fbpx

Italiens sista bastion på Kreta

Loading...
Loading...

Venedig styrde över Kreta i mer än fyrahundra år, sedan tog det Ottomanska imperiet över. Men 1897 blev Kreta en ”autonom” stat, vilket i själva verket innebar att de sex staterna Österrike-Ungern, Frankrike, Tyskland, Italien, Ryssland och Storbritannien tog kontrollen över ön. Italienarna var alltså tillbaka efter 250 år, de byggde en garnison i huvudstaden Chania för sin militärstyrka. Här kan du läsa om Chanias historia, från stenåldern till massturismen.


Italienarnas sista maktbas på Kreta. Foto: John Göransson.

Den latinska koloniseringen av det bysantinska imperiet började ungefär samtidigt som det Ottomanska Imperiet. Detta var många hundra år innan Italien blev en stat, så olika statsstater, som Genua och Venedig, gav sig ut på egna expeditioner. Ibland köpte de kolonier av varandra, ibland krigade de om dem.

Det fjärde korståget

Det hela började med det fjärde korståget i början av 1200-talet, då katolska krigsherrar lade under sig stora delar av det Bysantinska imperiet. Kreta ockuperades av 1204 av markisen Bonifacius av Montferrat, men han hade inte resurser att kolonisera den stora ön, så han sålde den till Venedig, som fick ägna sju år och åtta bedrövelser år att få kontroll över kretensarna.

När det Ottomanska imperiet började expandera i början av 1400-talet trängdes latinarna tillbaka och 1453 var i stort sett hela fastlandet ockuperat.

Venedig bet sig fast

Venetianarna var det svårare att få bukt med. De bet sig fast, framför allt på öarna och längst i väster. Kreta föll i slutgiltigt i ottomanernas händer 1669, men Venedig hade kolonier kvar i Grekland till 1797, då stadsstaten upphörde att existera. Kreta var alltså i Venetianarnas händer i mer än 450 år och det märks överallt.

Ottomanerna blev kvar till 1897, då tog de sex staterna över. De var rädda att kretensarnas frihetskrig mot turkarna skulle orsaka krig mellan Turkiet och Grekland, något som i sin tur kunde utlösa ett världskrig. Därför skulle Kreta bli ”självständigt”. De sex staterna skickade trupper till ön och ägnade sedan ett decennium åt att försöka hindra Kreta från att hissa den grekiska flaggan. Det misslyckades och 1908 anslöt sig kretensarna självsvåldigt till Grekland. Fem år senare erkände omvärlden att staten Kreta inte längre existerade.

Dags att lämna ön

Då var det dags för de utländska militärerna och diplomaterna att lämna ön och övergav de hus de hade byggt i huvudstaden Chania. Ett av husen var den italienska garnisonens byggnad på Nearchou, nära stadsparken. Den blev den grekiska statens egendom och inhyste i många år ett krigsmuseum.

När museiföremålen flyttades till Aten och museet stängde för några år sedan ville staden köpa byggnaden, för att kunna flytta stadshuset från den trista byggnaden nere i centrum. Som så ofta fastnade ärendet i byråkratins kvarnar. Det pampiga huset tilläts förfalla och bli bostad åt husockupanter.

Förstördes i brand

Den 22 juli 2018 förstördes byggnaden i en brand, som syntes från hela stan. Brandorsaken är inte klarlagd. Eftersom det var värmebölja när branden bröt ut var risken stor att den skulle sprida sig, men den kunde tack och lov begränsas.

Branden sedd från lokalredaktionens tak 22 juli 2018. Foto: John Göransson.

Staten har lovat att återställa byggnaden. Som alltid i Grekland: Vi tror det när vi ser det. Bilden överst är tagen före branden och kommer från Google Street View. Bilden på ruinen är tagen i januari 2020.

Det finns förstås många andra byggnader uppförda av de sex staterna. Många av dem ligger i samma stadsdel som den italienska garnisonen, andra finns i den venetianska hamnen och på vägen upp mot Chalepa i öster. På den västra stadsmuren står den ryska garnisonens hus och berättar att Ryssland inte skickade mer än en symbolisk styrka till ön.

Den ryska garnisonens hus på murkrönet har stått tomt länge. Foto: John Göransson.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: