Kloster på Kreta i fokus i grekisk bedrägerihärva
Vartefter den stora härvan med fusk med jordbruksstöd från EU rullas upp dyker det upp pikanta detaljer, I ett kloster på Kreta misstänks munkar för att ha lurat EU:s jordbruksfond EPKEPE på miljonbelopp. Ännu mer pengar har gått till obefintliga bommullsodlingar.
Munkarna på klostret Odigitria utanför Heraklion anklagas bland annat för att, till extremt låga eller obefintliga hyror, ha arrenderat ut samma bit av klostrets mark till personer som har använt de falska arrendeavtalen för att lyfta EU-stöd. Den totala skadan för den grekiska staten och EU överstiger enligt den statistiska analysen 700 000 euro, motsvarande 7,9 miljoner kronor.
Läs om bakgrunden till EPKEPE-härvan här:
Ett betydligt större bedrägeri i Opekepe-härvan ska, enligt webbtidningen Parakritika, vara det stöd på 8,5 miljoner euro, motsvarande 95 miljoner kronor, som EPKPE förra året betalade ut till obefintliga bomullsodlingar på Kreta. Grekland odlar mycket bomull, men inte på Kreta. Det är ett lika uppenbart bedrägeri som om någon hade fått EU-bidrag till vinodling i Västerbotten eller hajfiske i Hjälmaren.
På listan mottagare av subventioner finns många välkända namn, inklusive lokala myndighetspersoner på Kreta. Flera politiska ledare och tjänstemän påstås vara inblandade, vilket har väckt starka reaktioner.
Liknande uppgifter kommer från Epirus, där bomullssubventioner betalades ut till områden utan tradition eller förhållanden som var lämpliga för grödan. Mer specifikt gäller det Metsovo – ett bergsområde utan koppling till bomull – där en utbetalning på 5 389 euro registerats till en mottagare med nära familjeband till en lokal myndighetsperson.
Att så uppenbara och lätt avslöjade bedrägerier har kunnat förekomma vittnar om ett förakt för lagen som är så stort att man inte ens har ansträngt sig för att dölja sina förehavanden.
Jag är inte förvånad. Under många år har vi sett vägbygge på många öar som kostat en förmögenhet, vägar som inte leder någonstans, ut in the middle of nowhere, det har inte funnits någon anledning att bygga vägen. Utan att nämna mindre hamnar. Och vid varje bygge har funnits en stor skylt som upplyser vad kalaset har kostat, massor med EU-pengar. Har sett massor av sådant sedan Grekland gick med i EU.
Ja, de är tvungna att sätta upp de där skyltarna. Annars hade inte gjort det.
Det är riktigt, grekiska myndigheter är tvungna att sätta upp skyltar, ofta finns skyltarna kvar många år efter avslutat arbete. Kostnader är ofta många miljoner Euro … för något som egentligen inte behövs men som används för att mjölka EU på pengar som senare redovisas med hjälp av kreativ fakturering.
Vad trött man blir.