fbpx

I Grekland firar man inte midsommar… eller?

Loading...

Det är bara svenskar som firar Valborg, midsommar och Lucia. Så brukar det heta när vi svenskar sitter i stugorna och beskriver våra egenheter för varandra. Men hur är det egentligen? Låt oss titta på vad Grekerna gör de här dagarna. Spoiler alert: De firar…

Valborg

Först ut är Valborg 30 april. Den dagen firar vi vårens ankomst i Sverige. Vi tänder eldar, ställer till med kalas, sjunger vårsånger och dricker sprit. Studenterna tar på sig mössorna och får gräsfläckar på de vita kläderna.

I Grekland firas också vårens ankomst, men på 1 maj, protomagia, som är allmän helgdag. Det är inte bara arbetarnas dag, det är framför allt blomsterkransarnas dag. Precis som i Sverige är detta en dag utan religiösa inslag, faktiskt den enda helt profana helgdagen i den grekiska kalendern.

Firandet inleds redan dagen innan, alltså samma dag som vår Valborg. Då är det tradition att bege sig till en bykrog och äta en lång lunch (det är tradition flera dagar om året). På kvällen gör kvinnorna upp eldar och dansar sedan runt dem medan de sjunger folksånger om maj och våren. Barnen blöter ner hår och kläder och hoppar över eldarna (som givetvis är mycket mindre än våra Valborgseldar). Ganska likt Valborg i Sverige, eller hur?

Τα Χείλη Σου & Μαγιάτικο Λουλούδι – Dina läppar och majblommorna.

Eftersom våren kommer tidigare i Grekland gör grekerna mycket av det vi gör på midsommar redan runt 1 maj. Traditionen bjuder att man binder kransar, mayatikos, och hänger på ytterdörren, där de blir kvar tills de torkar (som på bilden överst). Många kvinnor och barn har blomsterkransar i håret. Ganska likt våra majstänger och kransar, eller hur?

1 maj är förstås också arbetarnas dag och precis som i resten av världen går många ut och demonstrerar, även om 17 november är den stora demonstrationsdagen i Grekland.

Midsommnar

I antikens Aten varade året från midsommardagen till midsommarafton, alltså den dag på året då natten var kortast. I Deplhi började det nya året vid den första nymånen efter midsommar. Sommarsolståndet, som är den astronomiska benämningen på dagen, firades till guden Apollons ära.

Men i den Grekisk-ortodoxa kalendern är 24 juni dagen då helgonet Agios Giannis från Klydonas firas. Dagen infaller tre månader efter Marie bebådelsedag 25 mars och sex månader före juldagen 25 december. Det är en av de största sommarfesterna i Grekland. Det är sång, dans och hopp över eldar som gäller. Och ett sjuhelsikes kalas på sina håll.

Klydonas på Andros.

I den äldre traditionen samlades byns ogifta kvinnor i ett hus kvällen före Klydonas. En av dem skickades till brunnen för att hämta ”tyst vatten”. Namnet kom sig av att hon inte fick prata med någon på vägen tillbaka.

I huset hälldes vattnet över i ett lerkrus och var och en av kvinnorna lade sedan en personlig tillhörighet, kallad rizikaria, i kruset. Det täcktes sedan med rött tyg, medan kvinnorna bad böner till Johannes Döparen. Sedan placerades kruset på en öppen plats över natten och då skulle kvinnorna drömma om sin blivande make. Det påminner en del om de sju blommorna under kudden, eller hur?

Lucia

Hur är det då med firandet av Sankta Lucia, som led martyrdöden i den grekiskbyggda staden Syrakusa år 303? den är vi väl ändå ensamma om här i Norden? Det är väl bara här man sätter ljus i håret och går runt i nattsärkar 13 december? Det är väl bara svenska ungdomar som super sig drängfulla 12 december och går direkt till skolan?

Det stämmer bra det.

I antikens Grekland firades förstås vintersolståndet för fullt, med djuroffer och orgier. Bland annat firades havsdguden Poseidon. Det var just för att stävja detta hedniska oskick som kyrkan bestämde att Jesu födelse skulle förläggas till julen, som infaller vid midvintertid.

Någon motsvarighet till Luciafirandet finns inte, med undantag av i just Syrakusa, eftersom hon är stadens skyddshelgon och har namnsdag 13 december.

Grekerna förlorade Syrakusa till romarna redan 211 f.Kr, så de har inget med saken att göra. Katedralen i Syrakusa, centrum för Luciafirandet, är däremot ett ombyggt grekiskt tempel, byggt 500 f.Kr åt gudinnan Athena. I Grekland är det helgonet Stefanos dag, men det är bara de som är döpta till Stefanos och de religiösa som bryr sig.

Helgondyrkan i Grekland

I Sverige slutade vi fira helgon i och med reformationen. Fadern, Sonen och Den helige anden fick räcka, sade Martin Luther och så fick det bli. I Grekland firas helgonen för fullt. Varje helgon har sin egen målgrupp, precis som de grekiska gudarna hade innan landet kristnades. I stort sett alla kyrkor i Grekland är döpta efter ett helgon och på namnsdagen är det fest i byn, med mat, dryck, musik, dans och mässa. I Sverige säger vi Sankt eller Sankta om helgonen, i Grekland heter det Agios eller Agia.

Här är (nästan) hela listan:

Fasta datum

  • 1 januari: Agios Vasilis
  • 17 Januari: Agios Andonis
  • 18 januari: Agios Athanasios 
  • 27 januari: Agios Crisostomos 
  • 1 februari: Agios Tryfanos
  • 2 mars: Agios Theodores
  • 25 april: Agios Markos
  • 21 maj: Agios Konstantinos (Roms första kristna kejsare, grundare av Konstantinopel)
  • 21 maj: Agia Elenis (Hon var mamma till Konstantin)
  • 7 juli: Agia Kyriakis
  • 20 juli: Profiti Ilias
  • 22 juli: Agia Markela
  • 22 juli: Agia Magdeleni
  • 27 juli: Agios Pandelimos
  • 11 augusti: Saint Spiridon
  • 15 augusti: Panagia (Mariadagen, näst påsken den viktigaste helgdagen i Grekland)
  • 24 augusti: Agios Dionysios
  • 30 augusti: Agios Alexandros
  • 17 september: Agia Sophia
  • 29 september: Agios Kyriakos
  • 8 oktober: Agios Iganatios
  • 26 oktober: Agios Dimitris
  • 30 november: Agios Andreas
  • 4 december: Agia Barbara
  • 5 december: Agios Savvas
  • 6 december: Agios Nicholas 
  • 9 december: Agia Anna
  • 12 december: Agios Spyridon
  • 13 december: Agios Efstratos
  • 27 december: Agios Stefanos

Rörliga datum

  • Söndagen efter påsk: Agios Thomas dag
  • Söndagen efter Pingst: Agoi Pantei (Alla helgons dag)
  • 40 dagar efter påsk: Agios Pnevmatos dag (Den heliga andens dag. En viktig festdag i hela Grekland)

Helgondyrkan i Sverige

Våra traditioner kring Valborg, midsommar och Lucia är relativt moderna sedvänjor, som infördes under den svenska nationalromantiken vid 1800-talets slut. Det var samma nationalistiska strömningar som gick över Europa vid den tiden och som bland annat lade grunden till den grekiska nationalstaten och som för Sveriges del slutade med unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1905.

Valborg vid Örebro Slott. Foto: John Göransson.

Medan kyrkan spelade en viktig roll i den grekiska nationalismen, sökte sig den svenska nationalismen tillbaka till gamla hedniska traditioner som midvinterblot, midsommarfester och vårens fruktbarhetsriter. Förgrundsgestalt för allt detta var Skansengrundaren Artur Hazelius. Det var på Skansen Luciatraditionen, som den ser ut i dag, började i slutet av 1800-talet. Det var också då folkdräkterna gjorde comeback som festkläder. Att vår kung råkar ha födelsedag 30 april har i decennier gett extra skjuts åt Valborgsfirandet.

Året är 1934. Bullen Berglund visar hur man tillagar gåsen till Mårtensdagen.

Det finns också en astronomisk förklaring till att vi firar Lucia i Sverige. Lucia var tidigare en lokal festdag, särskilt i Västsverige. Fram till 1753 stod midvintersolståndet, årets kortaste dag, inskriven i kalendern den 13 december. Det var lite för långt från jul för att vi skulle slå ihop Lucia- och julfirandet. Sedan gick vi över till den gregorianska tideräkningen och vintersolståndet flyttades till den 21-22 december. Resten av den kristna världen hade för länge sedan ersatt midvinterfesterna med julfirandet, i Norden kom traditionen att bli kvar in i modern tid.

Reformationen gjorde också att vi slutade med helgondyrkan. I Grekland kunde man enkelt ersätta de hedniska festdagarna med firande av skyddshelgon. Det var svårare i Sverige. Här slog vi ihop firandet av samtliga helgon till helgons dag, som numera har trängts undan av Halloween.

Vi har kvar några av de gamla helgonen, men nu handlar det om andra saker och de flesta har glömt ursprunget till traditionerna.

Ta mig till havet! Längtan till Grekland växer för varje minut vi tittar på det här klippet från Larsmäss i Nordmark.

Här är (nästan) hela listan:

  • 25 mars: Marie Bebådelsedag, som blev Våfrudagen, som blev våffeldagen
  • 1 maj: Sankta Walpurgis (heliga Valborg) dag, blev Valborgsmässoafton 30 april och arbetets dag 1 maj
  • 10 augusti: Sankt Laurentius dödsdag, som blev Larsmäss. Firas med marknad i Järnboås, Bergslagen och dans i Nordmark, Värmland
  • 7 oktober: Heliga Birgittas dag. Firas i landets katolska församlingar och i Fresta församling, där hon föddes. Finns kvar i uttrycket brittsommar.
  • Sista lördagen i oktober eller första lördagen i november: Alla helgons dag
  • 10 november: Sankt Martindagen, som blev Mårten Gås i Skåne
  • 13 december: Sankta Lucias dag, som förblev Lucia, men med nya traditioner

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: