En vinresa genom Grekland

Det är lördagskväll och vi vill unna oss. Vi gör det självklara: vi går till The Five vid Nea Chorastranden och låter Kleopatra vara drottning för en kväll. Här kommer ett referat från vår resa i vinets och gastronomins högre luftlager.

Nikos och Kleopatra öppnade The Five för tre år sedan. Vi kände dem redan, så vi visste att det skulle bli bra. Nikos är en av Chanias vänligaste och roligaste invånare, Kleopatra är en utmärkt sommelier. Båda är dessutom väldigt bra på service, vilket märks på de hyllande recensioner de får. Väl unt.

Vi beställer mat och viner, men jag kastar in en brasklapp: ”Om Kleopatra tycker att våra vinval är vansinniga så har hon vetorätt”. Det dröjer bara ett par minuter så står hon vid vårt bord.

”Har ni gjort en riktig vinparning någon gång?” frågar hon. Vi har visserligen gjort många vinprovningar, men vi har aldrig låtit någon annan bestämma både meny och viner åt oss. ”Får jag ta er på en resa?” frågar hon. Det är klart att hon får.

Första stoppet: Siatista

Första stoppet är Siatista i västra Makedonien, där vinhuset Diamantis har gjort en ambitiös satsning på att producera förstklassiga viner. På etiketten står Magoutes och vi får in en vit, gjord på Xinomavro, en druva som används till såväl vita viner som röda och rosé.

Till den vita Xinomavron får vi restaurangens version av kretensiska kalitsounia. Här används eclair i stället för pajdeg, fylld med spenat, fetaost och en bechamel dopad med färska örter. Vinet är lite stökigt, själv tycker jag att det drar lite åt naturvin, men utan det där värsta stöket. Kanske som en rocklåt av Elton John. Det rockar, men det är välproducerat och utan taggar. Det är mycket gott, men långtifrån resans höjdpunkt.

Andra stoppet: Santorini

Nästa anhalt är Santorini, där vinhuset Basalt har skapat Gramina, gjort på Assyrtikodruvan. Den paras med grillade sardiner, serverade på bröd, toppade med soltorkade tomater, kapris, olivolja och örter. Det är sensationellt gott. Det är utan tvekan det bästa grekiska vitvin vi har druckit. Här har vi doft och smak av mineral, citrus… Det är ett stramt vin, som till och med har en antydan till sälta. Perfekt till sardiner. Kvällens vinnare, helt enkelt.

Tredje stoppet: Naoussa

Vi åker tillbaka norrut, till Naoussa, där vi smakar på en röd Xinomavro från Thymiopoulos. Till den får vi in klassiska tsoutsoukakia, frikadeller med smak av kummin. Här är det folkfest i näsan och munnen, med ett vin som doftar blåbär och kronärtskocka och smakar vanilj, plommon och en massa annat gott. Ännu en fullträff!

Det är stängningsdags och Nikos skjutsar hem sin trötta drottning på mopeden. Hon är hel slut efter ännu en hektisk service. Det är fullsatt varje kväll. När Nikos kommer tillbaka frågar jag hur han tror att det kommer att bli i vinter, när de måste stänga uteserveringen. ”Det är nästan så att jag hoppas på en ny lockdown. Det kommer att bli en massa tjafs när ovaccinerade gäster vill komma in och vi tvingas neka dem eller riskera att bli av med licensen. Hur vi än gör så kommer vi att vara förlorare”, suckar han.

Bara drygt hälften av Chanias invånare är vaccinerade, det är en av de lägsta siffrorna i hela Grekland. ”Det kommer att bli som 2015 igen”, säger jag. ”Vänskaper och familjeband kommer att brytas, när vaccinerade och antivaxxare ställs mot varandra, precis som när jasägarna och nejsägarna hamnade i konflikt vid folkomröstningen”. ”Så blir det kanske”, säger Nikos sorgset bakom sitt munskydd.

Fjärde stoppet: Jazzbaren

Vi får in sedvanlig tsikoudia och goda sötsaker. Vi betalar notan – 100 euro med dricks – och promenerar tillbaka till Gamla Stan. Det är kyligt i luften, så vi slinker in på jazzbaren Fagotto. Ägarinnan, som vi inte har träffat sedan förra året, sitter vid bardisken med en flaska mineralvatten. Hon visar stolt upp sin mage, snart kommer familjen att utökas med en son. Det var länge sedan vi träffade henne och vi har aldrig sett henne så tillfreds.

Efter ett par trevliga timmar går vi hem genom gränderna. Klockan är tre på natten, om tolv timmar har vi ett lunchmöte vid Splanziatorget. Det blir säkert också bra.