Hur pratar grekerna om pandemin?
Jag kom nyligen hem efter en vecka i Chania på Kreta. Där är bara hälften av invånarna vaccinerade, den andra hälften betraktar dem med en förvåning som sakta övergår i irritation och slutar i vredesmod. Här kommer en samanfattning av mina många diskussioner kring restaurangbord och vid bardiskar.
Hur är det i Sverige?
Alla jag träffar frågar hur det är i Sverige. Har ni några restriktioner? Nej, nästan inga. Är det många som liggerpå IVA? Nej, senast var det 21, i Grekland är det över 600, alltså 30 gånger fler. Är det många som dör? Nej den senaste månaden har 122 dött i Covid-19 i Sverige, i Grekland 1 599, alltså 70 gånger fler. Skillnaden i antal smittade är däremot inte lika stor – Grekland har ”bara” åtta gånger fler smittade än Sverige.
”Det är bara tillfälligt, smittan kommer snart att öka i Sverige”, säger jag. Jag är egentligen inte så säker på det, men jag har ingen lust att lägga sten på deras börda. När de frågar om vad jag tycker om hur deras regering har hanterat smittan är jag ärligare. ”Er första lockdown var helt onödig och gjorde så att ni helt saknade immunförsvar när smittan kom på ritktigt. Den andra lockdown fungerade men den tredje struntade många i, inklusive polisen. Fokus borde från början ha legat på vaccinationerna, inte på att hålla folk inlåsta”.
”Det finns värre länder”
Mina vänner håller med. Det gjorde de när jag var här i september också, men förra året lät det annorlunda. Då var Sverige det dåliga exemplet. Det är inte så att Grekland är det dåliga exemplet nu, men mångar verkar skämmas för antivaxxarna. ”Det finns länder där det är mycket värre”, säger jag, för så är det. Grekland ligger på 19 plats av 30 i EU/EEA när det gälller andelen som fått minst två sprutor, Sverige ligger på 14 plats. Däremot har Sverige betydligt fler vaccinerade i gruppen över 60 år, som alla (utom antivaxxarna) vid det här laget vet är den grupp som nästam alla dödsfall och svårt sjuka av Covid-19 kommer från. Enligt den senaste statistiken från Grekland är över 95% av de som har dött över 70 år gamla eller hade en underliggande sjukdom. Över 80% av de patienter som ligger intuberade i intensivvården ovaccinerade.
Vi pratar om människor som har slitit ut slangarna ur halsen och gått hem för att dö. Om gravida kvinnor som fått rådet av sin läkare att inte vaccinera sig, för att sedan ta med sig sitt ofödda barn i döden. Om männniskor som åker till Bulgarien och betalar 2 000 euro för ett falskt intyg på genomgången infektion. Om hur ovaccinerade poliser kontrollerar vaccinationsbevisen på restauranger de inte borde bli insläppta på.
Den svarta döden
Jag brukar vara försiktig med att prata om kyrkan och religionen i Grekland, men nu hör jag hur vänner och grannar blir alltmer öppet fientliga. De många turerna om kyrkans inställning har gett prästerna ett nytt öknamn: ”Ο μαύρος θάνατος”, Den svarta döden. Utåt störjer kyrkans ledning regeringens åtgärder men i praktiken struntar många präster i reglerna och uppmanar församlingen att inte vaccinera Nattvardsgästerna drickerforfarande vinet från samma sked och ingen kontrollerar vaccinationer eller tester i kyrkporten. ”Det har vi vare sig resurser eller kompetens till”, sade kyrkans högsta ledning i veckan. Som om hundtatusentals anställda i butiker och restaurager hade det.
En av mina vänner är ovaccinerad. Jag frågar varför. ”Jag är rädd, John”, svarar hon. ”Du borde vara mer rädd för att få Covid-19, det är mycket farligare”, säger jag. ”Jag vet, jag är rädd för att bli smittad, men jag är ännu mer rädd för vaccinet. Jag vill vaccinera mig, men jag är inte redo ännu”, svarar hon. Och sedan den vanliga frasen: ”Jag är frisk och stark och jag vet att jag kommer att överleva en infektion”. Det skulle hon kanske göra. Men innan dess kanske hon hinner smitta några som inte överlever.
Greklands regering vet att de rädda utgör en stor andel av de ovaccinerade. Deras vapen mot dem har sakta bytts från morötter till piskor och de senaste åtgärderna ser faktiskt ut att fungera. Frågan är bara om de är tillräckliga.
Så blir det politik
Ofta övergår diskussionen om pandemin i politiska diskussioner, precis som i Sverige. Och visst, jag tycker att regeringen i båda länderna har begått många misstag, men det är lätt att säga när man har facit. Alla visste att det kunde komma mutationer, men ingen var beredd på deltavarianten, som dels är mycket mer smittsam och dessutom kan bryta igenom immunförsvaret på vaccinerade och redan insjuknade. Det är ”ingens fel”, men det är tydligt att länder med låg vaccinationstäckning har fler dödsfall. Faktum är att inget av de 16 länder som har störst andel färdigvaccinerade har en incidens på över 40 döda per 100 000 under 14 dagar, medan alla de 12 länder som har lägst andel vaccinedade har en incidens på över 100. Sambandet är inte linjärt, men det är tydligt.
Många undra säkert hur grekerna ”sköter sig”. Följer de alla regler eller stuntar de i dem? Det enkla svaret är att de mest militanta antivaxxarna struntar helt i reglerna och gör sitt yttersta för att kunna kringgå dem, medan ”de rädda” finner sig i att betala för tester och att inte bli insläppta i värmen.
Tuff vinter för restaurangerna
Resten tolererar i högre eller lägre grad alla kontroller. När jag var här i september var det många vaccinerade som klagade på kontrollerna och tyckte att de nya reglerna för ovacccinerade var onödigt hårda. Nu har det ändrats. ”Det är ju för fan bara att vaccinera sig”, säger en vän, som tidigare var emot restriktionerna. Sedan dess har dödligheten fördubblats i Grekland, medan den har minskat i Sverige. Det råder alltså ingen tvekan om att vaccinet räddar liv och att ovaccinerade tar liv. Det förstår de flesta jag pratar med.
Det tråkiga är att de vinteröppna restaurangerna i Chania lider svårt. Eftersom nära hälften av Chanioterna är ovaccinerade finns det alltid någon i sällskapet som är ovaccinerad, så det är tomt inomhus på de flresta ställena. ”Det var bättre förra året när de stängde allt, då fick våra anställda lön från staten. Det är tur att vi hade en bra sommar, de pengarna kommer attt gå åt i vinter”, sägr en restaurangägare. ”Jag tror att många kommer att tvinga stänga i vinter, det är fortfarande mest turister som kommer och äter och det finns inte många kvar nu”, fortsätter hon. Hon har rätt. Jag ser nästan bara utlänningar ute på kvällarna. Det är en blandning av turister, digitala nomader som jag själv och folk som jobbar i telemarketingförtagens ”sweatshops”.
De kloka, de rädda, de okunniga, de onda
Jag har delat in grekerna i fyra grupper: De kloka, som har vaccinerat sig och följer reglerna. De har förstått att man kan tycka illa om sin regering ändå, att viruset inte är politik. Sedan har vi de rädda, som har lyssnat för mycket på antivaxxarnas falska varningar och därför inte vågar vaccinera sig. Den gruppen krymper stadigt nu, med 100 000 i veckan. Sedan har vi de okunniga, som vältrar sig i sensationshistorier och helst vill slippa samhällskontraktet. De har ofta sin hund eller katt eller sitt fotbollslags logga och en grekisk flagga i profilbilden på Facebook. Slutligen har vi de onda, som tycker att det är viktigare att hindra männior från att vaccinera sig än att hindra dem från att dö i Covid-19. Det är tack och lov en mycket liten grupp, men den har ett stort inflytande över de rädda och de okunniga. De säljer falska vaccinationsintyg, de överfaller kontrollanter på skolor och universitet, de arrangerar coronafester.