Varje år den 17 november prövas Greklands demokrati

I förra veckan höjdes straffen för dem som kastar molotovcocktails och andra farliga föremål vid demonstrationer. De som får egendom förstörd vid demonstrationer ska få rätt till skadestånd från staten. Detta i ett försök att hindra demonstrationerna 17 november från att återigen förvandla gator och torg till slagfält. Det är dagen då Greklands sköra demokrati sätts på årets svåraste prov, när de grundläggande demokrtiska principerna om yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet drabbar samman med de lika grundläggande prnciperna om rätten till skydd av liv och egendom.

---

När detta skrivs är det 16 november 2021. Det är dagen före en av de viktigaste och mest symbolladdade dagarna i den grekiska kalendern. Jag ska försöka förklara, trots att jag bara har varit i Grekland 17 november en gång, långt från händelsernas centrum. Jag har berättat mer om bakgrunden i artikeln om Exarchia i Aten.

Det hela började med en tragedi, ett brutalt övergrepp av en militärdiktatur. Den 17 november 1973 hade studenter vid Atens tekniska högskola sedan tre dagar strejkat och ockuperat byggnaden. Det restes två olika krav från de strejkande: majoriteten krävde demokrati medan en mindre grupp, uppbackad av kommunistiska studentorgansationer, krävde att kapitalismen skulle avskaffas och ersättas av proletariatets diktatur.

Militärdiktatur

Eftersom landet sedan 1967 styrdes av en högerextrem militärdiktatur var risken stor att upproret skulle sluta med våld. Så blev det också. Tyvärr blev det också startskottet för en årlig tradition av våldsutbrott, vadalisering och kaos, som ladets styrande tycks oförmögen att få bukt med.

Tillbala till 1973. Inifrån universitetet sändes radio under parollen ”Bröd-utbildning-frihet”. Andra grupper, bland annat byggnadsarbetare och bönder, anslöt sig och nu började protesterna sprida sig över hela Aten. Vid demonstrationer 16 november användes molotovcocktails för första, men långtifrån sista, gången i Grekland. Det inhägnade universitetsområdet fylldes med tusentals människor som krävde slut på diktaturen.

Juntan var vid denna tid redan försvagad, den skulle ett år senare störtas och ersättas av en demokratiskt vald regering. Men diktatorn, Giorgios Papadoupolous, valde våldets väg. Tidigt på morgonen 17 november forcerade en stridsvagn grindarna till universitetet, med militären tätt bakom. När striden var över hade 24 människor dödats och hundratals skadats. Inga av de döda var studenter på Tekniska högskolan. En vecka senare ersattes Papadoupolos av en ny och än mer brutal militärdiktatur, ledd av Dimitros Gioannides, som var ansvarig för den brutala massakern på civila 17 november.

När demokratin återupprättades i Grekland 1974 blev 17 november allmän helgdag på skolor och universitet. Varje år hålls en stor protestmarsch från Tekniska högskolan. Den slutar alltid vid USA:s ambassad, eftersom USA var i högsta grad inblandat i militärkuppen. År 1982 stiftades en lag som förbjöd polis och militär att gå in på universitet och campus. Händelserna 1973 skulle inte få upprepas.

Våldsam revolutionär rörelse

Tyvärr gav 17 november också bränsle åt en delvis mycket våldsam revolutionär rörelse i Grekland. Här finns små grupper av anarkister, stalinister, ”autonom vänster” och andra som har två saker gemensamt: de vill störta regeringen och de vill göra det med våld. De har inga utsikter att lyckas, men de har med åren ställt till stor skada i det grekiska samhället.

Den mest kända gruppen tog namnet 17 November, eller 17N. Under de nästan 30 år gruppen var aktiv hann den med över hundra väpnade rån samt ett antal sprängattentat och mord. Totalt hann 17N mörda 24 personer innan dess kärntrupp kunde gripas och sättas i fängelse 2002. Det finns många konspirationsteorier kring 17N, jag tänker inte gå in på någon av dem.

Greklands Ulrike Meinhof

En annan grupp, ”Revolutionär Kamp” leddes av Pola Roupa, kvinnan som kom att kallas Greklands Ulrike Meinhof. Gruppen blev känd i november 2010, då all flygpost från Grekland stoppades i 48 timmar i jakten på sprängladdningar. De totalt elva explosiva försändelserna var bland annat adresserade till Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Italiens Premiärminister Silvio Berlusconi, och Frankrikes President Nicolas Sarkozy, samt till ett antal utländska ambassader i Grekland och runtom i världen. Pola Roupa och hennes kumpaner greps 2016 och dömdes till långa fängelsestraff.

Det finns fortfarande flera grupper som använder våld och vandalism i sin politiska kamp och deras stora dag är just 17 november. De får sällskap av människor utan politisk agenda, som helt enkelt vill slåss med poliser och härja på stan. Det regnar molotovkocktails och stenar från hustaken, skyltfönster krossas, bilar sätts i brand och tusentals burkar sprayfärg töms. Det förekommer alltid sammandrabbningar mellan poliser och aktivister, som ofta är maskerade, utrustade med gasmasker och skyddskläder samt är beväpnade på olika sätt. Poliserna svarar med batonger, tårgas och vattenkanpner. Butikerna i innerstan håller stängt, atenarna stannar inomhus.

Sedan sommaren 2019 månader leds regeringen av liberalkonservativa Nea Demokratia och den premiärministern Kyriakos Mitsotakis har, tillsammans med Atens borgmästare Kostas Bakoyannis, lovat att sätta stopp för laglösheten. Därför skulle 2019 års 17 novemberfiranade bli en viktig måttstock. Kunde det bli en dag med fredliga demonstrationer, eller skulle det bli som tidigare år? Kanske rentav värre, eftersom det nu satt en konservativ regering vid makten? En plan i tre steg sattes i verket.

17 november 2019 – ny regering

Steg ett var att avskaffa lagen som hade förvandlat universiteten till gömställen för våldsverkare. Det skedde i augusti, efter en lång debatt i parlamentet. Syriza och kommunistpartiet röstade emot, men det räckte inte. Strax efter gick polisen in och genomsökte universitetsbyggnaderna på jakt efter vapen och efterlysta brottslingar. Resultatet var ganska magert, det hade funnits gott om tid att flytta ut.

Steg två blev att tömma ockuperade hus och gripa efterlysta personer i stadsdelen exarchia. Mest hittade man flyktingar, men också en och annan efterlyst brottsling.

Det tredje steget inleddes veckan innan 17 november. Vid en raid mot Atens Handelshögskola hittades vapen, molotovcocktails och annan utrustning. Flera personer greps och skolan stängde redan en vecka före 17 november. En viktig signal var när 100 studenter vid skolan i ett uttalande krävde stopp för alla illegala verksamheter inom universitetsområdet. ”Vi tror på att universitet ska vara öppna centra för lärande och forskning, baserade på ett fritt idéutbyte och demokratiska principer”, står det bland annat i brevet.

Natten till 17 november slog polisen till mot ett antal lägenheter och hustak, där våldsverkare hade förskanasat sig med molotovkocktails, stenar och andra föremål att kasta ner på polisen. Raiderna fortsatte hela dagen och ända in på måndagen.

Tusentals poliser övervakade söndagens demonstrationer, som kunde genomföras relativt fredligt mer tiotusentals deltagare. En del bråk uppstod efter demonstrationstågen, totalt greps 33 personer för brott, medan ett 20-tal fördes bort från platsen. På måndagen greps ytterligare två män i Exarchia med gasmasker, en rökgranat, smällare och stenar. Tre tunnelbanestationer i centrala Aten höll stängt under dagen.

17 november 2020 – lockdown

Den 17 november 202 var Grekland i lockdown och alla demnstrationer var förbjudna. En del trotsade förbudet, men tydligheten gjorde att de flrsta valde att stanna hemma. Vaför be om att få böta?

Syriza, vänsterkoalitionen som hade regeringsmakten i Grekland fram till i juli 2019, har protesterat mot alla led i den nya regeringens försök att stoppa det politiska våldet.

17 november 2021 – Comebacken?

Sedan restriktionerna avskaffades har flera stora demontrationer ägt rum i Grekland, ofta med utbrott av våld mellan polis och demonstranter. Regeringen fruktar att anarkisterna och den autonoma vänstern ska se 17 november som en chsans till comeback. Den har haft svårt att nå ut med sina budskap under pandemin, eftersom universiteten har haft stängt och folksamlingar har varit förbjudna. Men nu är det fritt fram. så länge man bär munskydd i folksamlingarna. Något som passar våldsverkarna, som ofta uppträder maskrade. I synnerhet Atenborna håller andan och hoppas på det bästa.