fbpx

En resa till Grekland i pandemins tecken

Äntligen hemma! Efter nästan sju månader, tre ändrade resplaner och tre ombokade flyg sitter jag här i gränden med min dator. Hustrun tar hand om disken i dag, jag har just startat tvättmaskinen. Vi sov länge. Jag ska berätta om vår resa. Berättelsen är i ”realtid” eftersom jag skrev på den under resan ner. Häng med på en resa genom Europa i pandemins tecken!


Vi sitter på Arlanda och väntar på planet till Frankfurt. Därifrån ska vi flyga vidare till Aten och efter några timmar är det dags för den sista sträckan till Chania.

Den här resan skulle egentligen ha gjorts för länge sedan. Normalt gör vi en resa på våren och en runt midsommar. Nu var det snart sju månader sedan vi lämnade vårt hus i Chanias venetianska gränder. Så länge har vi inte varit borta sedan vi köpte huset för sju år sedan. Vi ställde in vårresan och bestämde oss för att inte åka förrän Grekland tillät direktflyg från Sverige.

Tredje gången gillt

Greklands regering meddelade att vi skulle bli insläppta 15 juli och vi bokade flyg till 19 juli. Några dagar senare ångade sig regeringen och tänkte inte tillåta direktflyg från Sverige förrän 22 juli. Vi flyttade fram resan en vecka, till 26 juli. En vecka hit eller dit… Sedan ändrade sig regeringen igen, nu var det 20 juli som gällde.

Booking.com

Det blev lördag kväll, dagen innan avresan. Plötsligt hände något med min hälsa (inte Covid-19) som tvingade mig att åka till akuten. Jag insåg att det inte skulle bli någon resa och bokade om biljetterna. Nu fick vi strunta i direktflyg till Aten och mellanlanda i Frankfurt. Det kostade varsin tusenlapp att boka om, det var det värt. Jag hämtade mig snabbt, som tur är.

Allt är stängt på Arlanda

Väskinlämning på Arlanda. Foto: John Göransson.

Så nu sitter vi här i svinottan och väntar på att något ska öppna, så att vi får lite frukost. Vi har tillfälligt tagit av oss ansiktsmaskerna, eftersom det är ganska tomt i terminalen. Vi kommer snart att sätta på dem igen, sedan ska de vara på tills vi kliver av bussen i Chania. Det är om tretton timmar. Tur att jag klarar mig utan glasögon, de immar igen direkt och efter fem minuter har det samlats vattendroppar på dem.

Dagen innan avresan meddelade den grekiska regeringen att det från och med onsdag är obligatoriskt med ansiktsmask i princip överallt inomhus. Antalet smittade ökar sakta, från en väldigt låg nivå till en något mindre låg nivå, läser jag i Kathimerini. Tisdagsdygnet rapporterades 52 nya fall av Covid-19 och ett nytt dödsfall. Det känns bra för oss att bara sju av fallen upptäcktes vid gränskontrollerna.

Det är en ny ton i budskapen från de grekiska myndigheterna. Det är inte utländska besökare utan slarvande greker som sprider smittan. Ingen får slappna av; använd munskydd, håll avstånd, tvätta händerna!

Vi ser många exempel på felaktig användning av munskydd på Arlanda. Många drar ner sina munskydd på hakan och låter det sitta runt halsen, ett effektivt sätt att göra det i princip obrukbart. Vid ombordstigningen beter sig många som de brukar, de trängs och bökar. När personalen säger att de som sitter på rad 23-32 ska gå ombord ställer sig två tredjedelar i kön. Vad är det för fel på folk? Att det ska vara så svårt att gå på och av ett flygplan!

Planet till Frankfurt är i stort sett fullsatt, men under flygningen sitter alla ner och har sina munskydd på. Kabinpersonalen delar ut vattenflaskor och påsar med för oss okänt innehåll, eftersom vi har somnat innan de kommer till oss.

Stoppet i Frankfurt var kort. Åter fick vi lära oss att många har svårt att förstå enkla instruktioner, som i vilken ordning de ska gå ombord på och av planet. Det blev mycket trängsel i kabinen när medpassagerare ville stå i mittgången i stället för att sätta sig på sina platser. Det var inte värre än vanligt, men det borde ha varit bättre.

Här är det fler fancy munskydd, på Arlanda var det mest de blå och vita pappersmodellerna som gällde. Vi har försett oss med mönstrade munskydd i tyg, med utbytbara filter. Man vill ju vara lite snygg!

Finn fem fel i den här videon. Foto: John Göransson.

Jag börjar tro att de som är kritiska till munskydd har rätt. Munskydden får folk att tro att de är vaccinerade och kan strunta i att hålla avstånd. Så är det inte. I valet mellan avstånd och munskydd är avstånd överlägset, det är alla forskare överens om. Att använda munskydd i stället för avstånd är direkt oansvarigt och vi såg många exempel på det.

Rökkammare på Frankfurts flygplats. Foto: John Göransson.

Roligast, och samtidigt mest oroande var att se de nikotinister som trängde ihop sig i flygplatsens rök-kamrar, som är sponsrade av ett cigarettmärke. Munskyddet på hakan, ciggen i munnen och bara några decimeter mellan varje missbrukare. Det såg ut som ett skolboksexempel på hur man sprider coronavirus.

Dags för Covid-19-test. Foto: John Göransson.

Efter en händelselös resa landar vi i Aten. Min PLF säger att jag ska testas, hustrun slipper. Det hela är över på några minuter. Vi går ut och ställer oss på gatan ett tag, för att slippa munskydden. Vi har fem timmar till nästa flyg.

Som tur är har jag en kupong kvar till Aegeans lounge, så vi kan ha det lite bekvämt, äta lunch och slippa munskydden ett tag till. Här inne har hälften munskydd, hälften inte. Porslin, glas och bestick är utbytt mot papper och plast, men det smakar bra. Det är lugnt, svalt och helt enkelt det bästa sättet att fördriva tiden på en flygplats. Sånt är livet när man reser All Exclusive!

Lounge-lunch. Foto: John Göransson.

Flygresan blev odramatisk. Bara ett par äldre grekiska damer som trängde sig lite dumt och en typisk Kreta-gubbe som inte ansåg att han skulle behöva täcka näsan med sin ansiktsmask. När flygvärdinnan sade till vägrade han, men gav efter när han såg de mördande blickarna från manliga medpassagerare.

Ombordservice på inrikesflyget. Foto John Göransson.

Våra väskor hade tack och lov tagit samma flyg som vi. Vi tog bussen ner till stan. Alla hade munskydd. När vi kom fram fick vi äntligen ta av dem, bara för att sätta på dem igen i närbutiken.

Nära nu, bara bussresan kvar. Foto: John Göransson.

Med bävan gick vi in i huset. Det var OK. En död kackerlacka i det nedre badrummet, en levande (nu död) i det övre. En liten vattenskada i taket i sovrummet efter de hårda vinterregnen, men mycket lindrigare än vi befarade.

Vi duschar, sätter på oss sommarkläder och promenerar ner till Nea Chora för att äta middag på The Five. Vi konstaterar att det inte är mindre riskabelt än att gå och handla mat. Visst, vi kunde ha beställt hem något, men vi ville ut.

Det är mest greker på stan. Men är också en helt del utländska turister och det är gott om folk. Det är snart en månad sedan landet inledde turistsäsongen, drygt två månader försenat.

Mest greker på stan, men en hel del turister också. Foto: John Göransson.

Vi ser många varianter på munskydd och ansiktmasker, mest bland personalen. Toppless (näsan bar), bottomless (munskyddet på hakan eller runt halsen). Vi är på Kreta, helt enkelt. Här har motorcyklisterna hjälmen på styret eller på huvudet utan att knäppa hakbandet. Samma sak med munskydden.

Vi kommer till The five vid halvelvatiden på kvälllen. Det är nästan fullsatt. Nikos och Kleopatra är förstås reglementsenligt klädda. Nikos har visir, Kleopatra munsydd.

Hands-free meny på The Five. Foto: John Göransson.

De öppnade i maj, då var det nästan tomt. ”Folk var försiktiga och höll i pengarna. Det var riktigt tufft, men nu är det bättre, det är faktiskt full fart”, berättar Kleopatra. Vi beställer taramasalata, potatis, bläckfisk och ceviche. Kleopatra bjuder på melanzanosalata och föreslår en flaska Muscat of Spina från Nostos. Det är ett utmärkt val. Notan slutar på otroliga 44 euro, efter att vi fägnats med citronpaj och tsikoudia.

Femton euro är löjligt billigt för det här vinet. foto: John Göransson.

När vi går hem är vi helt slut. Vi rasar i säng och sover till elva på förmiddagen. nu är klockan ett och jag hör att hustrun borstar tänderna. Det är +32C, Solen skiner från en molnfri himmel. Det är dags att ges sig ut på stan. Munskyddet hänger redo i bältet.

Det här är den femhundrade artikeln som publiceras på Grekland All Exclusive sedan starten 5 mars 2018. Den allra första artikeln handlade om vinterturism i Grekland.

4 reaktioner till “En resa till Grekland i pandemins tecken

  • 30 juli, 2020 kl. 13:40
    Permalink

    Men du…det är 24 timmars karantän som gäller för den personen so testas. Det står överallt på Chanias flygplats

    Svar
    • 30 juli, 2020 kl. 14:14
      Permalink

      Nej. Du ska iakkta försiktighet de första 24 timmarna. Karantän betyder att du inte får gå ut. Karantänsregeln avskaffades 1 juli. Vi iakktar försiktighet och testade oss dessutom innan vi åkte.

      Svar
      • 30 juli, 2020 kl. 14:17
        Permalink

        från regeringens instruktioner:

        ”The test results are expected to become available within 24 hours. During that time, passengers who are tested are advised to practise social distancing according to local guidelines and self monitoring for symptoms that could indicate COVID-19.”

  • 30 juli, 2020 kl. 13:36
    Permalink

    Vilken härlig beskrivning, det kändes som man själv var med på resan ner till Kreta. Men vilket otyg de där munskydden är, men det är väl bara att gilla läget. Ha en fin tid i Chania 🙂

    Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: