fbpx

Om Greklands demokrati

Demokratibegreppet har blivit aktuellt i debatten, sedan några svenska politiker hävdade att Turkiet är en demokrati. Därför ska vi ta en tur till en av de äldsta och yngsta demokratierna i världen. Det blir en lång resa, med långa avbrott av diktatur. Häng med!

Vi börjar i Aten på 600-talet f. kr. Det var inte alls en demokrati, med den definition dagens statsvetare använder. Lika lite som dagens Turkiet är det. Däremot har atenarnas statsskick inspirerat demokratirörelser runtom i världen, framför allt i USA och Frankrike.

Men vänta nu! Demokrati är ju ett grekiskt ord och vi påstår att Aten inte var en demokrati? Helt riktigt. En stor del av stadsstaterna var demokratier innan det makedonska imperiet tog över 332 f. kr. Ordet kommer från dimos som betyder folk och kratia som betyder makt. Vi ska återkomma till detta.

Akropolisklippan. Foto: John Göransson.

Enligt dagens demokratisyn krävs följande för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt:

  1. Lika rösträtt (en medborgare, en röst)
  2. Fria, allmänna och hemliga val, som omfattar alla medborgare
  3. Rätt för alla att bilda politiska partier
  4. Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och fria medier
  5. Självständiga domstolar
  6. Transparenta institutioner

Det antika Atens statsskick missar alla sex. Alla atenare hade inte rösträtt, valen var vare sig allmänna eller hemliga, medier var inte uppfunna…

Solon 

Den första demokraten i världen hette Solon och han levde ungefär 630–560 f.kr. Han var en statsman. lagstiftare och poet, inte alls en ovanlig kombination på den tiden. (Tänk er en diktsamling av Magdalena Andersson! Eller gör inte det!) Hans försök till demokratiska reformer misslyckades i det korta perspektivet men han lade ändå grunden till Atens period av demokrati, som skulle smitta av sig på många av Greklands övriga stadsstater.

Solons företrädare hette Drako och det är från honom uttrycket ”drakonisk” kommer, eftersom han är känd för att ha stiftat ett antal hårda och förtryckande lagar. Hans system var motsatsen till demokratiskt och Solon började sin politiska gärning med att avskaffa de flesta av de drakoniska lagarna. Nu skulle lagen inte bara handla om medborgarnas skyldigheter utan också om deras rättigheter.

Solons tidigaste demokrati handlade om att tvinga aristokraterna att dela makten med alla jordägare, inte om att ge alla lika stort inflytande. Atenarna delades in i fyra klasser, utifrån hur mycket land de ägde. Mest makt fick pentakosiomedimni, som på sin mark producerade minst 500 medimnoi jordbruksvaror, skriver John Thorley i boken Athenian Democracy. En medimnoi motsvarar drygt 50 liter. Därnäst kom hippeis med 300–500 medimnoi, zeugitai med 200–300 medimnoi och längst ner thetes, med under 200 medimnoi. Den som inte ägde jordbruksmark hade inget att säga till om.

Solon instiftade också Ecclesian, en slags generalförsamling där alla fria atenare kunde medverka. Men den vekliga politiska makten fanns hos Boulen, ett råd med 400 medlemmar, 100 vardera från Atens fyra klaner.

Under de följande 300 åren kom och gick demokratin med krig och revolter, fram till Makedoniens maktövertagande på 300-talet f.kr, då Aten föll i händerna på makedoniska guvernörer. Några av de utsända guvernörerna behöll ett ramverk av de demokratiska institutionerna, men när romarriket tog över på 100-talet f.kr. smulades demokratin sakta ner och försvann.

Lika rösträtt?

I mitten av 500-talet f.kr. tror man att det kan ha bott uppemot 250 000 människor på Attikahalvön, av vilka 60 000 hade rösträtt i Ecclesian. Resten var kvinnor, utlänningar eller slavar. Enligt oratorn Hypetides fanns det 338 f.kr. omkring 150 000 slavar på Attikahalvön. Så här faller punkt 1 på den moderna demokratilistan.

Fria och hemliga val?

Knappast. Atenarna gick inte till valbåsen, däremot kunde alla röstberättigade samlas i Ecclesian och rösta. De valen var inte hemliga. Denna direktdemokrati var förstås bättre än den gamla ordningen, men långt ifrån den representativa demokrati vi har i dag.

Kvinnorna

Den största gruppen som var utesluten ur stadsstaternas demokratiska system var förstås kvinnorna, som rimligen utgjorde runt hälften av de fria grekerna. Kvinnornas handlingsfrihet varierade från stat till stat, men de hade inte rösträtt någonstans. Däremot kunde ogifta kvinnor och änkor utöva yrken och i Sparta fick de äga land.

In i mörkret

När romarna inlemmade Grekland i sitt imperium tog demokratin en 2 000 år lång paus, som inte tog slut förrän i mitten av 1800-talet. Den här gången kom inspirationen från USA:s experiment med demokrati, som startade 1776.

Det första parlamentsvalet i den nya nationen Grekland hölls 1844. Väljarna skulle själva skriva namnet på sin kandidat på valsedeln och eftersom en stor majoritet av grekerna vid denna tid var analfabeter var det bäddat för valfusk. Inte förrän valet i november 1927 infördes ett system som kan anses säkert. Samma system används fortfarande, men i dag anses det i stället ha stora brister.

Kvinnorna fick inte allmän rösträtt förrän i valet 1956. Redan 1930 hade utbildade kvinnor över 30 fått rösta, men nu släpptes alla kvinnor in i gemenskapen och Grekland blev en demokrati på riktigt. Visst fanns problem med korruption, valfusk, ofria meder och, inte minst, en klanstruktur som gjorde att alla i klanen röstade på samma kandidat som patriarken. Men i övrigt var alla kriterier för en modern demokrati uppfyllda.

Demokratins pauser

Metaxas och Hitler

Demokratin utvecklades alltmer i Grekland under det tidiga 1900-talet, men 1936 fick den ett abrupt slut. Då tog August Metaxas makten genom en militärkupp och hans diktatur skulle vara till 1941, då landet ockuperades av nazisterna. Det första valet efter ockupationen hölls 31 mars 1946. Men då var det inbördeskrig, britterna ”övervakade” valet och kommunisterna bojkottade det, så valresultatet är starkt ifrågasatt. Från 1947 till inbördeskrigets slut 1949 hade kommunisterna en egen ”skuggregering”.

Det var först när Sofoklis Venizelos, son till ”landsfadern från Kreta” Elefterios Venizelos, blev premiärminister 1950 som demokratin blev fullt ut återupprättad, efter flera år med provisoriska regeringar. Under en Period var Atens ärkebiskop utsedd till premiärminister, en annan regering höll bara i nio dagar.

Politiskt kaos och kallt krig

I slutet av 50-talet kastades Grekland in i en period av politiskt kaos. Under decenniet bytte landet regering sex gånger, tre av regeringarna var expeditionsministärer. Oredan fortsatte på 60-talet. Mellan 1961 och 1967 hade landet elva regeringar, varav fyra var expeditionsministärer.

I omvärlden rasade det kalla kriget för fullt. Grekland hade gått med i Nato 1952, trots högljudda protester från vänster. Ett radikalt parti, lett av Giorgios Papandreou, vann 1964 en jordskredsseger i parlamentsvalet och bildade regering. Kung Konstantin och armén mobiliserade mot regeringen och 1965 gick kungen så långt att han avsatte regeringen. I april 1967 grep en militärjunta makten i Grekland, stödd av USA och Storbritannien. Giorgios Papandreou dog i fångenskap 1968.

Militärdiktaturen skulle vara till 1974. Sedan dess är Grekland åter en demokrati. Så man kan säga att demokratin i Grekland är 2 600 eller 48 år gammal.

Dagens demokrati

Rapport från valet 2019.

I dag återstår bara två steg för att Grekland ska bli en fullfjädrad parlamentarisk demokrati:

  1. De upp till 50 extra platser i parlamentet som tilldelas det parti dom fick flest röster. Parlamentet röstade 2020 för att avskaffa systemet, men lyckades inte få de 200 röster som krävdes för att det skulle avskaffas direkt. Efter nästa val, som ska hållas 2023, kan en ny omröstning hållas.
  2. Eftersom landet inte har något system med poströster har många greker inte kunnat rösta, för att de inte kan ta sig till sin vallokal. De senaste valen har ägt rum på sommaren, då hundratusentals greker jobbar i turistindustrin, lång från sin hemort. I valet 2019 fick landets hundratusentals utlandsbosatta för första gången rösta, men bara om de tog sig till en grekisk ambassad eller ett konsulat.

Ett svar på ”Om Greklands demokrati

  • 14 juli, 2022 kl. 05:27
    Permalänk

    Tack mycket intressant

    Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Language/språk/γλώσσα»
%d bloggare gillar detta: