fbpx

Thessalonikis tveksamma tunnelbanebygge

Loading...
Loading...

Grekerna är vana vid att byggen tar tid. En tidsangivelse är för det mesta ungefärlig och slutresultatet. liksom slutnotan, blir ofta ett helt annat än det som beskrevs i offerten. Rekordet i denna gren innehas nog av Thessalonikis tunnelbana. Första planen gjordes 1918, den kanske är färdig 2025.


Den blå och röda linjen beräknas vara färdiga 2023. För linjen till flygplatsen och ringlinjen väster om centrum finns inga slutdatum klara.


Vi brukar kalla Thessaloniki, som är en av våra favoritstäder i Grekland, för Greklands Göteborg. Inte bara för att det är landets näst största stad. Den saknar dessutom tunnelbana. Varför, undrar du kanske?

Den som besöker Rom brukar förargas över att stadens utmärkta tunnelbanesystem inte har några stationer i den mest besökta delen, dess historiska centrum. Orsaken är enkel: italienarna visste redan på 40-talet att tunnelbanebygget i så fall skulle bli en gigantisk arkeologisk utgrävningsplats, som aldrig skulle bli färdig. Bättre då att runda stadsdelen för att låta det gå spårvagnar och bussar där i stället.

Planerad sedan 1920-talet

I Grekland tänkte man annorlunda. Tunnelbanan, som först diskuterades efter den stora branden 1917, skulle gå rakt igenom centrum. Det där med arkeologin fick lösa sig vartefter.

Projektet glömdes bott till 80-talet, då planerna kom upp ur malpåsen. Sedan åkte de tillbaka ner i malpåsen, för att plockas upp igen under den stora boomen i början av 2000-talet. Ett grekiskt-italienskt konsortium (den grekiska delen ägs av staten) fick uppdraget och 2006 togs det första spadtaget. Projektet finansierades av EU-fonder och av den grekiska staten. Budgeten sattes till drygt en miljard euro, nu uppdaterat till 1,6 miljarder euro. Då bestod tunnelbanan bara av Linje A. Nu har den blivit tre, som dessutom är förlängd ut till flygplatsen.

Fem år senare började bygget av linje B. Av någon obegriplig anledning hade man ursprungligen inte tänkt dra den hela vägen till flygplatsen och de stora köpcentra som ligger i anslutning til den. De delarna tillkom senare och upphandling påbörjades 2019. Ytterligare en linje ska byggas väster om centrum. Just nu beräknas slutnotan till en bit över 3 miljarder euro.

Tvärstopp 2013

När det blev tvärstopp för bygget 2013 var det redan ett år efter den ursprungliga planen för invigningen av Linje A. Nu talar man om invigning 2023.

Tvärstoppet hade en enkel förklaring: Det romarna hade undvikit när de byggde sin tunnelbana på 40-talet exploderade nu i ansiktet på det italiensk-grekiska konsortiet. Det kan vara värt att tänka på: det är inte bara historiens misstag vi lär oss av. Vi kan lära oss av dem som gjorde rätt också.

När Stockholms första tunnelbanelinje, den gröna byggdes på 40- och 50-talet låg det mesta utanför tullarna ovan jord. Inne i centrum grävdes diken där spåren lades ner, som sedan däckades över. Götgatan, Vasagatan, Sveavägen, Odengatan, St Eriksgatan och Karlbergsvägen grävdes upp och alla som gluttade genom planket kunde se vad som pågick därnere.

Överst stationen Venizelou, underst Agia Sofia

Till domstol


Samma sak i Thessaloniki. Och 2013 stöter arbetarna på det som världspressen döpte till ”Greklands Pompeji”. En stad under staden, med marmorklädda gator, butiker, bostäder och allt annat. Byggd på 300-talet i det som på den tiden inte var Greklands andra stad utan Det Bysantinska imperiets andra stad, tvåa efter Konstantinopel och mycket större än Aten.

Konsortiet ville flytta på alltsammans och gräva vidare, som man gjorde när Atens nya tunnelbana byggdes. Skillnaden är att i Aten hittade man en massa antika föremål, här hittade man en hel stad. I Aten kunde man placera föremålen på museum, men hur flyttar man en stad till ett museum?

Om de hade grävt tunnlar i stället för diken kanske fynden i tysthet hade skyfflats iväg till någon landfyllnad. Så blev det inte. Oppositionen, anförd av Thessalonikis populäre borgmästare Yannis Boutaris, ville bevara staden under staden. Saken hamnade så småningom i rätten och konsortiet tvingades tillbaka till ritbordet. Stationerna skulle bli både muséer och stationer. Detta har givetvis kostat både tid och pengar, men nu kunde arbetet komma igång igen. Kostnaden för den arkeologiska delen av projektet bröts ut ur budgeten, den har hittills kostat minst lika mycket som Akropolismuseet i Aten; drygt 170 miljoner euro.

Den nya konservativa regeringen, som tillträdde 2019, rev upp beslutet. Föremålen skulle flyttas och sedan flyttas tillbaka igen. En domstol gav regeringen rätt. Det skulle senare visa sig att konsortiet hade struntat i att planera för hur de flyttade föremålen skulle komma tillbaka och att det inte hade planerat för var de skulle placeras. En grupp ledd av förra borgmästaren Boutaris har nu åter stämt konsortiet. Den nya borgmästaren Konstantinos Zervas är före detta styrelsemedlem i Attiko Metro, som ansvarar för bygget.

Invigning 2023 – kanske

Den nya regeringen beslutade att ge arkeologerna mer tid och flytta fram invigningen ytterligare, så nu blir det inte 2020 utan 2023. Kanske. De två stationerna Agia Sofia och Venizelou, där den bysantinska staden finns, kommer förmodligen att invigas senare.

Det är inte bara de historieintresserade som har protesterat mott bygget. En annan falang menar att hela bygget är onödigt, att trafikunderlaget är för litet och att projektet bara är ett sätt för de styrande att bota lillebrorskomplexet gentemot Aten. Andra hävdar att det hade varit bättre att gräva ner bilarna och återinföra det spårvagnsnät som byggdes av turkarna i slutet av 1893 och användes till 1957, med eldrift från 1907. Mycket kritik har också riktats mot att tunnelbanan inte skulle gå hela vägen förbi de stora arbetsplatserna öster om stan till flygplatsen och inte heller till de stora arbetarförorterna väster om stan. Detta rättades till så småningom. Man räknar nu med att 250 000 personer dagligen ska betala en euro för att resa med Thessalonikis tunnelbana. Den som lever får se.

Planer på spårvagn i malpåse

Faktum är att Thessaloniki 2014 beslutade att också bygga ett spårvagnsnät. Men den planen har aldrig lämnat ritbordet och i dag är det nog inte många som tror att den blir verklighet.

På den här kartan från 2014 är spårvagnslinjerna markerade med grönt, rött och blått och tunnelbanan med svart. De prickade linjerna var fortfarande på planeringsstadiet när kartan ritades.

Långt ifrån världsrekord

Försenade byggen är inget Grekland har monopol på. I Sverige har vi bland annat järnvägstunneln genom Hallandsåsen, som blev mer än 20 år försenad. I Berlin har de storflygplatsen Brandeburg Airport, som är åtta år försenad och byggdes trots att Berlin då redan hade tre flygplatser. Världsrekordet i försening innehas av katedralen Sagrada Família i Barcelona, som påbörjades 1882 och som kanske är färdig 2026. Efgtersom det kostar det 26 euro att besöka Sagrada Família, som hade 4,7 miljoner besökare 2018, är förseningen ingen katastrof.

En reaktion till “Thessalonikis tveksamma tunnelbanebygge

  • 19 oktober, 2020 kl. 19:09
    Permalink

    Skulle trycka på gullaknappen den funkar inte

    Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: