Hemma i Grekland

Efter en lång men behaglig resa från Arlanda är vi äntligen tillbaka i Chania. Vi kom i torsdags kväll och nu har det hunnit bli lördag. Det här är vad vi har hunnit med hittills och vad vi förväntar oss av de kommande dagarna. Vi börjar med en nyhet: Kravet på PLF vid inresa försvinner 15 mars.

---

På Arlanda var det som i resten av Sverige. Alla struntar i att bära munskydd, trots att alla Europas flygplatser omfattas av regeln om munskydd. Inte bara resenärerna utan även anställda i butiker och i säkerhetskontrollen struntade i reglerna eller bar sina munskydd under näsan. Det var lätt att se vilka resenärer som inte var från Sverige ‒ de med munskydd.

Även på planet slarvades det. Kabinpersonalen fick säga till flera passagerare som klev ombord utan munskydd, några hade inte ens med sig något utan fick ett av personalen.

Eftersom vi hade blivit uppgraderade till Business Class så hade vi en bekväm flygning på det fullsatta planet. God mat, goda drycker och gott om utrymme. Det går att vänja sig vd sådant. På Atens flygplats stod några provtagningsbås kvar, men det var inte många som skickades dit. Vi fick visa våra PLF och Covidbevis och kunde sedan gå direkt till avgångshallen och Aegeans lounge.

Där mötte vi Lasse Stöckel och hans fru Mita och hade en trevlig kväll med dem. Lasse är pappa till Facebookgruppen Svenskar På Kreta och även om vi har haft mycket kontakt över nätet så har vi aldrig setts i vekligheten. Lasse och Mita har ett hus på Akrotirihalvön och hade, precis som vi, saker att göra.

Direkt till middagsbordet

Vui tog en taxi från flygplatsen i Chania direkt till stamkrogen Perperas. Klockan hade passerat tio och vi ville ha mat. Anna och Janis hälsade oss välkomna och vi slog oss ner framför kaminen. Champinjonpaj, köttbullar och friterad ost från Metsovo bars in tillsammans med en kruka rött. Notan slutade på 23,50 euro.

Vi promenerade hem genom stan med våra väskor, men var snart ute igen. De var strax efter midnatt. Vi träffade några vänner på Plaka, baren med Chanias bästa ölutbud. Sedan drog sedan vidare till en annan bar. Vi stupade i säng halvfem på morgonen. När ska vi bli vuxna?

Redan när vi kom till huset kunde vi konstatera att den luftvärmeväxlare som skulle ha levererats inte hade kommit. Vi pratade med grannen, som berättade att han hade pratat med transportören. Våra lådor hade nu åkt runt på en lastbil i två dagar och något bestämt besked om när de skulle dyka upp gick inte att få. Fredagen gick utan leverans. Vårt problem är att vi inte kan bestämma tid med installatören förrän vi har utrustningen. Det är dessutom helgdag på måndag, som är den första dagen i fastan. Tiden vi har innan vi åker igen krymper sakta ihop och vi börjar mentalt förbereda oss på att vår plan spricker, trots löftena från säljaren. Det är inte första gången och det lär inte bli den sista.

Nästa stamkrog

Nå, resten av vår fredag gick till arbete och en rejäl siesta, innan vi promenerade ner till Nea Chora för att äta på The Five. Det blev en extremt lyckad kväll, med goda viner, utsökt mat, bra samtal och många skratt. Kleopatra tog kommandot över mat- och dryckesvalen, vi bara åkte med.

Sedan Fortsatte vi till Fagotto, där personalen och några av gästerna började komma i karnavalstämning. Latinomusik och dans utbröt. Alla var glada att kravet på bara sittande gäster är upphävt, så att det går att dansa igen.

Jag väcktes av att transportfirman ringde och lovade att leverera på tisdag. Det var inte ett besked jag kunde acceptera, så jag ringde leverantören och påminde om villkoren. En serie samtal senare sitter jag nu i gränden och väntar. Jag är inte särskilt optimistisk. Vi tog upp frukosten på taket, där vi fick sällskap av Sifis, ”vår” katt. Det blev också ett kärt återseende.

I kväll, lördag, arrangeras maskerader på många ställen runtom i stan, eftersom detta är den traditionella karnevalskvällen. Alla karnevalståg är inställda for tredje året i rad, så detta är ett substitut. Vi får se om vi har någon energi kvar för sådant, eller om vi stannar hemma. Jag får väl ta en tur med kameran åtminstone. Grannen kom just över med ägg från gården, så vi kanske gör en carbonara till middag.

Skaldjur och drakar

På schemat finns för resten av veckan, förutom arbete, några luncher med vänner. På måndag är det som sagt helg, den rena måndagen. Då ska man flyga drake och äta skaldjur, enligt traditionen. vi får se vad vädret säger om drakflygning, men skaldjur lär det bli.

Vädret har varit förskräckligt i Chania, alla säger att vintern var den värsta de har upplevt. Hårda vindar, regn, snö och kyla. Tack och lov verkar huset ha stått pall. Nu är det rätt skönt, med blå himmel. Vi åt frukost på taket och just nu sitter jag i gränden utanför huset med min dator, strandsatt i väntan på leverans. Det är 18 grader varmt.

I dag är första dagen sedan i julas som vi slipper munskydden utomhus. De behövs fortfarande i butikerna, men det ska bli skönt att slippa ha dem på stan. Många struntade i dem redan tidigare, men vi såg förvånansvärt många munskydd på stan i går. Jag ska snart ge mig ut på stan, vi får se hur det ser ut i dag. Nu kom grannen tillbaka, denna gång med ett glas av sitt eget vin. Det är ännu ungt, men det är friskt loch läskande och bär på löftet om något riktigt bra, när det har fått ligga på fatet i några månader till.