Turismen slog i taket 2018 – nu vänder det nedåt

Nu vänder turismen nedåt i Grekland, efter rekordåret 2018. En blandning av omvärldsfaktorer och hembakade problem bryter en sexårig tillväxtkurva. Nu väntar tuffare tider. Det säger den grekiska turistorganisationen SETE:s analysavdelning INSETE, som har gått igenom flygbolagens planer från 11 av de 17 största turistmarknaderna. Prognosen pekar mot en minskning med mellan 1 och 1,5 miljoner utländska ankomster, vilket innebär att intäkterna minskar från 16 till 15 miljarder euro. Från den grekiska staten är det däremot idel glada miner.

laura-davis-greece-samaria-gorge-big-ship
Agia Roumeli. Foto: John Göransson.

INSETE tror att ett antal faktorer, inklusive Brexit, sämre tillväxt för euroområdet och Turkiets comeback som turistland, ligger bakom minskningen.

Enligt den grekiska myndigheten har den planerade flygkapaciteten för 2019 minskats med 27 procent från Schweiz och Cypern, 21 procent från Sverige, 17 procent från Danmark, 16 procent från Tyskland, 14 procent från Ryssland, 11 procent från Österrike, 11 procent från Belgien, 7 procent från Nederländerna, 6 procent från Storbritannien och 5 procent från Tjeckien. Norge finns inte med i statistiken.

Det är inte bara omvärldshändelser som ligger bakom minskningen. SETE:s VD Yiannis Retsos pekar också på hembakade orsaker. De senaste årens stora inflöde av turister är samtidigt det största hotet mot Greklands attraktionskraft som turistland, menar han. Alldeles för mycket satsats på att marknadsföra hotell och destinationer, alldeles för lite görs för att göra turismen hållbar.

”Vi måste börja prata om hur vi ska ta hand om våra destinationer. Sopor, vatten, avlopp, belysning, renlighet samt gästfrihet och tillgänglighet I storstäder och på öar”, säger han.

Sant. Turistorterna lider av nedskräpning. Många turistorter, framför allt på öarna, drabbades av akut brist på vatten förra sommaren. Stora avsaltningsanläggningar byggs, men de räcker inte till för både turisterna och jordbruket. Kapacitetsbrist i reningsverken gör att avloppsvatten hamnar i havet orenat, nya hotellanläggningar är omgivna av mörker och dåliga vägar. Kapaciteten att ta hand om alla turister räcker helt enkelt inte till. Värst av allt: på de mest utsatta platserna ser turisterna allt mindre av den berömda grekiska gästfriheten och känner sig allt mindre välkomna. Grekerna har helt enkelt börjat tröttna.

De höga skatterna och de stora prisökningarna på turistorterna är också ett hot, menar Yiannis Retsos. ”Ett resmål ska inte bara uppskattas av dem som reser dit utan också av dem som bor och arbetar där”, säger han.

shutterstock_1259370745
Flygplatsen på Korfu. Foto: Kristyna Henkeova/Shutterstock.

Sant. Höga skatter på företagande, dramatiskt ökade hyror på turistorterna, trängsel på vägar, gator och torg, störd nattsömn och många andra saker gör att alltfler greker söker sig från turistorterna och turistindustrin. Jag känner flera som har gjort det och flera andra försöker.

En minskning av antalet planerade flygstolar väntas för 18 av Greklands 20 största flygplatser när det gäller passagerartrafik: Chania (-15%), Thessaloniki (-16%), Zakynthos (-11%), Korfu (-8%), Kos (-6%), Rhodos (-4%), Santorini (-3%) och Heraklion (-1%). Däremot ökar kapaciteten till Mykonos med 10 procent och Kefalonia med 5 procent. Ökningen kommer främst från Italien, Polen och Frankrike. En påminnelse om att det inte blir något återbesök till Mykonos i år heller.

shutterstock_211172323
Balos 8 augusti 2018. Foto: Shutterstock.

De allra flesta som kommer till Chnaia är skandinaver och om antalet svenskar minskar med nästan en fjärdedel så märks det. Vi får se hur det blir med norrmännen, som sakta har tagit över Chanias förorter Agia Marina och Platanias. Det lär knappast kännas ödsligt på turistorterna, men den värsta trängseln kanske lättar. Det jag hoppas mest på är att förstörelsen av skatter som Balos och Elafonissi ska bromsas upp och att turistorterna får lite tid på sig att mogna. I dag ser det ut som byggarbetsplatser på för många ställen.

shutterstock_1136777921
Mykonos. Foto: Shutterstock

Samtidigt som dessa nyheter når oss ramlar den statliga turistorganisationen GNTO:s radarpar, generalsekreterare Konstantionos Tsegas och VD Charlambos Karimalis, runt på turistmässor i världen och berättar hur bra allt är. Helsingfors 29 januari: ”Antalet turister från Finland väntas öka med 11 procent 2019”. Wien 16 januari: ”Antalet turister från Österrike väntas öka med mer än 10 procent”. Oslo 16 januari: Antalet turister från Norge kommer att öka med mer än 11 procent”. Att INSETE berättar att flygkapaciteten från Österrike kommer att minska med 11 procent bekymrar inte dessa herrar. Inte heller bekymrar det deras chef, Turistminister Elena Kountoura, som också brukar besöka påkostade grekiska montrar på turistmässor (i år ställer GNTO ut på 22 olika mässor runtom i världen). Jag har förgäves letat efter de undersökningar som ligger till grund för de optimistiska statliga prognoserna. De nog hemliga, eller så existerar de inte. Min tilltro till den grekiska staten är snart nere på samma nivå som grekernas tilltro till den grekiska staten.

Jag tror att 2019 har goda förutsättningar att bli ett bra turistår för Grekland. Lite färre turister på de mest överbefolkade orterna (Mykonos undantaget), lite mer fokus på kvalitet och lite mindre skräp. Visst är det tråkigt att det kommer in mindre pengar, men det viktiga är var pengarna hamnar och hur de används. Om staten vill spara kan de sluta åka runt på turistmässor.

 

 

 

 

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.