fbpx

Greklands alla tomma hus

En del av dem träffades av en bomb under kriget. Andra blev hel enkelt övergivna av sin ägare. Inte sällan är det staten som äger husen, ofta är det oklart vem som äger dem. Ibland fungerar el och vatten fortfarande, trots att de har varit övergivna i decennier. En del av dem ligger i de mest attraktiva lägena i städerna, ofta är det just därför de står tomma.


Ofta står husen bara och förfaller. Eller så flyttar anarkistiska husockupanter, migranter, hemlösa, kringflackande människor och djur in i husen. De kanske används som förråd av grannarna, vi hade själva ett sådant förråd ett tag.

Graffitin täcker fasaderna, växtligheten frodas vilt. De är oftast byggda av sten, betong eller tegel. Det är därför de står kvar, trots vanskötseln.

Varför är så många hus i Grekland tomma? Det finns mer än ett svar på den frågan.

Booking.com

Statens hus

Vi börjar med statens hus. Ministeriet, myndigheten, museet… En dag tycker de att det är dags att bygga ut och flytta. Det ligger förstås prestige i att få bygga en ny tjusig offentlig byggnad. Att sälja eller hyra ut den gamla är däremot föga ärofullt. Tvärtom, eftersom det minskar efterfrågan på nybyggen.

När husockupanterna flyttar in blir frågan dessutom politisk. Den starka grekiska vänstern kämpar för att ockupanterna ska få stanna, tills nyligen har därför staten låtit dem vara ifred.

Lux och Rosa Nera

Två av de mest kända ockuperade husen är Lux i Exarchia, Aten och Rosa Nera i Chania. Båda är ockuperade av anarkister. Lux ägs av en statlig myndighet, som flyttade ut för många år sedan. El och vatten är fortfarande på, i huset bor illeglala invandrare, anarkister och andra. I bottenvåningen ligger en bar, i källaren arbetar läkare, sköterskor och tandläkare ideellt. I huset finns också en biograf. I Aten har den nya borgmästaren tagit i med hårdhandskarna mot anarkisterna, men de har stöd långt upp i statsapparaten, så de flyttar oftast in igen så snart poliserna har försvunnit.

Grannen till Lux i Exarchia. En gång låg här ett klassiskt café. Foto: John Göransson.

Rosa Nera, den svarta rosen, ligger högst upp på Kastelliklippan i Chania. Det stora huset byggdes av turkarna i slutet av 1800-talet och har varit högkvarter åt ockupationsmakter. Här hade nazisternas Gestapo sitt högkvarter, namnet fick byggnaden av militärjuntan, som fram till 1974 använde den som militärbas. Huset togs över av Chanias tekniska högskola på 80-talet, men förblev oanvänt fram till ockupationen 2004. Diskussioner har förts om att göra huset till hotell, men hittills har anarkisterna bitit sig fast i den magnifika byggnaden.

Uppdatering: Bara några timmar efter publiceringen av denna artikel stormades Rosa Nera av Greklands nationella insatsstyrka, som utrymde byggnaden och grep de 16 personer som befann sig i den. Huset är uthyrt till hotellkedjan Beldevere, som nu ska påbörja renovering och ombyggnad.

Italiens sista bastion

En gång Italiens högkvarter i det ”självständiga” Kreta. Foto: John Göransson.

Det här huset byggdes av Italien som militärhögkvarter under Kretas ”självständighet” 1897-1913. Den grekiska staten tog över huset och under många år fanns här ett krigsmuseum, som stängde för länge sedan. Chania försökte köpa huset från staten för att flytta stadshuset dit, men huset fick stå tomt i många år och snart fylldes det av ockupanter, som denna gång inte var idealister utan helt enkelt hemlösa. Huset förstördes i en brand 2018.

De privatägda husen

Många av de tomma husen ägs av privatpersoner och man kan fråga sig varför vackra byggnader i attraktiva områden kan stå tomma i decennier. Här är en provkarta av orsaker, som vi själva har stött på:

De oskiftade dödsbona

Någon dör, barnen får ärva varsin del av huset. Några vill sälja det, någon vill flytta in i det, någon vill ha kvar sin andel. Hen kanske flyttade till USA för två generationer sedan, men vill ha kvar ett fotfäste i det gamla hemlandet. Det finns tusentals hus som ägs av oskiftade dödsbon i Grekland, många av dem har stått tomma i decennier. En del är uthyrda, många står tomma. Ingen vill investera i underhållet. När krisen tvingade Grekland att införa en fastighetsskatt för några år sedan började de här husen komma ut på marknaden, eftersom det nu kostar pengar att äga hus. Men kvarnarna mal långsamt och den som vill sätta sig på tvären mot en försäljning kan lätt förhala processen i åratal.

De skuldsatta dödsbona

Det behöver inte ligga en dödsbo bakom för att en ärvd byggnad ska förbli osåld. Ofta är ägaren vid sin död så skuldsatt att den som ärver huset inte kommer att tjäna en krona på att sälja det. Eftersom det är väldigt svårt att tvinga fram försäljningar av fastigheter i Grekland står husen tomma. De grekiska bankerna har omkring 50 miljarder euro utlånade till människor och företag som vare sig betalar ränta eller amorteringar.

Emigranterna

Krig, militärdiktatur, ekonomiska kriser… Våg efter våg av greker har lämnat sitt hemland för att söka sig till USA, Australien, Kanada, Sverige,Tyskland… Många gånger har de lämnat sina hem bakom sig, eftersom de inte såg att det fanns något värde i dem. Eller så drömde de om att komma tillbaka en dag. Många av de här husen förvandlades så småningom till sommarhus för emigranternas barn och barnbarn, men många har stått och förfallit länge. Under en period efter EU-inträdet blev det populärt bland EU-medborgare att köpa fallfärdiga hus och göra om dem till semesterbostäder. Nu är det framför allt företag som köper dem och gör om dem till rum och lägenheter för korttidsuthyrning.

De fattiga

Bottenvåningen och första våningen är bebodda, resten förfaller. Foto: John Göransson.

Grekland är ett fattigt land. Där vi bor i Chania står många hus tomma av den enkla anledningen att de som senast bodde där var för fattiga för att underhålla dem och deras arvingar är för fattiga för att renovera dem. I en del hus förfaller de översta våningarna, eftersom ägarna är för skröpliga för att kunna gå i trapporna och har flyttat ner sängen i köket. När de dör ärver barnen husen, men de har inte råd att rusta upp dem. Sakta men säkert plockas de upp av utvecklarna, som antingen köper dem eller hyr den för att göra om dem till rum och lägenheter för korttidsuthyrning. När vi köpte vårt hus 2013 fanns ett litet hotell i gränden. Nu finns det två hotell och minst åtta hus med uthyrningsrum i gränden. Lika många står tomma, några ägs av utlänningar. I kanske sex av husen bor fortfarande de greker som äger husen. En del av dem är så fattiga att de rotar i papperskorgar eller tigger på gatorna. Det är lite märkligt att de bor grannar med turister som betalar 1 500 kronor natten för ett rum.

Husen utan ägare

Här hade en brittisk kvinna ett café för några år sedan. När hon stängde fanns inge som ville ta över. Vem som äger huset är oklart. Foto: John Göransson.

Grekland har länge saknat ett riktigt fastighetsregister. Att ta reda på vem som faktiskt äger ett hus, ganska viktigt för den som vill köpa det, har länge varit mycket omständligt eller rentav omöjligt. Många hus har sålts av någon som inte alls ägde det , varvid köparen har fått en obehaglig överraskning när någon dyker upp och påstår sig vara husets riktiga ägare. Nu finns ett nationellt elektroniskt fastighetsregister, men många husägare har av olika skäl struntat i att registrera sina fastigheter i registret. Projektet inleddes 1998 och skulle vara klart 2021. Det tror ingen på. Kanske är det färdigt 2025, kanske aldrig. Grekland är det enda landet i EU som inte har ett fungerande fastighetsregister. När vi köpte vårt hus spårade vår advokat alla ägarbyten från 1921, genom att gå igenom stadshusets arkiv av dammiga dokument.

De svartbyggda

Spåren finns kvar av de numera rivna svartbyggena längs Chanias tusen år gamla stadsmur. Många strider pågår fortfarande i domstolarna. Foto: John Göransson.

Det finns många svartbyggen i Grekland. En del av dem drabbas, efter åratal av strider i domstolarna, av rivningsbeslut. Det kostar pengar att riva hus, bättre då att helt enkelt flytta och lämna huset åt sitt öde. Så småningom skickar staden ut grävmaskinerna och river husen, men det kan ta tid.

Byggboomen som kom av sig

Finanskrisen i Grekland drabbade landet mitt i en byggboom. Tusentals byggen runtom i landet tvärstannade när krediterna stoppades, i dag står många av de halvfärdiga husen och förfaller i väntan på nya ägare. En del hus säljs lägenhet för lägenhet och byggs färdigt av sina nya ägare.

Bottenvåningen är uthyrd, första våningen används som butikens förråd. Foto: John Göransson.

De nedlagda industrierna

Fram till EU-inträdet hade Grekland en stor inhemsk industri. Allt från bilar och tvättmaskiner till cigaretter tillverkades i landet, med hjälp av statliga subventioner och skyddstullar. I EU:s inre marknad är sådant inte tillåtet och på bara några år försvann en stor del av Greklands tillverkningsindustri. Många av de gamla fabrikslokalerna står fortfarande och förfaller.

Skorstenarna från den nedlagda tvålfabriken i Chania är numera byggnadsminnesmärkta. Foto: John Göransson.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: