Valet närmar sig i Grekland

Det är snart val i Grekland. Ännu vet ingen exakt när valet kommer att hållas, mer än att det händer mellan april och maj. Allt talar också för att grekerna får ta två vändor till vallokalen. Vi går igenom laguppställningen och vilka frågor som kommer att hamna i förgrunden i årets valrörelse. Regeringspartiet Nea Demokratias försprång till Syriza minskar nu stadigt och ett regeringsskifte kan inte längre uteslutas.

Uppdaterad 27 januari 2023, med bland annat nya opinionssiffror.

---

Grekland har inte, som Sverige, en fast valdag. Val ska hållas senast fyra år efter det föregående, det är regeringens uppgift att bestämma exakt datum, men nu börjar läget klarna.

Regeringen kommer, precis som vanligt, att försöka välja ett datum som gynnar den. Förra gången var det Syriza som valde och dåvarande premiärministern alexis Tsipras tyckte tydligen att det var bra att ha val mitt i semesterperioden. Det lär Kyriakos Mitsotakis försöka undvika, men det finns saker som stökar till planeringen.

Det första är att Grekland för första gången har ett helt proportionellt valsystem. Tidigare har det parti som får flest röster i valet automatiskt tilldelats 50 extra platser i parlamentet. Detta för att göra det lättare att bilda regering i landet som har europarekord i regeringskriser och nyval. Denna gång kommer det därför att bli två val; det ena et helt proportionellt, där inget av partierna kommer att kunna bilda regering. Därefter kommer den sittande regeringen troligen att driva igenom en lagändring, så att det största partiet får extra mandat. Sedan blir det en ny valomgång.

Det andra är att det är presidentval och parlamentsval i Turkiet 14 maj. Med president Recep Erdoğans förutsägbara ondskefullhet kan man räkna med att han kommer att göra någon form av aggressivt utfall mot Grekland i valrörelsen. Det är bara de högernationalistiska partierna som har något att vinna på ett val som fokuserar på konflikten med Turkiet och Mitsotakis riskerar att tappa väljare högerut.

Den preliminära tidtabellen

1. 3 eller 10 mars: Det grekiska parlamentet upplöses och val utlyses
2. 9 april: Första valomgången i Grekland
3. Slutet på april: Ny grekisk vallag klubbas igenom i det nya, provisoriska parlamentet
4. 14 eller 21 maj: Andra valomgången i Grekland
5. 14 maj: Parlamentsval och presidentval i Turkiet

Dubbelval i maj

För regeringen väger fördelarna med denna valkrock över nackdelarna och för demokratin är det viktigt att inte ha valet under turistsäsong, när hundratusentals väljare är förhindrade från att rösta eftersom de inte befinner sig i sitt valdistrikt. För de flesta av sommarjobbarna i turistindustrin är det omöjligt att resa hem en helg mitt i högsäsongen.

Vad vill väljarna?

I en opinionsmätning som presenterades 26 januari fick de tillfrågade svara på vad som avgjorde hur de tänkte rösta. Den helt avgörande frågan är de stora prisökningar som har drabbat Grekland och resten av Europa. Många greker hade små eller inga marginaler redan innan Ryssland invaderade Ukraina, nu har hundratusentals kastats in i fattigdom. 88,6% av väljarna ser detta som den viktig valfråga. På andra plats kommer hanteringen av de offentliga finanserna, sedan följer i tur och ordning brott och säkerhet, relationerna med Turkiet, andra utrikesfrågor (Ukraina) samt slutligen den pågående alyssnings-skandalen.

Laguppställningen

Parti	Inriktning	Röster 219	Mandat	Tänker rösta på… (27/1)
Nea Demokratia	Liberalkonservativt	39,9%	158	32,7%
Syriza	Vänsterpopulistiskt	31,5%	86	26,3%
PASOK	Vänsterliberalt	8,1%	22	11,4%
KKE	Marxist-leninistiskt	5,3%	15	5,4%
Grekisk Lösning	Högernationalistiskt	3,7%	10	4,8%
MeRA25	EU-skeptiskt, vänsterliberalt	3,4%	9	3,1%
Nazisterna	Nazister	2,9%	0	2,7%

Nea Demokratia

Liberalkonservativa Nea Demokratia vann valet 2019 och har i dag egen majoritet, med 158 mandat av 300 i parlamentet. Då ska man komma ihåg att 50 mandat är “bonus” för att de fick flest röster i valet. Nea Demokratia tog över efter Syriza och ökade från 28,1% av rösterna 2015 till 39,9% 2019. Väljarna var framför allt besvikna på svikna vallöften och höga skatter.

Mandatperioden började bra för Nea Demokratia, med skattesänkningar, ekonomisk återhämtning och minskad arbetslöshet. När pandemin kom valde regeringen en hård linje med utegångsförbud och ett nedstängt samhälle. Detta vann till en början stöd bland väljarna, men när pandemin exploderade i landet, trots restriktionerna, växte missnöjet hos befolkningen och stödet för regeringens politik minskade.

Under 2022 drabbades regeringen av flera bakslag. Stora demonstrationer och flera strejker i kollektivtrafiken har lamslagit Aten och en ständigt växande avlyssningsskandal har skadat partiets förtroende ytterligare.

Partiledaren, premiärminister Kyriakos Mitsotakis, har erkänt att avlyssningarna har ägt rum men förnekar att han kände till dem. Han har kallat dem “ett stort misstag”. Han fortsätter däremot envist att försvara hanteringen av pandemin, med hänvisning till att den dåligt rustade sjukvården inte hade klarat av anstormningen i början av pandemin.

I den senaste opinionsmätningen, 26 januari 2022, sade Nea Demokratia 33,5% av väljarstödet.

Syriza

Vänsterkoalitionen Syriza är det näst största partiet i parlamentet. Det besår av ett antal partier, från maoister till miljöaktivister, som 2004 skapade en gemensam valplattform. Partiet vann regeringsmakten 2015 på löftet att befria landet från långivarnas åtstramningskrav. Det misslyckades och partiet splittrades då och den avsatte finansministern Varoufakis bildade ett eget EU-skeptiskt parti.

Partiledaren, Alexis Tsipras, har haft en tuff mandatperiod, men har den senaste tiden kunnat rida på missnöjet med pandemihanteringen och avlyssningsskandalen.

Syriza fick 31,5% av rösterna i valet 2019, vilket gav dem 86 mandat i parlamentet. I den senaste opinionsmätningen 25 januari låg det på 26%.

PASOK – Rörelse för förändring

Det gamla PASOK, Greklands motsvarighet till de svenska Socialdemokraterna, blev i princip utplånat i kölvattnet av krisen i Grekland 2009. Inför förra valet slog sig resterna av PASOK samman med liberala Potami och bildade ett nytt socialliberalt parti, Kinal/PASOK.

Partiet har under mandatperioden lyckats ganska dåligt med att nå ut med sin politik. Grundaren och partiledaren Fofi Gennimatas kamp mot bröstcancer hösten 2001 och valet av hennes efterträdare, EU-parlamentarikern Nikos Androulakis, satte fokus på partiet och fick opinionssiffrorna att skjuta i höjden. På senare tid har partiet alltmer antagit sin gamla profil och sedan 19 maj 2022 heter partiet åter PASOK, med tillägget “Rörelse för Förändring”. Det har fått opinionssiffrorna att rasa från 17% i början av 2022 till nuvarande 11%. Avlyssningsskandalen tycks inte ha stärkt partiet, kanske misstänker väljarna att det fanns grund för den?

Partiet har också drabbats av en egen skandal, en av ledamöterna i EU-parlamentet sitter i häkte, misstänkt för korruption och penningtvätt.

Kinal/PASOK fick 8,1% av rösterna i valet 2019, vilket gav dem 22 mandat i parlamentet.

KKE

Kommunistiska KKE är det enda partiet i ett demokratiskt parlament som har kvar hammaren och skäran i partisymbolen. Partiet har sina rötter från ryska revolutionen och dess militära gren utkämpade 1945–1949 ett inbördeskrig med målet att föra Grekland bakom järnridån. Partiets ideologi har ändrats väldigt lite sedan dess. Det har en kärntrupp av väljare som radikaliserats på grekiska universitet, tillsammans med en grupp äldre, som kämpade mot militärjuntan 1967–1974. Partiet ligger stadigt på runt 6% i opinionsmätningarna. I valet 2019 fick det 5,3% av rösterna, vilket räckte till 15 mandat i parlamentet. Partiet motsätter sig sanktionerna mot Ryssland.

Grekisk Lösning

Högernationalistiska Grekisk Lösning uppstod som ett alternativ till nazistpartiet Gyllene Gryning och när hela Gyllene Grynings partiledning sattes i fängelse valde många av deras väljare att byta till detta parti, vars huvudspår är detsamma som svenska SD, men i mer extrem version. Partiledaren Kyriakos Velopoulos har två stora föredömen: USA:s förre president Donald Trump och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Partiet ser också den ortodoxa kyrkan som central i grekisk politik. Partiet sympatiserar med Ryssland och Kina.

Grekisk Lösning fick 3,7% av rösterna i valet 2019, vilket räckte till 10 platser i parlamentet. I den senaste opinionsmätningen 25 januari hade partiet stöd av 4% av väljarkåren.

MeRA25

MeRA25 grundades av landets avsatte finansminister Yanis Varoufakis och andra avhoppade Syriza-anhängare efter fiaskot med folkomröstningen 2015. Partiet, som grundades 2018, står ideologiskt till vänster men fokus ligger på att göra om EU och få landets skulder nerskrivna. I princip samma politik som Syriza vann valet på 2015, alltså.

MeRA25 tog sig precis över treprocents-spärren 2019 med 3,4% av rösterna, vilket räckte till nio mandat i parlamentet. I den senaste opinionsmätningen 25 januari låg partiet under treprocents-spärren med 2,5% av väljarstödet.

Nazisterna

Nazistpartiet Gyllene Gryning fick bara 2,9% av rösterna 2019 och åkte ur parlamentet. I valet 2015 fick de 7%. Sedan dess har partiet stämplats som en kriminell organisation och i stort sett hela partiledningen hamnade i fängelse, dömda för stämpling till mord, olaga vapeninnehav och andra brott. En av de forna ledarna, Ilias Kasidiaris, bildade nyligen Grekernas Parti från fängelset och meddelade avsikten att ställa upp i parlamentsvalet. Men premiärminister Kyriakos Mitsotakis meddelade 17 januari att en ny lag är på gång, som ska förhindra kriminella organisationer att delta i allmänna val. Med Ilias Kasidiaris brottsregister kan hans parti klassas som kriminell organisation. Kinal/PASOK har inga större invändningar mot beslutet. Syriza tvekar, eftersom de är rädda att regeringen ska göra amma sak med de mer extrema grupper som ingår i deras koalition. KKE delar inte oväntat den ståndpunkten. Under sitt regeringsinnehav förhalade Syriza åtalen mot Gyllene Grynings ledning och rättegången kom inte igång förrän efter regeringsskiftet 2020. I den senast opinionsmätningen tyckte 63% av de tillfrågade att partiet ska förbjudas

Kampanjerna

Regeringen kommer att ha en tydlig agenda: Den gjorde vad den var tvungen att göra under en mandatperiod som inrymde en pandemi, en energikris, ett krig och ett alltmer aggressivt Turkiet. Den kommer att be väljarna titta framåt, samtidigt som den påminner om höjda minimilöner, sänkta skatter, energisubventioner och inte minst att staten betalade lön till halva Grekland under lockdown-perioderna. En ny höjning av minimilönerna är planerad till i mars och Mitsotakis flaggade nyligen för högre löner för offentliganställda. Det största hotet är avlyssningsskandalen. Den växer som en rullande snöboll och oppositionen talar nu om en misstroendeförklaring mot den sittande regeringen.

Oppositionen kommer förstås att tala om gångna misstag. Syriza kommer, under parollen “Rättvisa överallt”, att påminna om de många konfrontationerna under lockdown och anklaga Nea Demokratia för maktmissbruk och nyliberalism. Kinal/PASOK kommer att kräva större sociala åtaganden. Framför allt kommer nog partiet att försöka återaktivera de väljare som övergav dem efter alla skandaler kring den grekiska krisen. Under sin storhetstid på 80-talet hade PASOK nästan hälften väljarna på sin sida, i det sista valet under egen flagg, 25 januari 2015, fick de 4,7%.

Extrempartierna KKE och Grekisk Lösning har samma agenda som alltid. Nu kommer den att spetsas från båda håll med kritik mot Greklands deltagande i sanktionerna mot Ryssland. Grekland är det land i EU där störst andel av befolkningen visar förståelse för Rysslands invasion av Ukraina.

Hur går det?

I valet 2019 skiljde 8,4% mellan Nea Demokratia och Syriza. I den senaste opinionsmätningen var avståndet 7,5%, så utan en extremt stark valrörelse kan Syriza knappast utmana regeringspartiet. Syriza kan söka samarbete högerut med Kinal/PASOK eller vänsterut md KKE. Men eftersom det sannolikt skulle kosta röster för såväl Syriza som samarbetspartnern är det ett mindre troligt scenario. Grundtipset är alltså att Nea Demokratia sitter kvar vid makten. Men allt kan hända i grekisk politik.