Går det att ta tåget till Grekland?

Det här är en av många artiklar i en serie på temat Grekland och hållbarhet. Du hittar alla artiklar i serien här.

Nej. Det går inte att ta tåget hela vägen till Grekland. Det är faktiskt omöjligt, hur mycket tid och pengar du än har till dittt förfogande. De fyra länder som har landgräns mot Grekland; Albanien, Nordmakedonien, Bulgarien och Turkiet, saknar järnvägsförbindelse med Grekland och tar du båten från Italien finns det ingen järnvägsförbindelse när du stiger i land.

Det går däremot utmärkt att ta sig runt i Grekland med tåg, så länge man håller sig i den del av landet som ligger mellan Aten och Giorgopoulis. Det finns också några väldigt vackra järnvägssträckor.

När jag var ung var det många som tågluffade till Grekland. Antingen den ”bekväma” men lite dyrare vägen med båt från Italien till Patras, eller den hårda vägen genom Östeuropa till Thessaloniki. En del fortsatte ända till Istanbul.

Krig och kris stängde gränserna

Sedan blev det krig på Balkan, som följdes upp av en ekonomisk kris i Grekland. Det fanns helt enkelt inte pengar till underhåll av banan, så 2014 slutade alla tåg att gå över gränserna och ungefär samtidigt stängdes i stort sett hela järnvägsnätet på Peleponnesos. Långivarna tvingade Grekland att sälja sitt järnvägsbolag, om inte det hade hänt hade det kanske inte gått tåg över huvud taget.

Frusna resenärer i Gevgenija väntar på tåget till Skopje. Foto: John Göransson.

Numera är det buss över gränsen som gäller. Några bussar körs över gränsen av det grekiska järnvägsbolaget Trainose. Jag gjorde i september 2018 ”tågresan” mellan Thessaloniki och Skopje i Nordmakedonien, det var ingen särskilt kul upplevelse. Värst var det att bli avsläppt av bussen och tvingas stå ute i regn, blåst och mörker vid den Nordmakedoniska gränsstationen i Gevgelija, i väntan på det försenade tåget. Jag fick sätta på mig alla kläder jag hade i väskan, men det räckte inte så jag köpte en liten flaska makedonisk raki i kiosken för att hålla värmen.

Tågresan till Skopje börjar med buss. Foto: John Göransson.

”Bara turister och idioter tar tåget!”

Mina vänner i Thessaloniki, som emellanåt reser till Nordmakedonien för att handla billigt, tyckte att jag var dum i huvudet, ”Varför tar du inte bussen? Det är bara turister och idioter som tar tåget.” De hade förstås rätt, men för att kunna delge andra sina erfarenheter måste man först uppleva dem själv.

Jag passade på att träffa Trainoses

ledning senast jag var i Aten. Jag fick då veta att tågtafiken från Patras till Aten kanske skulle komma igång om ett par år och att det kanske skulle börja gåt tåg över gränsen till Nordmakedonien och Bulgarien om tre år. Allt handlar om statlig finansiering och prioritering. Vi får se.

Den virtuella tågresan

Om vi nu bortser från allt detta och bestämmer oss för att vi i flygskammens namn måste åka tåg (samt lite båt och buss) till Grekland så får vi först sätta ihop en tidtabell . Det har jag gjort, jag har hittat den snabbaste vägen från Stockholm till Aten. Inga stopp på vägen, inga förseningar är tillåtna. En missad förbindelse kan innebära minst ett halvt dygns försening.

Det tog tid att sätta ihop tidtabellen, eftersom jag var tvungen att kolla tiderna i alla fem länder tåget passerar genom, plus färjan till Patras och bussen därifrån. Att faktiskt genomföra resan tar mer tid än de flesta har till sitt förfogande. Så det fick bli en virtuell resa. Häng med!

Första dygnet

Mitt virtiuella Jag stiger på X2000 på Stockholms Central en söndagmorgon i november, med avgångstid 08:22. Mitt lika påhittade resesällskap vägrade att ta tåget, hen kommer att sättta sig på Arlanda Express, som går ett par timmar senare, för att hinna med Aegeanplanet som lyfter 12:30.

Morgonkaffe på Stockholms Centralstation. Foto: John Göransson.

Tåget rullar in på Hovedbangården i Köpenhamn 13:32. Jag har bråttom att byta till tåget mot Frederica, som avgår 13:52. I Frederica byter jag tåg igen och far vidare mot Flensburg, dit jag anländer 18:07, för att efter ett riktigt snabbt tågbyte komma fram till Hamburg 20:16. Att ta sig från Stockholm till Hamburg tog mindre än tolv timmar, helt OK. Mitt resesällskap landade i Aten för drygt fyra timmar sedan och sitter nu med en drink på hotellet.

Andra dygnet

Två minuter över nio på kvällen fortsätter jag med snabbtåget mot Zürich, dit jag anänder 09:42 på måndag morgon. Mitt första resdygn är till ända. Knappt en halvtimme senare sitter jag på tåget till Milano, där jag byter och åker vidare till Ancona vid kusten. Jag är framme vid färjan 17:22, det är exakt 33 timmar sedan jag lämnade Stockholms Central. Jag har en knapp timme att ta mig ombord på färjan, som avgår mot Patras 18:30. Jag ringer mitt resesällskap, som kopplar av med en drink inför sin andra kväll i Aten.

Min andra resnatt och en stor del av mitt tredje resdygn tillbringar jag på båten mellan Ancona och Patras. Jag har unnat mig en slaf i en delad hytt, för att åtminstone vakna utsövd på tisdag morgon. Överresan tar 21 timmar, så det blir middag, frukost och lunch ombord.

Tredje dygnet

Halvfem på tisdag eftermiddag kliver jag av båten i Patras. Jag tar bussen därifrån och 20:19 kliver jag av på busstationen i Aten, efter sju tågresor, en båtresa och en bussresa. Jag tar tunnelbanan till Monastiraki och strax efter nio på tisdag kväll, två och ett halvt dygn efter avresan, kliver jag in på hotellet. Min första kväll i Aten kan börja. Mitt resesällskap väntar i baren med en drink, inför sin tredje kväll stan.

Äntligen framme! Foto: John Göransson.

Hen sparade alltså minst två dygn på att flyga till Aten, jämfört med att ta tåget. Men vad kostar det?

Pris: 6 000 kronor för enkelresa

Vi börjar med flyget. Mitt resesällskap hittade en billig biljett med Aegean för 1200 kronor, inklusive bagage. Han lade också knappt 200 kronor på att klimatkompensera sin resa. Resan med Arlanda Express kostar 299 kronor och tunnelbanan från Atens flygplats till Monastiraki kostar 10 euro. Avrundat och klart, totalpris 1 800 kronor.

Så tåget. Först köper jag ett Interrailkort i 2 klass för vuxna, som gäller för tre dagars resande i 30 dagar. Det kostar 386 euro. Om jag hade velat ta tåget hem inom 30 dagar från avresan så hade det kostat 592 Euro.

Dags för obligatoriska platsreservationer och tillägg: X2000 till Köpenhamn: 6,60 euro. ICE mellan Hamburg och Zürich: 4,50 euro. EuroCity-tåget mellan Zürich och Milano: 11 euro. Båtresan, med delad fyrbäddshytt: 83 Euro. Bussen från Patras till Aten: 20,70 euro. Metron från busstationen till Monastiraki: 1,40 euro.

Det betyder att en enkelresa mellan Stockholm och Aten kostar totalt 513 Euro, vilket med dagens skrala kronkurs är ganska exakt 6 000 kronor, utan måltider. Det är 4 200 kronor mer än flyget och Aegean bjuder faktiskt på käk ombord. De pengar mitt resesällskap sparade på att flyga räckte gott och väl till två extra hotellnätter och alla andra kostnader hen hade i Aten under väntan på att jag skulle dyka upp. Jag hade givetvis också kostnader för måltider. Bara frukosten på det schweiziska tåget kostade 180 kronor.

Jag tar nästan alltid tåget. Till Arlanda, alltså. Foto: John Göransson.

Stanna hemma eller ta bussen!

Slutsatsen är enkel: Om du inte vill flyga till Grekland och ändå vill dit måste du ha väldigt gott om tid, ganska gott om pengar och ett stort tålamod. Alternativet är att stanna hemma. Eller att ta bussen, som jag ska berätta om i en senare artikel.

Hur är det med CO2-utsläppen? Om jag åker tåg så blir det väl inte mycket sådana, så länge tåget drivs med elektricitet? Det är väl värt två dygn och drygt fyra tusenlappar kronor att slippa flygskammen? Tyvärr måste jag göra dig besviken igen. Att åka tåg genom Sverige är bra för miljön, eftersom SJ:s tåg till 100 procent brivs med el som är genererad av fossilfria energikällor som sol, vind och kärnkraft. Sedan tar fossila bränslen över, så utanför Sverige kan det vara bättre för planeten att ta bussen.

Jag kommer att fortsätta flyga till Grekland, jag ser ingen annan möjlighet. Däremot har jag börjat klimatkompensera mina resor och jag försöker minska min miljöpåverkan så mycket jag kan mellan resorna, vare sig jag befinner mig i Grekland eller i Sverige. Hur jag bär mig åt för att göra det har jag skrivit om här.

Annonser

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.