Grekiskt miljardbedrägeri med EU-pengar – ministrar får gå

Opekepe är den grekiska myndlighet som har fördelat EU:s omfattande jrddbrukstöd till Greklands bönder. Eller borda ha fördelat. Nu kräver tillbaka EU 400 miljoner euro, motsvarande 4,6 miljarder kronor, i felaktiga utbetalningar. Fyra ministrar och en generaldirektör har fått sparken och sju personer är åtalade för bedrägeri. Allt är sig likt i Grekland.

Ofta när jag pratar med greker om den dåliga skattemoralen får jag höra att deras skattepengar ändå inte går till saker som vård, skola och omsorg utan hamnar i fickorna på korrupta politiker och deras entourage. Tyvärr har de ofta rätt. Faktum är att rätt mycket av mina och dina skattepengar hamnar i samma fickor, via EU:s alla stödsystem.

Falska dokument

Det senaste exemplet är Opekepe, den myndighet som skulle ansvara för att EU:s enorma jordbruksstöd hamnar där de ska. De som nu har åtalats anklagas för att 2019 och 2020 ha godkänt jordbruksstöd till nyblivna ”jordbrukare” som i själva verket aldrig har ägnat sig åt jordbruk. Checkar på mellan 250 000 och en miljon kronor har skrivits ut till låtsasbönderna. Åklagaren har viftat bort förklaringen att de har handlat i god tro, eftersom det är OPKEPE:s uppgift att kontrollera så att pengarna hamnar i rätt händer.

Modus operandi har varit väldigt enkelt: Förfalska bevis för att du äger eller arrenderar mark. Skicka in intyget och säg att du ska använda marken som betesmark, så kommer pengarna utan att några frågor ställs. Du behöver inte ha tillgång till någon mark och du behöver givetvis inte ha några betesdjur.

De flesta fallen på Kreta

Enligt Europeiska åklagarmyndigheten mottog bedragarna, ett ”betydande antal individer”, subventioner genom OPKEPE med hjälp av falska dokument, inklusive påståenden om att de ägde eller arrenderade betesmarker som i själva verket var offentlig mark. De misstänkta fortsatte att lämna in falska deklarationer om boskap fram till 2024 och behöll därmed rätten till subventioner. De flesta av fallen handlar om Kreta.

Kloster på Kreta i fokus i grekisk bedrägerihärva

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har nu tvingats upp i talarstolen för att kommentera saken och han skräder inte orden. Han menar att detta är ett gravt exempel på klientilism*. Han har nu gett flera ministrar sparken och har beslutat att Opekepe ska stänga. En särskild arbetsgrupp ska utreda de felaktiga utbetalningarna. ”Vi vänder redan blad, i samarbete med de europeiska myndigheterna, så att jordbruksstödsystemet kan reformeras och de medel som bedragare har fått kan återbetalas”, sa Kyriakos Mitsotakis vid ett regeringsmöte, enligt den regimtrogna tidningen Kathimerini.

Klientilism

*Klientelism innebär ett utnyttjande av relationer med andra parter (klienter). Vanligt är att politiker köper röster eller ger politiska löften för att gynna sig själv eller det egna partiet. Löftena kan handla om jobb eller kontrakt, om att felaktigt dela ut olika bidrag eller blunda för olagligheter. I utpräglade klansamhällen, som finns bland annat på Kreta, säljs röster familjevis på detta sätt. Någons systerdotter får jobb på postkontoret eller museet, en kusin får kontrakt på sophämtningen, en taverna som saknar alla tillstånd kan fortsätta utan besvärande granskning.

Under mina mer än 30 år som flitig besökare i Grekland har jag många gånger drabbats av inkompetenta och otrevliga människor på postkontor, skattekontor, flygplatser, buss-stationer… Grekerna själva brukar hävda att det är familjemedlemmar som saknar ambitioner eller inte klarar ett riktigt jobb som dumpas på offentliga anställningar med hjälp av politiska kontakter. Det har blivit bättre med åren, men uppenbarligen finns det mycket kvar att göra.

Jag har också ofta förundrats över att restauranger och barer år efter år kan operera med uppenbart olagliga metoder, som att vägra acceptera kreditkort, sakna menyer med priser, ta tag i förbipasserade… Jag får alltid höra att de har en kusin eller svärson i stadshuset eller på polisstationen. Jag kan erkänna att jag själv vid ett par tillfällen har gynnats av sådan nepotism, även om det har handlat om oskyldiga saker.

