Adventskalender för Kretasommaren 2024, lucka 15
Bakom dagens lucka döljer sig vår tuffaste cykeltur hittills på Kreta. Vi gjorde den i slutet av mars, så vi slapp kämpa mot värmen. Men 580 meters klättring på minicykel känns i benen. Det var värt det!
Therisoravinen tur och retur
28 km
Vi har firat nationaldag och en massa annat under vår marsvecka i Chania. Nu är det dags att låta kroppen jobba lite. Vi pumpar minicyklarna och trampar den 15 kilometer långa sträckan till Theriso, som ligger 580 meter över havet. Vägen klättrar brant genom den mycket vackra och dramatiska Therisoravinen, det tar oss 2,5 timmar att komma upp till byn. Det är utan tvekan den tuffaste cykling vi har gjort.
Efter det obligatoriska trampandet en halvmil genom Chanias förorter börjar uppförsbacken. Vi pratar om 503 meters klättring på 10,8 kilometer.
Vi ser en och annan bil, men mest möter vi får och getter. Det är bitvis mycket vackert i ravinen så det skadar inte att stanna och hämta andan emellanåt. Men vi vill upp, lunchen hägrar!
Vid bytorget finns tavernan Madares där vi äter en utmärkt lunch och delar en kanna vin. Theriso är en ganska oansenlig by, men med en spännande historia. Det var här det väpnade motståndet, anfört av landsfadern Elefterios Vanizelos, organiserades. Alltså inte motståndet mot turkarna utan mot de fyra stormakter som hade ockuperat ön och gjort den till ”autonom monarki”. Theriso är Venlzelos hemby och bas för hela den mäktiga famlij som numera heter Mitsotakis och har haft fyra premiärministerposter och flera andra ministerposter. Det är helt enkelt Greklands mäktigaste familj.
Dags för ost!
Efter lunchen rullar vi neråt igen och stannar till vid byns ostfabrik, där vi köper en bit graviera av Nikos faster. Detta är ett familjeföretag och ibland finns deras ost på restaurangn The Five, som han driver med sin älskade Kleopatra. Nikos berättar senare att han brukade cykla till och från Theriso som barn, eftersom det var hans skolväg. Kul att veta att vårt livs tuffaste cykling var hans vardag!
Cykelturen tillbaka är en lång nerförsbacke som tar en femtedel av tiden det tog att cykla upp. Det blir rejält kallt i ravinens eftermiddagsskugga och efter en halvtimme flyr vi in på ett dystert kafé i Chaniaförorten Perivolia, där vi värmer oss med kaffe avec. Dåligt kaffe och dålig avec, men vi behöver det för att få igång blodomloppet. Man blir snabbt nerkyld om man rullar fram i kall luft utan att anstänga annat än de stelfrusna fingrarna.
Sista biten tillbaka genom Chanias södra förorter är lika ocharmig och händelselös som alltid. Detta är den minst attraktiva delen av Chania, här finns mest stormarknader, verkstäder och fackbutiker. Vi tvingas hit ganska ofta eftersom det är här vi köper mycket saker till huset och hämtar postorderförsändelser. Här finns också stadens allmäna sjukhus, som vi hittills har sluppit besöka.
På vår nästa resa planerar vi att återvända till Theriso. Men denna gång tänker vi ta bussen till en annan by och cykla till Theriso från nordost, för att se något nytt och få lite omväxling. Jag lovar att återkomma med rapport!