Turismen i Grekland genom kristallkulan

Hur kommer turismen att se ut i Grekland om tio år? Jag har försökt mig på en titt i kristallkulan. Om jag fortfarande lever om tio år kan jag läsa det här och skämmas eller vara stolt. Först en brasklapp: jag tänker se in i Greklands framtid med positiva förväntningar. Det blir så tråkigt annars.

Kommer massturismen att knäcka landet, och skapa samma problem som i Venedig och Barcelona? Eller kommer förnuftet att segra, så att turismen blir mer hållbar och turistorterna åter blir attraktiva, även för dem som bor där? Spoiler: Jag tror faktiskt det. Charterturismen tappar mark ganska snabbt nu och individuellt resande tar över. Här har Grekland rätt mycket att komma med.

Jag har gjort en så kallas SWOT-analys. SWOT står för Strenghts, Weaknesses, Opportunities and Threaths, alltså styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Styrkor

dav
Antikythera. Än finns platser som knappt ser en turist, ens i augusti. Foto: John Göransson.

Grekland har hamnar, färjelinjer, flygplatser och annan infrastruktur som gör landet väl lämpat för post-charter-eran.

Det finns massor av stränder, byar, historiska platser och annat som har potential, men som inte är särskilt välbesökta i dag. Jag har besökt städer som Ioannina, Vergina, Kastoria och Naoussa och stränder längst fastlandskusterna som är helt fantastiska och i princip oupptäckta av utländska turister.

Grekernas gästfrihet, nyfikenhet och öppenhet mot främlingar gör att det är väldigt enkelt att resa självständigt i landet.

Prisnivån i landet är fortfarande hyggligt låg i jämförelse med norra Europa och Nordamerika.

Den stora uppryckningen vad gäller mat och dryck kan locka nya mat-turister till Grekland, som annars hade åkt till Italien, Frankrike eller Spanien. Det är en bit kvar till pilgrimsmål för ”foodies”, som i dag reser till San Sebastian, Tokyo eller Lyon, men det skulle inte förvåna mig om Thessaloniki om några år börjar locka denna köpstarka målgrupp.

Svagheter

SAMSUNG CSC
Klottrarna härjar fritt i måga mdeltida städer. Foto: John Göransson. 

Greklands största problem är att en stor del av befolkningen struntar i allt utom sig själva och sina familjer. Detta skapar många problem som utgör ett påtagligt hot mot Greklands varumärke. Nedskräpning, trafikkaos, svartbyggen, skattefusk… Listan kan göras väldigt lång.

Det klientilistiska politiska systemet gör att politiker på lokal och central nivå jagar enkla röster i stället för att ta itu med verkliga problem; som dålig infrastruktur, energiförsörjning baserad på fossila bränslen, förfulning av turistorter… Undantag finns, exempelvis har de styrande i Rethymnon på Kreta ryckt upp sig rejält och fattat många drastiska beslut för att rädda staden. Några mil västerut, i Chania, sköljs fuskbyggda vägar och broar bort av regnet, bilar är dubbelparkerade på handikapp-platserna, turistfällor bryter öppet mot lagen, klottrarna härjar fritt i de medeltida gränderna… Politikerna blundar, de vill inte bita den hand som föder dem.

Möjligheter

oznor
Om Grekland kan hålla sams med sina grannar, som nyss omdöpta Norra Makedonien, kommer det att gynna turismen. Foto: John Göransson.

Grekland har allt som krävs för att vara ett attraktivt turistland. Dagens debatt om flygets klimatpåverkan och oron i stora delar av världen gör Grekland till ett intressant turistmål för många Européer, inte minst från närliggande länder som Italien, Balkanstaterna och Turkiet. Turister vill ha lugn och ro och säkerheten är viktig. Politsk oro i länder som Thailand, Turkiet och Egypten var länge en kraft som drev turister till Grekland. Att de länderna delar historia med Grekland gör landet än mer attraktivt, om bara grekerna tonar ner sin nationalism, sin fixering vid historiska händelser och den fientlighet många riktar mot sina grannar.

Hot

cof
I Skopje Norra Makedonien kan man klippa sig för under 20 kronor. Foto: John Göransson.

Det största hotet mot Greklands attraktionskraft ligger i prisutvecklingen, såväl i Grekland som i omvärlden. De som bara söker ”bang for the buck” reser redan i dag någon annanstans. Bulgarien, Rumänien och Albanien kan erbjuda ungefär samma pooler, stränder, barer och turistrestauranger som Grekland, men till ett betydligt lägre pris. Än så länge är det bara bra, eftersom mycket av den värsta partyturismen söker sig dit. Men på sikt kommer kanske de länderna att lyfta kvaliteten och då får Grekland se upp.

Slutsatser

Framtidsscenarierna utgår från svaren på två frågor:

  1. Kommer turismen i stort att öka?
  2. Kommer Greklands andel av turismen att öka?

Jag tror att svaret på den första frågan är ja. Nya marknader, starkare mer stabila ekonomier och andra faktorer kommer under överskådlig tid att ”vinna” över flygskam, Brexit, nationalism och terrorhot.

Svaret på den andra frågan tror jag är nej. Nya konkurrerande turistmål och comeback för gamla, stigande priser och växande skadliga effekter av massturismen kommer att få turistströmmen till Grekland att mattas av med start redan i år.

Framför allt är det västeuropéerna som kommer att strunta i Grekland. Den kommer delvis att ersättas av turister från grannländerna samt Japan, Korea, Indien och andra snabbväxande ekonomier, men det är svårt att veta hur den målgruppen kommer att bete sig. I dag består den långväga turismen mycket av ”Bucket-listers” som betar av listan över resmål i Europa man ”måste besöka” för att sedan aldrig återvända. Detta kommer att kräva åtgärder vid Akropolis, på Santorini (solnedgången från Oia finns med på många listor), Kreta, Rhodos, Mykonos och andra platser och frågan är hur länge vi andra kommer att ens överväga att besöka dessa platser.

Jag är inte nationalist, men frågan är om det är rimligt att Europas natur- och kulturskatter helt ockuperas av människor som mest är ute efter att ta en selfie och bocka av i sina listor. Själv brukar jag titta på bucket lists för att veta vart jag inte ska åka.

Millenials

cof
Unga entreprenörer som brygger öl är precis vad Grekland behöver för att locka en ung, medvteten publik. Foto: John Göransson.

Visste ni att bara 27 procent av 16–25-åringarna tittar på teve varje dag, medan motsvarande siffra bland personer över 66 år är 93–94 procent? Charterturismen som vi känner den kommer obönhörligen att gå samma väg som linjär teve och tryckta dagstidningar. Lågprisflyget och framför allt internet har länge dränerat chartern på kunder. Det är lätt att se om man går ombord på ett charterplan. Allt fler seniorer, många men allt färre barnfamiljer och enstaka ”millennials” (18-35-åringar). Jag hör själv till gruppen 60-talister, men jag är medveten om att vi rent demografiskt utgör en krympande skara. Greklands framtid kan inte vara beroende av oss. Den mycket inflytelserika australiska resebloggerskan ”Wanderlust” sätter ”Öluffa i Grekland” sist på sin egen bucket list. Hon har inte själv gjort det. Hon har gjort allt annat på listan.

All Inclusive kommer förmodligen att fortsätta växa några år till, för att sedan tappa publik lika snabbt som tevetittandet har gjort. Om jag fick bestämma skulle det redan ha hänt. Tyvärr kommer det nog att inträffa en eller ett par katastrofer innan det händer, med tanke på hur många oansvariga och cyniska människor det finns i branschen. Tillväxten kommer framför allt att synas på mer lyxiga anläggningar, medan de som äger 2- och 3-stjärnia All Inclusive-hotell kommer att få det kämpigt.

IMG_20180501_151213.jpg
Kardamena-2
Gissa vilket hotell jag väljer. Översta fotot: John Göransson. Nedersta fotot: Promotionbild.

Det måste gå att hitta fler erbjudanden som kan locka de turister som kommer till landet. Intäkterna från turismen har inte alls ökat lika mycket som antalet turister, vilket helt enkelt beror på att erbjudandena inte har anpassats till en ändrad efterfrågan. Millenials har gott om pengar, men de gör research innan de köper något. För den generationen är i stort sett varje inköp planerat i förväg.

Turistfällornas inkastare är bortkastade på dagens unga. De har redan bestämt sig för var de vill äta varje måltid på resan, vad de vill köpa med sig hem (om något) och vilka de vill umgås med. De grekiska turistorterna har alldeles för lite som lockar den här gruppen och det som finns är svårt att hitta  på internet. Suvenirer tillverkade i Kina lockar inte den här gruppen. Kanske hamnar de på en bild som läggs upp på Instagram, med en ironisk kommentar. Och om jag verkligen vill ha en komboli så kan jag köpa den på nätet.

rbsh
En av förra sommarens alla bränder. Foto: John Göransson.

Och så är det detta med klimatet. Grekland, inte minst grekisk turism, sätter ett oacceptabelt stort klimatavtryck på planeten. Ekoturism är en växande sektor och de miljömedvetna människor som trots allt fortsätter att flyga kommer att göra allt för att minska sin miljöpåverkan på andra områden, som landtransporter, inomhusklimat och mat. Grekland spelar i EU:s bottenliga på klimat- och miljöområdet och här krävs en rejäl uppryckning. Annars kommer det snart inte att gå att vistas utomhus i Grekland på sommaren.

Vi hatr märkt hur värmeböljorna blir längre och tätare, hur det blir fler stormar och skyfall. Mellan juli 2018 och augusti 2019 har katastroferna avlöst varandra, med stora bränder, skyfall som har spolat bort, hus, vägar pch broar. Aningslösheten inför detta måste upphöra. Listona över vilka turistländer som är bäst/sämst på att ta hand om planeten komer att dyka upp i tidningarna. De kanske redan har dykt upp när du läser detta.

1 kommentar på “Turismen i Grekland genom kristallkulan”

  1. Pingback: Grekland som resmål för foodies? Nja... - Grekland All Exclusive

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.