Fem sparkade från toppen

På regeringsmötet introducerades de fyra nya ministrar som ersätter de fem som har fått sparken i skandalens kölvatten. De sparkade är migrationsminister Makis Voridis, biträdande utrikesminister Tasos Hatzivasileiou, biträdande minister för landsbygdsutveckling Dionysis Stamenitis, biträdande minister för digital styrning Christos Boukoros och generaldirektören på myndigheten för landsbygdsutveckling och livsmedel Giorgos Stratakos.

De sju som nu är åtalade har hävdat att de trodde på att de ”nya jordbrukarna” hade tillgång till land och därmed hade rätt till stöd. Åklagaren, Kalliopi Dayanta, hade inte mycket till övers för den förklaringen. Hon menade att varje normalbegåvad person förstår att man inte kan få jordbruksstöd utan att bedriva jordbruk och att de åtalade, med sin höga utbildningsnivå, också borde ha förstått det.

Det är ett klassiskt försvar, som jag har hört många gånger, om korrupta och/eller inkompetenta politiker och tjänstemän; de gjorde så gott de kunde, men de kunde inte tillräckligt. Det kanske kan vara så, offentliganställda är oftare anställda som en del av klientelismen än för att de är kvalificerade för jobbet. Men en annan, mer trolig förklaring, är att de små gåvor som i Grekland kallas fakelakia (vita kuvert) har bytt händer i utbyte mot en stämpel och en namnteckning på ansökan.

Krisen hjälpte

Den skuldkris Grekland kastades in i 2009 har tvingat fram stora reformer i landet, som har gjort klientelismen svårare. Antalet offentliganställda i Grekland minskade med nära 30 procent mellan 2009 och 2014 som följd av sparpaket i krisens kölvatten. Bland annat slogs små kommuner ihop till större enheter och kommunpolitikernas makt beskars kraftigt. Inget av detta hade hänt utan krav från långivarna, i synnerhet EU. Krisen tvingade också fram privatiseringar av tidigare statliga verksamheter som järnvägstrafik, flygplatser, hamnar, olje- och gasbolag, spelföretag med mera.

Men EU-bedrägerierna har fortsatt och förmodligen ökat När det inte längre är lika enkelt att sko sig på grekiska skattebetalares bekostnad riktar bedragarna in sig på EU:s rika flora av bidrag.Uppenbarligen har Greklands egna myndigheter betett sig som de tre klassiska aporna: De har ingenting sett, ingenting hört och ingenting sagt. Först när EU:s egna kontroller slår till tvingas Mitsotakis agera och låta några medlemmar av regeringen gå ut med med soporna.

För mig tjänar denna händelse ett viktigt syfte. Jag har sedan händelserna 2015 sakta sänkt garden och tänkt att den grekiska attityden till fusk med skattemedel har förändrats, Nu påminns jag om att den inte har det. Den har bara bytt skepnad och bedragarna har hittat nya vägar att flytta skattebetalarnas pengar till sina egna fickor. Att bördan nu delas av skattebetalare i hela EU gör det enklare för politikerna att blunda för, och rentav delta i, verksamheten.

Jag påmindes också om att en stor del av landets offentliga utgifter finansieras av EU-bidrag. En titt i EU:s räkenskaper berättar följande: År 2023 betalade Grekland in i genomsnitt 190 euro per person till EU:s finansiering och fick samtidigt 562 euro i olika EU-bidrag, vilket ger ett netto på 373 euro per person. Vi svenskar betalade samma år netto 156 euro, vilket gör oss till det femte största nettobidragslandet.

2023	Grekland	Sverige
Utbetalningar från EU	5,852 miljarder euro	2,081 miljarder euro
Inbetalningar till EU	1,973 miljarder euro	3,724 miljarder euro
Netto inbetalat/utbetalat	-3,880 miljarder euro	1,643 miljarder euro
Utbetalningar från EU, per person	562 euro	198 euro
Inbetalningar till EU, per person	190 euro	353 euro
Netto inbetalat/utbetalat, per person	-173 euro	156 euro

Allt detta kunde ha varit som det skulle. Grekland är ett fattigt land, Sverige är alltjämt ganska rikt. Men när pengarna hamnar hos bedragare och inte hos de som behöver dem så är det inte OK. Det skapar spänningar i EU och många medborgare i de tio länder som betalar mer till EU än de får tillbaka. Mest, 350 euro per capita, betalar de nederländska skattebetalarna.

Det borde inte vara så svårt att spåra upp de som har skott sig. Jag hoppas att de tvingas betala tillbaka med ränta och att de döms till kännbara straff.