dessutom stänger kvarterskrogen på vintern. Flera av våra tidigare åretruntöppna stamställen har kommer att hålla stängt i vinter, eftersom de hade så mycket att göra långt in i oktober. Vi kommer att sakna dem i vinter!
Hotell och rumsuthyrare blir alltmer slavar under förmedlare som bookings.com och Airbnb. Turisterna har ingen kontakt med sina värdar, utom när de får problem. De får en kod till ett nyckelskåp. Vi brukar prata med våra tillfälliga grannar, vi känner deras hyresvärdar och kvinnorna som städar mellan gästerna. Vi träffar dem nästan aldrig samtidigt. Vi agerar ofta stand in för hotellreceptionen, vi svarar på frågor och kommer med tips.
Både Aten och Thessaloniki har på bara några år blivit populära weekend-destinationer året runt. Samma sak är på väg att hända med städer som Chania och Korfu, som har flera dagliga flygförbindelser med Aten. Jag förutspår att det inte dröjer länge innan det finns direktflyg året runt från några av Europas storstäder till Chania. Minns var du läste det först!
Turistifieringen har skapat spänningar i städer som Barcelona, Palma och Amsterdam. Samma sak i Exarchia i Aten, där den gamla mixen av anarkister radikala studenter, husockupanter och knarkare känner sig hotade av turistaktivister och ungdomar på jakt efter droger och billiga barer. Flera gånger har spökhotellen fått lim insprutat i nyckelhålen och av den vanliga grekiska gästfriheten finns inte mycket kvar.
Framtiden
Framtiden är redan här! Så har det varit sedan internets barndom. När tjänster som Youtube, Google Maps och och Hotels.com lanserades och började användas brett hade det redan i flera år funnits liknande tjänster, som bara användes av tekniknördar och dem som utvecklade tjänsterna. Just nu handlar det mycket om artificiell intelligens, AI, och Augmented reality, AR. Och så förstås alla prylar som är uppkopplade på internet.
Den där ”Babelfisken” du har i örat, som översätter allt den du pratar med till ditt eget språk och allt du säger till hens språk, finns redan. Men den är dyr, klumpig och dålig. Ungefär som min första mobiltelefon. Så tills vidare får du nöja dig med att tala om för din röstassistent vad den ska översätta, det gör jag ofta. De gör min granne i Chania också, så numera kan vi kommunicera ganska obehindrat.
Framtiden tog ett rejält kliv närmare när pandemin kom. Tyvärr flyttades fokus från att utveckla smarta lösningar för resor till att utveckla smarta lösningar för att stanna hemma. Det är numera mycket enklare att beställa hem mat än att beställa en tågbiljett med mobilen. Men det kommer snart att ändras.
Mycket kommer att handla om talstyrning, att göra saker direkt med rösten och slippa plocka med mobiler eller datorer. Om jag i dag frågar min Google-assistent ”När går nästa direktflyg går till Aten?” får jag veta att det går fyra direktflyg i veckan (det gör det inte) och hänvisas till en webbsida. Det kommer inte att dröja länge innan jag kan säga åt min röstassistent att boka flyg åt mig, var jag än befinner mig. I USA har de här tjänsterna kommit mycket längre, eftersom både USA och engelska är mycket större än Sverige och svenska språket.
Men en hel del är redan här. dag kan jag rikta kameran mot något och få upp information om vad jag har framför mig och snart kommer jag att, med hjälp av mina smarta glasögon och mitt headset, ställa följande fråga till min röstassistent: ”Vad är det jag tittar på?” Assistenten kommer att berätta det för mig och om jag står utanför en restaurang kan jag be assistenten att beställa bord åt mig och läsa upp menyn. Telefonen kan ligga kvar i fickan. Sedan får jag detaljerade uppgifter om hur jag ska ta mig till restaurangen. ”Hinner jag med en drink innan middagen?”, frågar jag. ”Det finns en trevlig bar tio minuters promenad därifrån. Om du går dit med detsamma så ha du 30 minuter på dig”, svarar assistenten. ”Kan jag få de senaste recensionerna”, frågar jag och assistenten läser upp dem för mig på mitt eget språk.
Artificiell intelligens, eller maskininlärning, kommer att göra livet enklare för oss när vi reser. När jag har hämnat min väska kommer jag att kunna fråga min röstassistent hur jag tar mig till mitt hotell. Röstassistenten vet redan vilket hotell jag har bokat och hur jag brukar ta mig från flygplatsen till hotellet. ”Det går en buss om 12 minuter som stannar 50 meter från hotellet. Ska jag köpa en biljett åt dig?” eller ”Om du ar en taxi så kan du räkna med att det tar 22 minuter till hotellet. Just nu finns tolv lediga taxibilar till vänster utanför terminalen.” Sedan frågar du om det finns något bra ställe att äta middag på och eftersom din röstatssistent vet vad du tycker om svarar den att ”Det finns en ouzeria som har ett ledigt bord klockan åtta i kväll. Ska jag bola det åt dig?” Du kanske är ute sent och känner dig lite orolig ”Jag är rädd och vill hem till mitt hotell”, säger du. ”OK, jag ställer ditt överfallslarm på standby. Gå till huset du der i din mobil nu, så kommer det en taxi”, svarar röstassisteneten.
Givetvis kommer alla flyg, bussar och tåg i framtiden att vara uppkopplade till internet och ha positionering, så att du hela tiden vet var du befinner dig och hur långt du har kvar. Hotellen kommer att vara nyckelfria, många är det redan i dag. Du öppnar ytterdörren och genom att hålla din telefon eller klocka mot låset. Dörren öppnas, lampan tänds, luftkonditioneringen går ingång – om den inte gjorde det redan när du låste upp ytterdörren. Sådana hotell hat det redan funnits i flera år i Sverige och andra länder, men Grekland är lite efter i utvecklingen.
Allt det jag har beskrivit ovan finns redan. Det handlar bara om att koppla ihop olika tjänster, som din bokningsapp för taxi och ditt överfallslarm, eller din hotellbokning och dina restaurangbesök. Det bästa är att det inte är du som betalar. Det gör de företag som tjänar på att du använder tjänsterna.