fbpx

Nyheter och tankar om gränskonflikten

Den här artikeln handlar huvudsakligen om konflikten vid Greklands gräns mot Turkiet. En uppdatering av situationen kring coronaviruset finns här. Om du vill fördjupade dig, läs frågor och svar om gränskonflikten.

https://track.adtraction.com/t/t?a=1290131238&as=1482838611&t=2&tk=1

På ena sidan en gränskonflikt med den gamla arvfienden Turkiet, som inte visar några tecken på ljusning. På den andra ett virus som hotar turismen, den sektor som har hållit landet hjälpligt flytande sedan juntan kastades ut 1974. Det ser ut som om 2020 kan bli ett nytt 2015. Låt oss hoppas att det inte blir så.

Tillbakablick på 2015

Då, 2015, kom Syriza till makten med löftet att sätta stopp för åtstramningspolitiken. Samtidigt vällde hundratusentals syriska flyktingar in i landet.

Booking.com

Flyktingarna kunde den gången snabbt transporteras vidare till andra EU-länder och 2016 skrevs ett avtal med Turkiet som stoppade flyktingströmmen.

Värre var det med krisen. Syrizas bluff eller naivitet kulminerade med en meningslös folkomröstning som kostade många miljarder Euro och tvingade fram krisåtgärder som var mycket mer omfattande än vad tidigare regeringar hade gått med på.

Men sedan vände det. Grekerna bet ihop och kämpade. Sakta blev ekonomin bättre. En stark konjunktur i omvärlden hjälpte till, men mest var det grekernas egna umbäranden och hårda slit som ledde till att landet 22 juni 2018 tog sitt sista nödlån. Nu kunde landet låna på den öppna marknaden, till allt lägre ränta. Börsen steg, arbetslösheten sjönk, intäkterna från turismen ökade tvåsiffrigt varje år. Grekerna andades ut. De var fortfarande fattiga, men hoppet var tillbaka.

Så blev det 2020

Sen hände det. Först coronaviruset, som ingen till att börja med kunde förutse effekten av. Sedan meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att han öppnade gränsen mot EU. Tiotusentals flyktingar transporterades till gränsen och uppmanades att försöka ta sig över den. Då var Grekland redan på bristningsgränsen, efter en kraftig ökning av migranter som tog sig in i landet sjövägen. Höger- och vänsterextremister slöt upp med lokalbefolkningen, mot regeringens planer på att ersätta det överbefolkade flyktinglägret Moria med stängda förvar.

Det är där vi är nu. Rädslan och ilskan börjar växa. Bara ett fåtal på den yttersta vänsterkanten ifrågasätter regeringens beslut att med alla till buds stående medel hålla gränsen stängd. Omvärlden, med få undantag, har ställt sig på Greklands sida. I kväll (9 mars) träffas EU:s presidents Ursula von der Leyen och President Erdoğan i Bryssel, vi får se vad som kommer ut av det mötet, men Ursula von der Leyen har inför mötet krävt att Erdoğan flyttar flyktingarna och migranterna från gränsen. ”För att kunna komma till en lösning krävs att trycket mot gränsen lättar, sade hon på en presskonferens på måndagen. Hon sade också att såväl Turkiet som Grekland måste följa asylreglerna och att man omedelbart måste flytta människor, i synnerhet barn, från öarna till det europeiska fastlandet.

Många har lagt in den grekiska flaggan i profilbilden. Bilden är ett montage.

Elefanten i rummet

Elefanten står där mitt i rummet. Nästan ingen vågar säga det: Grekland och EU är i princip i krig med Turkiet. Än så länge är vapnen ”bara” migranter och flyktingar. Men Youtube svämmas över av mer eller mindre säkra tecken på att tårgasgranater skjuts över gränsen. Turkiet anklagar Grekland för att skjuta skarpt mot flyktingar, Grekland dementerar. Gränskränkningar och oro förekommer längs hela gränsen, från Kastellorizo i söder upp till gräsen mot Bulgarien i norr. Det enda som står i vägen för en fullskalig väpnad konflikt är att båda länderna är med i Nato. Grekland lämnade Nato 1974 på grund av Cypernkrisen och kom inte tillbaka förrän sex år senare.

Vad svenska medier missar

Nu har svenska medier skickat egna reportrar, både till Lesbos och till gränsen, så Grekland All Exclusive kommer inte att göra några uppdateringar om vad som händer där. Däremot vill vi fördjupa bilden med några saker som inte märks i den svenska rapporteringen.

Det är lätt att i rapporteringen kring en konflikt fokusera på vad de stridande parterna säger just nu och missa att berätta om vad konflikten egentligen handlar om. Vi vill gärna se på konflikten ur svenskt perspektiv. Hur kan vi drabbas? Vad säger våra makthavare och experter? För att inte tala om alla intervjuer med ”experter” som i själva verket är opinionsbildare. Sidospår och inrikespolitik, som Jimmie Åkessons flygbladsutdelning vid gränsen, får ta medieutrymme. Då missar man lätt den viktiga bakgrunden.

  • Den grekiska nationalismen är stark och nu är det många greker som har bytt profilbild på Facebook till en med en grekisk flagga.
  • Om EU vacklar i sitt stöd till Grekland kan vi snart se samma EU-fientliga känslor i Grekland som 20215.
  • Det har redan förekommit sammandrabbningar mellan ”nationalister” och ”antifascister” i Grekland, risken är stor att de blir fler och allvarligare om inte EU ställer upp och tar sig an en del av de asylsökande som redan finns i Grekland. Extremvänstern kommer inte i längden att försitta tillfället att vädra sitt hat mot den sittande liberalkonservativa regeringen.
  • Sambandet mellan EU:s sanktioner mot Turkiet för illegal olje- och gasletning utanför Cyperns kust har i stort sett försvunnit ur den svenska rapporteringen. Erdogan öppnade gränsen samma dag som EU tillkännagav sitt beslut. Konflikten handlar långtifrån bara om flyktingar och Idlib. Den handlar om olja och gas och om vilka länder som har rätt att utnyttja tillgångarna.

I en den här artikeln berättar vi mer om coronaviruset.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: