fbpx

Hur går det egentligen för Grekland?

Nu är vi långt inne i juli och det är dags att ställa frågan: Hur går det för Grekland? Svaret är att det både går ganska bra och ganska dåligt. Varning: Det här är en lång artikel, som inte handlar om stränder, mysiga tavernor, eller vita hus med blåa fönsterluckor. Den handlar om grekernas Grekland. Det finns många andra artiklar som handlar om sådant här på Grekland All Exclusive.


Fart i ekonomin

Vi börjar med de positiva nyheterna. Tillväxttakten i den grekiska ekonomin är god och första kvartalet 2022 ökade landets BNP med 7 procent, jämfört med samma kvartal ett år tidigare, enligt Elstat. Detta beror förstås till stor del på att BNP sjönk under pandemin. Men det är inte den enda orsaken.

Den säsongsjusterade arbetslösheten har minskat stadigt i flera år och var i april nere på 12,5 procent, den lägsta siffran sedan 2010, enligt Elstat.

Det är med andra ord fart i den grekiska ekonomin. Exporten ökar, byggandet ökar, handelns volymer ökar. Mycket av detta kan förstås förklaras med att landet har tagit bort alla restriktioner kopplade till pandemin, exempelvis ökade omsättningen i hotell- och restaurangbranschen med flera hundra procent i april, jämfört med ett år tidigare. Flygbolaget Aegean var i maj uppe i samma trafikvolym som 2019 och mycket tyder på att turismen i Grekland kommer att slå nytt rekord i år, enligt SETE. Antalet turister från USA är 50% högre än rekordåret 2019.

Nytt inflationsrekord

Det var de goda nyheterna. Nu till de dåliga. Inflationstakten i Grekland ökade till 12,1 procent på årsbasis i juni, från 10,5 procent i maj och 9,1 procent i april, enligt Eurostat. Det är betydligt mer än i de flesta andra euroländerna.

Rysslands invasion i Ukraina har priserna på vissa livsmedel att öka med över 30 procent på fyra månader, skriver Kathimerini. Störst prisökningar noteras för mjöl och solrosolja, som grekerna i stor utsträckning har importerat från Ukraina. Statistik från Greklands regering visar att visar att priset på en ”standardvarukorg” med dagligvaror i maj hade ökat med omkring 6 procent. Störst prisökningar noteras för toalettpapper (+35,5%), mjöl (+31,2%), pasta (+27,4%) och solrosolja (+23,2%).

Bensinen kostar runt 25 kronor litern i Grekland och elpriserna är skyhöga. Greklands regering har, precis som den svenska öppnat skattkistorna för att kompensera hushållen med olika former av pristak. Ett pristak för el planeras också.

Pandemin i retur

Den 1 juni avskaffade Greklandkraven på munskydd nästan överallt, vilket för de flesta innebar en återgång till livet före mars 2020. Inga restriktioner för ovaccinerade, utom för anställda i vården, inga test- eller vaccinkrav för inresa. Turisterna har strömmar in i landet som, från att ofta har haft de hårdaste restriktionerna i hela Europa, nu i princip helt saknar restriktioner.

Det är bara ett problem. De nya varianterna av coronaviruset, BA-4 och BA-5 har tagit sig rakt igenom immunförsvaret. Kulmen Mellan 1 och 8 juli rapporterades över 120 000 nya fall, vilket innebar att nästan var fjärde som testades för viruset bar på det. Den största ökningen syns hos unga mellan 18 och 24 år och utbrottens epicentra finns på Kreta, Joniska öarna, södra Egeiska öarna och Attikahalvön, enigt EODY, som räknar med att det just nu finns mellan 200 000 och 300 000 smittade i landet.

Den nya varianten av viruset är ännu lindrigare än de tidigare, men den stora ökningen av antalet fall har ändå brutit den nedåtgående trenden, så nu ökar antalet döda och inlagda på IVA för första gången på flera månader. Mellan 1 och 8 juli rapporterades 168 dödsfall. På torsdagen vårdades 98 patienter med Covid-19 på Greklands intensivvårdsavdelningar, I Sverige var antalet 12. Dödligheten är den fjärde högsta i EU/EEA (Sverige återfinns på 18 plats av de 30 länderna i EU/EEA). Mer statistik finns här.

Greklands regering har flera gånger upprepat att inga nya restriktioner kommer att införas förrän tidigast 1 september om inte trycket på sjukvården ökar dramatiskt dessförinnan.

Turistsektorn saknar personal

Ett större långsiktigt hot mot turistbranschen är den galopperande personalbrist som har drabbat flera populära turistöar som Kreta, Rhodos, Mykonos och Santorini. Den bror på en kombination av sjunkande ungdomsarbetslöshet, låga löner, dåliga arbetsvillkor och brist på bostäder till rimliga priser.

Turister tycker att 600 kronor per natt för ett Airbnb-kyffe är billigt men en servitör med 800 Euro i månadslön kan inte betala 1 800 Euro i månaden i hyra. Även om fyra personer tränger ihop sig så går ofta halva lönen åt till en säng och tak över huvudet. I takt med att arbetslösheten sjunker är det allt färre unga greker som accepterar att slita tio timmar om dagen, sju dagar i veckan för en lön som knappt går att leva på.

Turistsektorn och de turisttäta kommunerna måste agera mot den akuta bostadsbristen. Runtomkring oss i Chanias gränder bodde till för några år sedan massor av studenter och säsongsarbetare, nu är allt uthyrningsrum för turister. Det finns mark att bygga billiga studentbostäder på – gör det! Och låt dem inte i smyg förvandlas till semesterbostäder!

Social och politisk oro

De långa perioderna av lockdowns har ökat slitningarna i det grekiska samhället. Tidigare var det framför allt konspirationsteoretiker och anti-vaxxare som skapade oro, nu är den gamla höger-vänsterskalan tillbaka. Vänsteraktivister på universiteten drabbar ofta samman med polis, eller ordnar demonstrationer som skapar kaos i storstäderna. Sedan i maj har protesterna handlat om regeringens beslut att skapa en särskild polisstyrka som ska operera på landets universitet, som ofta har varit tummelplatser för våldsbejakande vänsteraktivister och vanliga kriminella.

När den nya regeringen kom till makten 2019 lovade den att ta itu med den politiskt motiverade brottsligheten i landet. Hus ockuperade av vänsteraktivister tömdes, polisen gick in på universitet och hittade rum fulla av vapen och brandbomber. Rättegången mot ledarna för nazistpartiet Gyllene Gryning slutade med hårda fängelsedomar.

Men nu är allt som vanligt igen. Ockupanterna har flyttat ut igen, många av de dömda nazisterna har klarat sig undan sina fängelsestraff. Ungdomar med ambitionen att skaffa en högskoleutbildning söker sig bort från Grekland, vars universitet har rasat på de internationella rankinglistorna.

Nyval

Regerande Nea Demokratia har tappat en stor del av det stöd partiet hade i början av pandemin, våren 2020. Väljarna har i stället strömmat till det reformerade PASOK, som har gått från socialdemokratiskt till socialliberalt och bytt namn till PASOK, men med i stort sett samma personer på de ledande posterna. Nea Demokratia har gått från 49 till 36 procent sedan april 2020, medan Kinal har ökar från 6 till 14 procent. Syriza ligger stadigt på 26 procent, kommunistiska KKE har pendlat mellan 7 och 5 procent.

Många fruktade att regeringens tydliga stöd till Ukraina och fördömande av Rysslands invasion skulle stöta bort de många ryssvänliga grekerna. Så har det inte blivit, skillnaderna mellan partierna har varit i princip oförändrade sedan i mars, trots att kriget har lett till höga priser på mat och energi.

Väljarstödet räcker fortfarande för att Nea Demokratia ska kunna bilda regering och ryktena om att premiärminister Kyriakos Mitsotakis tänker utlysa nyval ljuder allt starkare. Den grekiska konstitutionen ger regeringen rätt att utlysa val när som helst under mandatperioden och den möjligheten används ofta. Nästa ordinarie val ska hållas sommaren 2023, men Nea Demokratia kan välja att redan nu försöka säkra regeringsmakten för en ny fyraårsperiod. Många politiska bedömare tror att väljarna kommer att överge regeringen när notan för coronahanteringen ska betalas. Budgetunderskottet för 2020 och 2021 slutade på drygt 30 miljarder euro, efter att ha legat på plus i ett par år.

Klimatet och miljön

Förra sommaren var en katastrofsommar i Grekland. Stora bränder rasade i landet, det var rekordvärme och rekordtorka i hela landet. Grekland är det land i Europa som drabbas hårdast av klimatförändringarna, av det enkla skälet att det ligger längst söderut. Värmeböljorna blir allt fler, de extrema väderutbrotten likaså. Sedan millennieskiftet har et satts fem nya rekord för sommarvärmen, det senaste 2021. Årets första värmebölja drog in över landet redan i maj, med temperaturer nära +40 C.

De många värmeböljorna leder till att energiförbrukningen ökar i Grekland, eftersom hem och arbetsplatser kyls ner med elektricitet, samtidigt som turisterna svalkar sig med AC och duschar oftare. Elpriserna skjuter i höjden, elnätet blir överansträngt, vattnet tar slut… Detta är inte dystra framtidsutsikter utan verklighet redan nu på många platser i Grekland. Pandemin innebar ett andrum, men nu är problemen tillbaka med full kraft. Kostnaderna för de stora skogsbränderna uppgår till mångmiljardbelopp.

Gräns för luftkonditionering

Sedan i början av juni är det förbjudet att sänka temperaturen under +26 C i offentliga byggnader och alla datorer måste vara avstängda efter arbetsdagens slut. Regeringen hoppas att hem och arbetsplatser ska göra likadant och skramlar med lagstiftning om så inte sker.

Grekland har de senaste åren kommit en bra bit på väg mot att bli klimatneutralt, tack vare stora satsningar på sol- och vindkraft. Men kriget satte stopp för utvecklingen. Nu öppnar brunkolsgruvorna igen och beslut har fattats om att försöka utvinna den olja och gas som finns i havet runt Grekland. Grekland är inte det enda landet som ökar användningen av fossilt bränsle, men landet är betydligt mer beroende av olje- och gasleveranser från Ryssland än de flesta andra länderna i Europa.

Om vi skulle misslyckas totalt med att minska klimatpåverkan så kommer havet att erövra delar av Grekland. Bland de mest utsatta städerna finns Thessaloniki, Piraeus och Chania. Det skulle också innebära katastrof för turismen, eftersom många av Greklands mest populära stränder skulle hamna under vatten.

Miljö handlar inte bara om klimatet. I Grekland finns fortfarande många andra problem, som brist på färskvatten på öarna, dålig luftkvalitet i storstäderna, avloppsvatten som rinner rakt ut i havet, soptippar som läcker giftiga tungmetaller, buller från dieselgeneratorer och tung trafik… Grekernas miljömedvetande ökar långsamt och det är långt kvar. Så sent som 2017 hamnade 80% av allt avfall i Grekland på soptippen, den högsta andelen i EU (i Sverige var siffran 0%), enligt statistik från Europaparlamentet. De senaste åren har stora framsteg gjorts, men även här satte pandemin utvckligen på paus.

Sammanfattning och slutsatser

Greklands många problem är till stod del gemensamma med resten av Europa och beror på Covid-19, Rysslands invasion av Ukraina och klimateffekter. Men till stor del är de skapade i landet. Den hårda och misslyckade strategin för att hejda Covid-19 har kostat fruktansvärt mycket pengar och lett till psykisk och social ohälsa. Den hårda exploateringen av turismen har skapat bostadsbrist, som har resulterat i personalbrist. Decennier av dålig styrning av utbildningsväsendet har gjort universitet till tummelplatser för våldsbejakande aktivister.

Hoppet finns i den gryende entreprenörsandan bland unga greker, inte minst de som kommer tillbaka efter några år utomlands.

Ett svar på ”Hur går det egentligen för Grekland?

  • 10 juli, 2022 kl. 16:15
    Permalänk

    Hej, stämmer det att en servitör och städerska har 800 eruo i månaden.Hälsningar från Hans.

    Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Language/språk/γλώσσα»
%d bloggare gillar detta: