fbpx

Hur blir julen i Grekland 2021?

Nu kommer Greklands andra jul i skuggan av panddemin. Denna jul kommer att bli annorlunda än den förra, av flera orsaker. Förmodligen blir den mer lik en vanlig jul för de som är vaccinerade och mer lik förra julen för de ovaccinerade. Problemet är att familjer kan består av båda varianterna. Vi tar en titt på hur grekerna brukar fira jul och hur det kan tänkas bli i år. En del av texten har vi återanvänt från en artikel som publicerades 2019.


Coronajul nummer två

Covidappen, stopp och gå
Oaccinerade får stanna utanför i jul. Foto: John Göransson.

Förra julen var den första coronajulen. Då hade Grekland varit sin andra i lockdown sedan 7 november, även om reglerna hade lättats något för att de skulle kunna köpa julklappar, julpynt och julmat. Begrepp som ”klick away” gjorde debut – man bokade varorna på nätet eller telefon och hämtade dem utanför butiken. Däremot var allt uteliv stängt och alla evenemang inställda. Stora privata sammankomster var förbjudna, så julfirandet blev en familjeangelägenhet.

Denna jul är det mesta öppet – om man är vaccinerad. På orter med hög vaccinationstäckning, exempelvis Kos och Joniska öarna, kan utelivet i julhelgerna närma sig hur det var fram till 2019. I regioner med låg vaccinationstäckning – framför allt i norra Grekland – lär det bli annorlunda. Även om de med vaccinationsintyg är välkomna så kommer många att strunta i kvälls- och nattlivet, eftersom de har vänner om familj som inte har vaccinerat sig. De krögare vi har talat med har uttryckt stor oro. ”Det var bättre förra året, när allt var stängt. Då betalade staten lönerna och vi kunde vänta på att få öppna igen. Nu har vi bara kostnaderna men knappt några gäster”, sade en restaurangägare i Chania när jag hälsade på i slutet av november. Just nu är bara sex av tio Chanioter färdigvaccinerade. I norra Grekland finns områden där bara tre av tio är det. Här kan du läsa vad som gäller för ovaccinerade Grekland. Ovaccinerade kan fortfarande kura på uteserveringarna – om de är testade. Men decemberkvällarna brukar inte locka till sådana aktiviteter, i synnerhet inte för matgäster.

Hur brukar det vara?

Julen är inte grekernas viktigaste helg. Det är, med god marginal, påsken. Men julen har vuxit i betydelse och numera firar grekerna jul ordentligt. En stor skillnad mot i Sverige är att stort fokus ligger på trettondagen, som är den dag då Jesus döptes av Johannes Döparen.

Hur firar då grekerna jul? Precis som för oss blir det mycket förberedelser, med pynt, bakning, matlagning och julklappsköp. Lokalpressen rapporterar om årets julhandel, en viktig mätare av den ekonomiska temperaturen inför det kommande året.

Inför julen publicerar kommunen ett program med allt som händer över helgerna. Det brukar vara allt från musikunderhållning och barnteater till folkdans och konstutställnigar. Förra året var allt inställt, vi får se hur det blir i år.

Julklappar

Basil the Great - Bishop of Caesarea - Saint Vasileios
Agios Vasileios – Greklands jultomte.

Jodå, visst köps det julklappar Grekland. Traditionellt var det på nyårsdagen – Agios Vasileios dag – som juklapparna delades ut. Vasileios är helgonet som har fått ge namn åt jultomten, Santa Claus, eftersom han ansågs vara en synnerligen givmold och god människa. Han föddes i  330 Caesarea, Kappodakien i nuvarande Turkiet och levde till 379. Han blev munk, men tröttnade snart på klosterlivet. Under sin livstid hann han med att resa över stora delar av Europa och Mellanöstern, innan han återvände till sin hemstad Caesaria , där han bland annat grundade “Vasiliad”; en filantropisk stiftelse med ett stort komplex som bestod av sjukhus, barnhem och fattighus. En del händar att detta var världens första sjukhus. Så nu vet ni vem jultomten var. Sedan många år har sederna ändrats och nu är det lika vanligt att dela ut presenter på juldagen.

Kalanda

Kalanda 2019. Foto: John Göransson.

På julafton går barnen runt mellan husen, sjunger julsånger, Kalanda, och spelar på små trianglar. Det låter som regel förskräckligt, det enda syftet är att skapa julstämning och få lite godis och pengar. Det blir en runda till på nyårsafton och ytterligare en på trettondagsafton. Seden påminner om våra påsskkärringar, en del har också ritat julkort som de delar ut.

Julmiddag på juldagen

Jul- och namnsdagsmiddag. Eftersom det är en privat tillställnmg har vi pixlat all ansikten. Foto: John Göransson.

Julmiddagen är en familjeangelägenhet. Men i Grekland, som i nästan hela den kristna världen, äts den på juldagen. Har man dessutom en Christos i familjen kan det bli en ordentlig fest, eftersom Christos har namnsdag på juldagen. Jag hamnade på en sådan fest 2018, det var helt galet och väldigt roligt! .

Mest import

Grekerna har, precis som vi svenskar, i stor utsträckning importerat sina jultraditioner, många av dem från Tyskland och USA. Julgran och jultomte kom på 1800-talet med det självständiga Greklands första Kung, Otto från Bayern. Sedan har USA och Hollywood flyttat in sina traditioner, ofta med hjälp av de miljoner greker som emigrerade över havet efter andra världskriget. Numera är det ungefär som i Sverige, med julgranar, tomtar, glitter och Wham! i högtalarna.

Men grekerna har också en hel del egna traditioner. Förutom julgranar är det en betydligt äldre tradition på öar och vid kusterna att juldekorera en liten båt, Karavaki, med lampor. Man tror att traditionen kommer ur firandet av Agios Nikolaus 6 december, han är sjömännens skyddshelgon.

Våra traditionella hustomtar, som inte alls var särskilt snälla, motsvaras i Grekland av Kallikantzari, små elaka figurer som härjar under julens tolv dagar, från juldagen till trettondagen. Dem ska man försöka hålla ute ur huset. Eftersom de tar sig in genom skorstenen är det viktigt att hålla igång elden i spisen. Det är en slags inverterad version av den där tomten som kommer genom skorstenen med alla julklappar. Det sägs att Kallikantzari försvinner när prästen på trettondagen går runt och välsignar husen.

Vad som är traditionell mat och dryck varierar en del. Men det dricks förstås vin, eftersom årets skörd brukar buteljeras i november är det fullt i förråden. Det finns två julkakor, melomakarona och kourambietes, som är lika självklara som våra pepparkakor och lussebullar. Över huvud taget trycker grekerna i sig massor av sötsaker till jul. Och massor av mat.

Melomakarona och kourambietes. Foto: John Görsansson.

Traditionen att slakta en gris till jul finns även i Grekland, så det blir mycket fläsk. Numera hamnar det också kalkon och annan fågel på det grekiska julbordet. En av de klassiska rätterna är lustigt nog kåldolmar, som smakar precis som i Sverige (men utan lingon). Sägnen om att Karl XII tog med sig kåldolmarna från Turkiet kan alltså vara riktig. Dolma är ett turkiskt ord och på Karl XII:s tid var Grekland en del av det Ottomanska imperiet.

Utelivet i Chania är helt annat än på sommaren. Här finns nästan inga turister alls. Det finns en och annan utlänning i Chania på vintern. Mest är det sådana som vi och människor som har bosatt sig här permanent. Mycket skandinaver och britter. Men de flesta vi träffar är kretensare, studenter från universitetet eller militärer från baserna på Akrotirihalvön och Soudaviken.

Denna blandade skara skapar en helt annan stämning än på sommaren. Alla har gott om tid, många är arbetslösa på vintern och livnär sig på A-kassa, småjobb och sparpengar. Det är ofta högt tryck på de barer och restauranger som har öppet, en del öppnar bara över helgerna. Det finns absolut ingen risk att bli uttråkad!

Nyårstraditioner

Viktig del av nyårstraditionen. Foto: John Göransson.

Nyårsafron, eller St. Vassilis Dag, är till det yttre väldigt lik det vi är vana vid. Många bokar nyårssupé på restaurang, där det bjuds på specialkomponerad meny, musik och annan underhållning. På torget framför saluhallen är det full fart, mest för familjer och ungdomar. En orkester spelar, borgmästaren håller tal, sedan blir det fyrverkerier och dansmusik. Efter tolvslaget fylls barerna och festen fortsätter till mogonen. På nyårsdagen är det pizzabuden som har fullt upp med att leverera mat till utmattade nyårsfirare.

Nyårsafton 2018 i Thessaloniki. Foto: John Göransson

Vid sidan av detta finns en räcka grekiska traditioner. Nyåret är höjdpunkten för den grekiska skrockfullheten. Här är några av de saker som ska göras:

Före tolvslaget:

  • Spela kort om pengar, hemma eller på kaféet
  • Köpa lotter
  • Hänga lökar utanför dörren
  • Strax före tolvslaget ska alla lampor i huset släckas och alla ska gå ut.

Efter tolvslaget:

  • En person, ofta ett barn, väljs ut att gå in i huset först, alltid med höger fot först. Sedan får alla andra gå in, också de med höger fot först. Samtidigt som den första personen går in i huset efter tovslaget ska en annan krossa ett granatäpple mot dörren. Ju fler kärnor som hamnar på golvet, desto större tur för husets invånare under året.
  • En gammal tradition är att tömma alla vattenbehållare och fylla på med nytt vatten. Eftersom de allra flesta numera tar sitt vatten ur kranen är detta en tradition som knappt är i bruk längre.
  • Ge bort presenter, särskilt till barn
  • Äta Vasilopita. Ett bakverk som bara äts på nyåret, Traditionen bjuder att kakan skärs upp i en bit per familjemedlem plus tre extra bitar till Jesus, Jungfru Maria och St. Vassilis. Ett mynt är gömt i kakan, den som får det i sin bit kommer att få extra mycket tur under året.

Epiphany

Chanias hamn, Trettondagen 2018. Foto: John Göransson.

Grekerna har en jultradition till, som vi saknar. Vår trettondag 6 januari är det i Grekland Epiphany, dagen då Johannes döparen döpte Jesus. Precis som i Sverige är det julens sista dag, men här är det en av de viktigaste. Denna dag ska vattnet välsignas. I Chania, och många andra städer, samlas tusentals människor i hamnen, som också är full av båtar. Ett podium är uppbyggt i ena ändan, dit anländer så småningom en procession från katedralen. Efter en kort mässa kastar prästen ett kors i vattnet, efter kastar sig ett antal tappra ungdomar. Den som lyckas få tag på korset hyllas som dagens hjälte och är välsignad hela året.

Det är också bra fart på restauranger och barer på trettondagen. Och dagen efter är det min namnsdag, så från tolvslaget blir det gärna lite extra firande!

Julvädret

Vi ha nu lärt oss att julvädret i Chania kan vara precis hur som helst; från sol och värme till full storm och hällande regn. Ibland är det så illa att hus rasar samman, källare fylls med vatten, avlopp svämmar över och vägar försvinner i jordskred. Redan nästa dag kan det vara 20 grader varmt och solsken från klarblå himmel. En gång började det snöa på trettondagen, så mycket att flygplatsen stängde. Vi hade tur, vårt plan var det sista som lyfte.

Utsikt från hotellbalkongen i Thessaloniki, nyårsdagen 2019. Foto: John Göransson.

När vi firade nyår i Thessaloniki var det ganska kallt, men vi kunde ändå sitta ute under gasolvärmarna vid saluhallen och äta en överdådig nyårslunch.

Det är inte helt enkelt att ta sig till Chania över jul, men det går. Några direktflyg från Sverige går inte, minst ett byte krävs, oftast i Aten. Eftersom flygbranschen är väldigt föränderlig så förändras förutsättningarna från år till år.

Det är inga som helst problem att hitta hotellrum i Grekland på vintern, men servicen är en helt annan än under säsong. Vill du ha ett helt hotell för dig själv, kom till Chania på vintern!

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: