fbpx

Hagia Sofia har blivit moské


De dåliga relationerna mellan Turkiet och Grekland och den pågående islamiseringen av Turkiet rör sig mot avgrunden. President Recep Erdoğans senaste infall är att göra Hagia Sofia i Istanbul till Moské. Vi tittar lite på denna historiska byggnad och sätter hans plan i ett lite större sammanhang.

Vad är Hagia Sofia? Den byggdes 537 av kejsare Justinian. Då hette Intanbul Konstantinopel och var huvudstad i det väldiga Bysantiska imperiet, som uppstod när Rom delades i Östrom och Västrom på 300-talet.

Världens största byggnad

Hagia Sofia var länge världens största byggnad och anses vara höjdpunkten av bysantinsk arkitektur. Fram till 1454, drygt 900 år, var det en kyrka. Här hade patriarken i Konstantinopel-synoden sitt högkvarter. Det var helt enkelt Bysans motsvarighet till Peterskyrkan i Rom.

När det Ottomanska imperiet erövrade Konstantinopel på 1400-talet gjordes kyrkan om till moské. Alla kristna symboler plockades bort och målades över. Byggnaden stängdes för renovering 1931 och när den öppnades fyra år senare hade den sekulära regeringen gjort om den till museum. Numera är det en av de mest besökta turistattraktionerna i Turkiet.

Booking.com

Hagia Sofia inspirerade ottomanerna när de byggde sina moskéer. Den mest berömda, Blå Moskén, ligger bara några minuters promenad bort och det är nog många som har förväxlat byggnaderna.

Kyrka, moské eller museum?

Borde Haga Sofia vara kyrka, som den var i ca 900 år? Borde den vara moské, som den var i omkring 500 år? Eller museum. som den har varit i drygt 80 år? Den byggdes av det Bysantinska imperiet, som inte existerar längre. Den blev moské i det Ottomanska imperiet, som inte heller existerar längre, men den fortsatte å andra sidan att vara moské i ett halvsekel i den turkiska nationalstaten. Den blev museum för att den sekulära turkiska staten ville visa upp Turkiets och Istanbuls rika historia.

Det råder inte platsbrist i Istanbuls moskéer, Erdoğans beslut är helt och hållet politiskt. De tre miljoner människor, de flesta kristna, som vare år besöker Hagia Sofia är är en sten i skon på presidenten, som är i full färd med att förvandla Turkiet från den sekulära nationalstat som Kemal Atatürk en gång skapade till en muslimsk nation med stormaktsambitioner.

Många har bytt skepnad

Det finns gott om exempel på byggnader som har bytt skepnad, inte minst handlar det om sådana som har konverterats från tempel tillägnade antikens gudar till kristna kyrkor. Ett par kända är Pantheon i Rom, som byggdes som romerskt tempel och katedralen i Syracusa, som är byggd på ett grekiskt tempel. I Sverige har över 100 kyrkor ”avsakraliserats” sedan millennieskiftet. En av de mest kända är Skeppsholmskyrkan i Stockholm, som numera är fest- och konsertlokal och heter Eric Ericssonhallen.

Hagia Sofia är en viktig symbol för världens Grek-ortodoxa. Å andra sidan är det väldigt få av de moskéer som byggdes av ottomanerna i Grekland som fungerar som muslimska tempel. Samma sak är det med Greklands många synagogor. Grekernas tolerans mot andra konfessioner än den ortodoxa har varit, milt uttryckt, begränsad.

Hatretorik som taktik

I Grekland är upprördheten förstås stor, helt i linje med Erdoğans ambitioner att provocera grekerna. Hans taktik har hela tiden varit att stärka sin ställning inrikespolitiskt genom att hetsa mot yttre fiender. Tyvärr har grekiska regeringar haft samma taktik i över 100 år och oftast är det Turkiet som är i skottgluggen.

I modern tid har den grekiska hatretoriken också riktats mot USA, Tyskland och senast Nordmakedonien. Men Turkiet är konstanten för hatet, som ofta drivs av kyrkan och militären. Dessvärre ställer Turkiet oftast upp och levererar de provokationer som är nödvändiga för att hålla hatet vid liv.

Ena folket mot yttre fiender, helt enkelt. Det hela påminner om George Orwells roman 1984, där de tre stormakterna Eurasien, Oceanien och Östasien ständigt krigar mot varandra. Där folket samlas till ”hatminut” för att tillsammans få skrika ut sitt hat mot huvudfienden Emmanuel Goldstein. Värt att komma ihåg är att både Grekland och Turkiet är medlemmar i Nato och att Turkiet har ansökt om medlemskap i EU.

Hatminut i 1984.

Folkdiplomati

För ett par år sedan satt vi på ett av våra stamställen i Chania när ett par från Istanbul slog sig ner vid bordet intill. Ägaren hade svårt att dölja sin motvilja när vi slog oss i slang med dem. Det visade sig att de hörde till den välutbildade sekulära delen av den turkiska befolkningen och att de var djupt oroade över utvecklingen i landet. Sedan Erdoğan kom till makten hade det blivit allt svårare att leva sekulärt. Kraven på att kvinnorna skulle bära Niqab och helst hålla sig hemma, mediecensuren, förföljelsen av oliktänkande…

Vi såg att vår värdinna lyssnade alltmer uppmärksamt och när vi under hjärtliga vänskapsbetydelser hade skiljts från de trevliga turkarna vände jag mig till henne och sade: ”Du förstår, vi ägnar oss åt lite folkdiplomati i all enkelhet.” Hon skakade på huvudet och svarade ”Jag vet, men det är svårt för oss att strunta i vad vi ser på TV och läser i tidningarna varje dag.

Vi svenskar kan lära oss av detta. När svenska makthavare och ”influerare” vill att vi ska hata muslimer, poliser, svarta, vita, män, feminister, homosexuella, liberaler eller vad det nu må vara är det ofta inrikespolitiska ambitioner som ligger bakom. Det vi kallar populism har varit realpolitik i Grekland och Turkiet i många år. Vi svenskar, med våra småmysiga relationer till grannländerna, har haft svårt att känna igen oss i detta, men globaliseringen och de sociala medierna har gjort att populisterna har kunnat flytta fram positionerna. Häng med muslimer, poliser, svarta, vita, män, feminister, homosexuella och liberaler i stället.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: