fbpx

När Kreta var ett eget land, styrt av en grekisk prins

Loading...

I den sjätte artikeln inför Greklands 200-årsjubileum berättar vi om Kretas korta tid som autonom stat. Den varade, mer eller mindre, mellan 2 november 1898 och 1 december 1913. Hela historien om Chania finns här.

Det ottomanska herraväldet över Kreta skulle trots alla uppror bestå fram till 2 november 1898, då de sista ottomanska trupperna lämnade ön. Nu började Kretas korta och turbulenta tid som självständig stat.

Eller kanske inte så självständig. Kreta blev ett protektorat under de fyra stormakterna Italien, Frankrike, Ryssland och Storbritannien. Chania blev Kretas huvudstad. Prins George av Grekland och Danmark flyttade in i ottomanernas gamla högkvarter på Kastelliklippan för att styra landet.

Kretensarna hade under 250 år av ottomanskt styre aldrig gett upp motståndet och efter det grekiska fastlandets självständighet skickade Grekland trupper till Kreta för att hjälpa till med frihetskampen.

Zooma in Kreta på kartan så ser du några av de platser som artikeln berättar om, markerade med kretensiska flaggor.

Men nu hade Grekland och Stormakterna en större karta att bekymra sig för. Det Ottomanska imperiets sönderfall skapade en oro i hela Europa, revolutioner och nationella rörelser stod som spön i backen. Turkarna måste hållas lugna, annars kunde ett nytt storkrig bryta ut när som helst. Att låta Grekland ta över Kreta skulle mycket väl kunna leda till ett nytt krig mellan länderna och det ville inte Grekland, som gick med på att låta de fyra stormakterna styra över ön, så länge öns guvernör kom från Grekland.

Kreta delades i fyra delar. Italienarna fick Chania, ryssarna Rethymnon, fransmännen Heraklion och britterna Lasithi. Huvudstaden Chania delades mellan de fyra och Prins George flyttade in i ottomanernas gamla högkvarter på Kastelliklippan.

Att bygga ett land

Italiens maktbas på Kreta förstördes av en brand 2018. Foto: John Göransson.

Kreta fick egen flagga, centralbank, polisstyrka, valuta, frimärken, diplomatiska förbindelser… Allt detta skapade en febril aktivitet i huvudstaden Chania.

Många nya hus uppfördes i neoklassisk stil. Om du promenerar österut mot Chalepa eller söderut förbi stadsparken så kommer du att få se många av de vackra husen. Det finns tyvärr dåligt med information om husens historia, på kartan har vi markerat dem som vi vet något om.

Den brittiska ambassaden i Chania är nu ett hotell. Foto: John Göransson.

Muslimerna lämnade ön

Den muslimska befolkningen på ön uppskattade inte maktskiftet. De flesta av dem var kretensare som hade konverterat för att vinna fördelar hos turkarna, nu hade detta vänts till deras nackdel. Vid folkräkningen 1881 var de drygt 72 000, nio år senare återstod bara drygt 35 000. Under samma period växte den kristna befolkningen från drygt 200 000 till över 270 000 personer.

Den förfallna moskén i Chanias hamn används numera som utställningslokal. Foto: John Göransson.

De första fria valen

Den 24 mars 1899 januari hölls de första fria valen på Kreta. Kretensarna valde 138 kristna och 50 muslimska ledamöter till landets generalförsamling. En konstitution utformades och den 29 april bildades den första regeringen, där Elefterios Venizelos blev justitieminister.

Men i realiteten var det Prins George och hans förtrogna som styrde över ön och kretensarnas entusiasm vändes snart till besvikelse. De gamla frihetskrigarna samlades och skramlade med vapnen. Justitieminister Venizelos försökte förmå prinsen att ge kretensarna mer makt, men det ledde till öppet gräl och redan 1901 blev Venizelos avsatt från sin post.

Nytt frihetskrig

Den avsatte ministern hade snart samlat en stor skara av oppositionella, som 1905 skrev en petition med krav på förändringar av konstitutionen. Målet måste vara en förening med Grekland, skrev de. De uppmanade kretensarna att bojkotta valet och på valdagen 1905 inleddes ett väpnat uppror, som utgick från byn Theriso söder om Chania.

På torget i den lilla byn Theriso står ett minnesmärke över Venizelos och hans män. Foto: John Göransson.

Upproret spreds snabbt över Kreta. De fyra stormakterna vacklade i sitt stöd för prins George, med undantag av Ryssland, som svarade rebellerna med kanoner. Venizelos hade förutsett att stormakterna skulle splittras och han satte snabbt upp en skuggregering i Theriso. Prinsen svarade med våld och nu var inbördeskriget mellan regeringen i Theriso och monarken i Chania ett faktum.

Den ryska garnisonens hus på Chanias stadsmur tillåts förfalla. Foto: John Göransson.

De fyra stormakterna insåg att Prins George hade förlorat allt stöd från kretensarna och tvingade de två sidorna till förhandlingsbordet. Prinsen tvingades ge efter för rebellernas krav och 2 november 1905 skrevs konstitutionen om. Året efter beslutades att upprätta ett gendarmeri av kretensare på ön och att de utländska trupperna skulle lämna ön så snart ”ordningen var återupprättad”. Vid det här laget hade Prins George ungefär lika mycket makt som Sveriges kung har i dag. Den 6 september 1906 gav han upp och lämnade Kreta för gott. Greklands Kung George I skickade Alexander Zaimis att styra över Kreta och han fortsatte processen att göra Kreta självständigt på riktigt. I juli 1907 lämnade de flesta av stormakternas trupper ön.

Året efter utbröt oroligheter på Balkan. Nu grep Venizelous och hans anhängare tillfället att fullfölja planen att förena Kreta med Grekland. 24 september, när guvernören var bortrest på semester, deklarerade de att Kreta nu var en del av det grekiska kungadömet.

Fem år av förvirring

Nu följde några år av förvirring. Stormakterna och Turkiet vägrade att erkänna unionen med Grekland, samtidigt som Venizelos och hans regering höll val för att utse ledamöter till parlamentet i Aten, som vägrade att släppa in dem.

Än mer förvirrat blev det när Venizelos i september 1910 blev premiärminister i Grekland. Greklands regering hade, efter påtryckningar från stormakterna och av rädsla för en konflikt med Turkiet, vägrat acceptera kretensarnas krav att förenas med Grekland. Plötsligt hamnade Venizelos på andra sidan i konflikten, när den kretensiske frihetskämpen vägrade att låta Kretas folkvalda ta plats i det grekiska parlamentet.

Kriget öppnade dörren

Det ledde till att nya beväpnade rebellgrupper formerades på Kreta. Men den dörr som hade stängts av diplomati öppnades nu av krig. När Balkankriget bröt ut 1912 var kriget mot turkarna ett faktum och nu var kretensarna välkomna i Greklands parlament. Turkiet förlorade kriget och vid fredsfördraget i London avstod Turkiet från alla anspråk på Kreta till de fyra stormakterna.

Den grekiska flaggan vajar sedan 107 år från fortet Firkas, längs västerut i Chanias venetianska hamn. Foto: John Göransson.

Den 1 november 1913 blev Kreta äntligen erkänt som en del av Grekland. Den grekiska flaggan hissades från Firkas 1 december 1913 och en marmorplatta sattes upp, med följande inskription:


TURKISKT STYRE PÅ KRETA

1669 – 1913

267 ÅR, 7 MÅNADER OCH 7 DAGAR

AV VEDERMÖDOR


5 thoughts on “När Kreta var ett eget land, styrt av en grekisk prins

  • 24 februari, 2021 kl. 15:27
    Permalänk

    Tyvärr har tryckfelsnisse varit i farten på många årtal. Det spänner från 1000-talet till 2007. Annars mycket läsvärd historia.

    Svar
    • 24 februari, 2021 kl. 15:37
      Permalänk

      Det blev mycket knas med den artikeln. Rättad u.

      Svar
  • 24 februari, 2021 kl. 15:21
    Permalänk

    Alltid intressant läsning, men årtalen gör mig snurrig…

    Svar
    • 24 februari, 2021 kl. 15:24
      Permalänk

      Rättat.

      Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: