Vinterturism i Grekland – möjlighet eller önskedröm?

Plötsligt fylls den annars vintertomma Zambeliougränden i Chania av tysktalande turister, anförda av guider. Trots att det är mitten på december känns det som i juni, med undantag för den låga temperaturen och alla nerdragna jalusier. När jag efter en halvtimme kommer tillbaka efter min shoppingrunda är alla turister spårlöst försvunna. Det är lika tyst och ödsligt som det brukar vara så här års och det känns overkligt att det alldeles nyss var fullt av folk här. Var kom de ifrån? Vart tog de vägen?

Jag frågar min granne, som har en souvenirbutik i hamnen, om han vet var de kommer ifrån. Han tror att det är någon tysk chartergrupp som har bussats hit från Heraklion. Jag kollar upp saken och får efter mycket letande veta att det är ett privat initiativ.  En turkisk och en grekisk entreprenör har genom ett samarbete med Aegean Airlines bestämt sig för att locka 50 000 tyskar och schweizare på vinterresor till Heraklion. En titt i flygstatistiken visar att det åtminstone går hyfsat. I januari 2017 landade 771 utlänningar på Heraklions flygplats, i januari i år var det 5 919, Det motsvarar ett fullsatt plan om dagen.

Alla som har besökt Grekland på vintern kan vittna om att det finns massor av saker att göra. I norr kan man åka skidor, i söder kan man besöka Knossos utan att trängas. Det firas påsk, jul, nyår, trettondag, karneval, samt ett gäng lokala skyddshelgon. Plötsligt kan en kvarter eller en gata bestämma sig för att ha fest. Bord dukas upp, grillarna tänds, en DJ spelar musik. Alla är välkomna. Jag har firat jul på Kreta sju gånger och påsk två gånger. Jag kommer att göra det igen.

Visst, det kan vara kallt, regnigt och blåsigt. Men så kommer solen fram och vinden mojnar. Uteserveringarna fylls av människor som, precis som vårdagar i Sverige, sitter med näsan vänd mot solen. Det som är mest irriterande med julen i Grekland är att butikerna är stängda så många dagar. En jul fick vi vänta i tre dagar innan vi kunde köpa skor som höll oss torra. Tänk dig att gå med blöta skor i kylan i tre dagar.

IMG_20171224_110034-EFFECTS (1)
Molnen spricker upp, himlen speglas i den regnvåta kajen. Foto: John Göransson

Det enda som inte är igång är turistindustrin. Turistorterna längs kusterna har gått i ide. Inne i städerna har turistfällorna och de flesta souvenirbutikerna dragit ner jalusierna mellan november och april. På stränderna badar bara det där tuffa pensionärsgänget som tar ett dopp varje morgon. De bor i kvartet, så de ingår inte i turiststatistiken.

På kvällar och nätter fylls de barer och restauranger som har öppet. Det är en annan stämning nu. Som en grekisk vän sade: ”Nu är det bara vi.” De enstaka turister som dyker upp är givetvis hjärtligt välkomna. Alla vet att vi inte har kommit för att ligga på en solstol. Vi har ansträngt oss för att komma just hit, så vi förtjänar att bli väl omhändertagna!

När man har upplevt Grekland ”off season” så är det lätt att tänka att det vore bra att sprida ut turisterna lite. I stället för galenskapen juli-augusti och vinterdvalan november-mars kanske man kunde skapa ett jämnare inflöde? Om inte annat så är det slöseri med resurser att hotell, restauranger och butiker står tomma fem månader om året. Att hundratusentals människor är arbetslösa varje vinter, medan de har svårt att hitta bostad på sommaren. Vi pratar om en säsongsbunden industri som svarar för en femtedel av alla Greklands arbetstillfällen.

Det tycker den grekiska regeringen också. Eller rättare sagt: den säger att den tycker det. De senaste månaderna har det gjorts utspel. Under rubriken ”Turism 365 dagar om året” deltar Kreta och Rhodos i ett av regeringen initierat pilotprojekt, som ska sträcka sig 2018–2019. Jag läser om saken i Chaniotika Nea, som citerar turistminister Angeliki Chondromatidou (jag har låtit Google Translate översätta):

”Kreta och Rhodos är mogna för att bli turistmål 365 dagar om året. Ramen för samarbetet mellan ministeriet, regionerna, turistbyråerna och den privata sektorn är utmärkt och vi anser att det är dags att presentera de två öarna över hela turistmarknaden som öppna året runt. Med regionguvernören arbetar vi mycket nära regionen, turistbyråerna visar Kreta som den enda destinationen 365 dagar om året för att lyfta fram sina tematiska konkurrensfördelar som utvecklas till bland annat unika sportupplevelser. Kreta är mycket moget för att uppnå detta och det är därför vi för närvarande genomför specifika möten med aktörerna i regionen som strävar efter 2018–2019 för att lämna Kreta ”öppet” året runt.”

Vad säger hon? Ingenting. Vad lovar hon? Ingenting. Samråd, möten… Vad tror jag resultatet blir? Ingenting. Varför gör hon det? Det är hennes jobb. Ingen förväntar sig att hon faktiskt ska leverera något.

Det privata initiativet som beskrivs i inledningen ser däremot ut att kunna lyckas. Det är uppenbart att hotellägare, flygbolag och researrangörer har andra drivkrafter än grekiska ministrar.

Vintertomma gränder. Foto: John Göransson

Den bistra verkligheten, uttryckt i siffror från Kreta (som har klimatmässigt bäst förutsättningar att bli ett vinterturistmål):

  • Totalt landade 4,3 miljoner utländska besökare på Kretas tre flygplatser förra året.
  • 2,4 miljoner, eller 56 procent, valde att komma under juni, juli eller augusti. Oräknat de omkring 200 000 som kom med färja eller kryssningsfartyg.
  • I december, januari och februari landade 16 796 utländska resenärer på Kreta. Det är 3 promille av totalen (De tyskar och schweizare jag skriver om är inkluderade).
  • Det kom alltså 144 gånger fler turister på Kreta på sommaren än på vintern (kryssningsresenärerna oräknade).
  • På sommaren landade i genomsnitt drygt 26 000 utländska besökare på Kreta varje dag.
  • På vintern landade i genomsnitt 187 utländska besökare på Kreta varje dag.

Det är lång väg att vandra innan Grekland blir ens i närheten av att kunna kallas ett vinterturistmål. Så det är dags att börja vandra.

(Fortsättning följer)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.