Vi kom nyligen hem efter en vecka på Kreta. Precis som i Sverige kretsade mycket av samtalen kring Rysslands invasion av Ukraina. Men tonen i konversationen var helt annorlunda. I synnerhet vänstersympatisörer, men även liberala och konservativa, har en betydligt mer ”balanserad” bild av läget. Med tiden blev det ganska obehagligt. Detta inspirerade till en rejäl genomgång av Greklands inställning i frågan och vilka konsekvenser kriget kan få för landet.
”Man vet inte vem man ska tro på. Det är så mycket propaganda från båda sidorna”, sade en god vän som vi träffade kvällen efter vår ankomst till Chania. Hans uttalande var det mest balanserade vi hörde. Ändå var det ganska extremt, jämfört med vad vi är vana vid från Sverige, där i stort sett alla fördömer Ryssland och Ryska Posten har bytt namn till Bara Posten.
Vid en lunch med vänner några dagar senare var tonen betydligt hätskare. Invasionen var en logisk följd av att Ukraina ville gå med i Nato och det var Nato som hade tvingat Ryssland att invadera, sades det runt bordet. Ilskan riktades också mot Finland, som har närmat sig Nato efter invasionen. Flera i sällskapet tillhörde det vi brukar kalla ”Exarchiavänstern”, människor som blev radikaliserade när de gick på universitetet i Aten. För dem är den liberalkonservativa premiärministern Mitsotakis djävulen, trots att han valdes av folket med en betryggande majoritet. Nato är ondskans imperium, trots att Grekland har varit med i Nato i 70 år. De tycker inte direkt om Ryssland, men landet är fiende till Nato och får därför deras stöd i konflikten. Att Putins politik går på tvärs med deras egen syn på jämställdhet, HBTQ och andra frågor går inte att göra något åt.
”Exarchiavänstern” röstar oftast på vänsterpopulistiska Syriza eller gammelkommunistiska KKE. Några röstar på MeRA25, som leds av Greklands tidigare finansminister Varoufakis. Han försökte 2015 få Grekland att lämna EU och ansluta sig till den ekonomiska sammanslutningen BRICS, som består av Ryssland, Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika. Manövern misslyckades, eftersom BRICS-ländernas gemensamma bank vägrade ta över Greklands enorma lån till EU:s centralbank. Många röstar inte alls.
För tydlighets skull: Ingen av dem vi pratade med tyckte att det Ryssland gör mot Ukraina är rätt. Det som ifrågasätts är invasionens orsaker och omvärldens reaktioner på den.
Så tycker partierna
Nea Demokratia, det liberalkonservativa regeringspartiet, har tagit tydlig ställning för Ukraina. Regeringen har inte låtit parlamentet vara med och besluta om vare sig sanktioner mot Ryssland eller vapenleveranser till Ukraina, så vi vet inte var de enskilda ledamöterna står.
Syrizas partiledare Alexis Tsipras har fördömt Rysslands invasion men kallar regeringens beslut att förse Ukraina med vapen ”ett stort misstag”.
KKE går betydligt längre än så. Partiet fördömer EU:s sanktioner och beskriver Ukraina som ett land med en ”reaktionär regering, som vill hjälpa Nato att omringa och försvaga Ryssland”. Partiet försvarar inte Ryssland utan konstaterar att inget av detta hade hänt om den kommunistiska Sovjetunionen hade bestått.
MeRA25 riktar mest in sig på hur medierna i väst rapporterar om kriget. Partiet ägnar sig också åt så kallad Whataboutism, i stället för att fördöma invasionen påminner det oss om USA:s invasion av Irak. Enkel skolgårdsretorik: USA gjorde fel då och det ursäktar tydligen vad Ryssland gör nu. Eller så handlar det bara om att byta samtalsämne.
Kinal, det socialliberala parti som uppstått ur askan av socialdemokratiska Pasok och liberala Potami, har avstått från att officiellt uttala sig i frågan, men har startat en insamling för humanitära insatser, framför allt till flyktingar. Denna hållningslöshet är ganska betecknande för Kinal, som helst inte tar ställning för eller emot någonting konkret utan mest blåser varmluft i debatten. Strategin verkar lyckas.
Förlorad majoritet för Nea Demokratia
Det är ännu för tidigt att veta om och hur kriget har påverkat stödet för regeringen och de fem oppositionspartierna. Vi har nu en spännande tid framför oss till nästa val, som ska hållas senast 7 juli 2023, men som kan komma att tidigareläggas. Till skillnad mot i Sverige är extraval mycket vanliga i Grekland. Landet har hittills haft åtta parlamentsval sedan millennieskiftet, vilket ger ett genomsnitt mellan varje val på två år och nio månader. Med den takten är det dags för val i april, men så lär det knappast bli. Regeringen har inget att vinna på att utlysa nyval just nu.
Regeringspartiet Nea Demokratia, som vann valet 2019 med bred marginal och ett tag låg på 50% i opinionsmätningarna, har tappat sin majoritet och ligger nu på 37%, vilket är lägre än valresultatet. Det största oppositionspartiet Syriza fick 31% av rösterna i valet men är nu nere på 26%. Vinnare är Kinal, som har gått från 8% till 15% sedan valet 2019.
Vänsterpartierna KKE och MeRA25 ligger stadigt på 6 respektive 3%, medan högerpopulistiska Grekisk Lösning har ökat från 4 till 5%. Nazistiska Gyllene Gryning åkte ut i valet 2019 och finns inte längre, eftersom en domstol sedan dess har stämplat partiet som en kriminell organisation och skickat flera av ledarna i fängelse. Ilias Kasidiaris, en av topparna i Gyllene gryning, bildade 2020 partiet ”Greker för Faderslandet”, som hittills ligger under 3-procentsspärren i opinionsmätningarna. Låt oss hoppas att det stannar där.
Om dagens opinionssiffror skulle bli valresultat kan Syriza ändå behålla regeringsmakten med ett mandats övervikt. Om Syriza och Kinal går samman tar de makten med elva mandats övervikt. Men mycket kan hända innan valet.
Så tycker grekerna
I en nyligen genomförd undersökning av Euroskopia, genomförd på uppdrag av nyhetssjten Politico, visar det sig att bara 60 procent av grekerna fördömer Rysslands invasion av Ukraina. Det är långt färre än de övriga länderna i undersökningen. Sverige ingick inte, så vi har hämtat svar på likvärdiga frågor från undersökningsföretaget Novus.
| Land | ”Jag fördömer Rysslands invasion av Ukraina” |
| Grekland | 60% |
| Italien | 71% |
| Frankrike | 78% |
| Tyskland | 82% |
| Spanien | 86% |
| Nederländerna | 88% |
| Sverige* | 94%* |
Grekerna visar också betydligt större förståelse för Rysslands agerande än övriga Europa. Av de 60 procent som fördömer invasionen visar en tredjedel ändå förståelse för Rysslands agerande.
| Land | ”Jag tycker att invasionen var oacceptabel men förståelig” |
| Grekland | 34% |
| Italien | 19% |
| Frankrike | 13% |
| Tyskland | 11% |
| Spanien | 10% |
| Nederländerna | 9% |
| Sverige* | 4%* |
I Sverige har solidaritetsyttringarna för Ukraina och mot Ryssland varit massiva sedan invasionen. I Grekland, förutom i den regimtrogna tidningen Kathimerini, såg vi inte mycket av sådana yttringar. Visst, tornet i Chania belystes med blått och gult en kväll, men ingen vi känner har postat kritik mot Ryssland i sociala medier eller satt Ukrainas flagga i profilbilden. Vi får vara tacksamma så länge en majoritet av grekerna stödjer Ukrainas folk.
Grekernas pris är högt
Grekland betalar ett högt pris för Rysslands invasion och EU:s sanktioner. Högre priser på drivmedel, naturgas, olja, livsmedel och andra varor har drivit inflationen. I snabbköpen har priserna stigit med 17 procent på två veckor. Regreingen har satsat åtskilliga miljarder euro till olika stödpaket till främst hushåll med låga inkomster samt till jordbruket.
Grekerna hade sett fram emot en rekordsäsong för turismen, efter två år med pandemi. Turistsäsongen började officiellt 1 mars och den sista mars ska i stort sett alla restriktioner vara avskaffade. Men optimismen kom av sig vid invasionen. De hundratusentals ryssar som skulle ha kommit är inte längre välkomna, eftersom luftrummet håller stängt för ryskt flyg. Dessutom oroar sig grekerna för att kriget ska göra människor rädda för at resa eller helt enkelt inte ha råd. De officiella uttalandena andas samma optimism som innan kriget bröt ut, men de hotell- och restaurangägare vi har talat med uttryckte stor oro. ”Först två år av pandemi och nu detta. Kriget måste ta slut snart, jag vet inte om vi överlever sommaren annars”, säger en restaurangägare.
Så tycker kyrkan
Den grekiska kyrkans högsta ledning gick snabbt ut och fördömde invasionen. Reaktionen var inte helt väntad, eftersom bandet mellan Rysslands och Greklands ortodoxa kyrkor är starkt. Ryska munkar har funnits i enklaven Mount Athos i över tusen år och Putin var där på besök 2016. Relationerna mellan de ryska och grekiska synoderna har varit ansträngda sedan invasionen av Krimhalvön 2015. Stödet för Ukraina beror förstås på att landet är lika ortodoxt som Grekland. Landet har två synoder, en ukrainsk och en rysk.
Greklands restriktioner
Detta är de åtgärder som Grekland har infört mot Ryssland, förutom alla de som gäller i hela EU:
- Enligt Kathimerini har de ryska myndigheterna fryst tillgångar för flera av de 870 ryssar som står på EU:S sanktionslista.
- Ryssar kan inte längre få ”guldvisum” i Grekland. Hittills har alla icke-EU-medborgare kunnat få permanent uppehållstillstånd i Grekland genom att investera minst 250 000 euro i landet. Det har öppnat dörren till hela EU och hundratals ryssar har utnyttjat möjligheten.
- Allt kulturutbyte mellan länderna har stoppats
- Det statliga grekiska spelbolaget OPAP har stoppat allt spel på rysk sport
- Grekland har skickat både vapen och sjukvårdsutrustning till Kiev
Ryssar i Grekland
Den mest kända ryssen i Grekland är Ivan Savvidis, som har nära band till Putin och har suttit i det ryska parlamentet. Han är en typisk oligark, som har köpt två av Greklands största fotbollsklubbar, framför allt Thessalonikiklubben PAOK. Savvidis skapade rubriker när han vid en PAOK-match 2018 klev ut på planen beväpnad med en revolver. PAOK är för övrigt känt för sina våldsamma supportrar. Nyligen skakades Grekland av det brutala mordet på en 19-åring, utförd av en grupp PAOK-huliganer i början av månaden.
Savvidis företag Belterra Investment äger också 81,5% av Greklands näst största hamn i Thessaloniki, Greklands mest kända hotellkomplex Porto Carras på Halkidiki nära Thessaloniki och femstjärniga Makedonia Palace Hotel, som ligger vid Thessalonikis strandpromenad.
Det bor inte så många ryssar i Grekland, ungefär 10 000. De flesta kom efter murens fall på 90-talet. Sedan 2013 har drygt 600 välbärgade ryssar skaffat ett ”gyllene visum” som man kan ansöka om när man investerar minst 250 000 Euro i landet. Den möjligheten är alltså tillfälligt stoppad.
Ryska investeringar i Grekland
När Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis träffade Putin i december 2021 talades det mycket om ryska investeringar i Grekland. Så här sade en talesman för den ryska regeringen inför mötet, enligt den ryska nyhetsbyrån TASS:
”Vi har väldigt många företag som är redo att investera i Grekland. Vi är intresserade av att genomföra riktiga megaprojekt, likt dem vi genomför i Turkiet. Alla projekt är förstås inte tillåtna i Grekland. Vu bygger till exempel ett kärnkraftverk i Akkuyu i Turkiet, men olyckligtvis är kärnkraft förbjudet i Grekland.”
Vi kan konstatera att de ryska megaprojekten i Grekland får anstå ett tag, kanske för alltid.
Påverkas svenska Greklandsturister av kriget?
Det enkla svaret på frågan är nej. Inget flyg mellan Sverige och Grekland passerar över Belarus, Ukraina eller Ryssland. Den ryske miljardären Alexei Mordasjov sålde det mesta av sin tredjedel i researrangören TUI direkt efter invasionen och lämnade styrelsen, för att undvika att företaget skulle drabbas av sanktioner. Köparen är ett bolag om heter Ondero, med säte på Jungfruöarna. Vem som äger Ondero är skyddat av Jungfruöarnas sekretesslagar, men enligt affärspressen kontrolleras bolaget av Mordasjov. Allt tyder ändå på att TUI kan fortsätta operera som vanligt.
Höga bränslepriser, svag krona och hög inflation i Grekland kommer att göra Greklandsresan dyrare. Det är svårt att säga hur det kommer att se ut i sommar, men räkna med att din Greklandsresa kostar runt 20 procent mer än den gjorde de tre senaste åren.
Det kan förstås sänka stämningen om du hamnar i diskussion med greker som har en helt annan åsikt om saker som de flesta av oss tycker är självklara. Det gjorde vi flera gånger under vår vecka i Grekland, men det beror nog mest på att våra vänner vet att vi följer utvecklingen närmare än de flesta som besöker landet. Vi återvänder i slutet av maj, vi får se hur grekerna ser på saken då.
Kommentera gärna, men läs först!
Kommentera gärna artikeln, men om du gör det i våra Facebookgrupper utan att ha läst artikeln kommer vi att radera din kommentar. Om du vill kommentera, börja med den här meningen: Jag har läst hela artikeln.