fbpx

Boken om coronaviruset i Sverige och Grekland

Loading...
Loading...

Coronapandemin har skapat många och komplexa frågor för alla Greklandsälskare i Sverige, vare sig vi är greker eller frekventa besökare. Ibland kan det vara enklare att beskriva skeenden och hitta svaren om verkligheten görs om till ett drama. Därför gör vi om coronapandemin i Sverige och Grekland till en roman. Här kommer en sammanfattning av de fem första kapitlen. Häng med!


Förord

Vi har sökt  svaren på de här frågorna:

  • Varför satte Greklands regering landet i lockdown i mars, trots att Grekland då var ett av de minst drabbade länderna i Europa, samtidigt som Sverige inte gjorde det, trots att det var ett av de hårdast drabbade länderna?
  • Hur kunde Greklands regering öppna gränserna i juli?
  • Varför har alla restriktioner i Grekland under hösten varit till synes  verkningslösa, när de hejdade smittspriginen helt i våras, samtidigt som tusentals svenskar dog i Covid-19.
  • Varför dör många fler greker än svenskar av Covid-19 nu, trots att Sverige har större smittspridning än Grekland?

Det finns förstås inga säkra svar på någon av de här frågorna. Om det hade funnits så hade problemet varit löst. Det finns däremot en del erfarenheter att luta sig mot numera, som har utvecklats sedan coronaviruset började spridas i början av året.

Trevlig läsning!

Kapitel 1 (26 feb – 20 apr): Hur det började.

En vinterdag i Chania. Foto: John Göransson.

Sverige

I Sverige   kommer hundratusentals människor hem från sportlovsfirande i Alperna, samtidigt som hela landet förbereder sig för årets största TV-fest (som det heter i kvällstidningarna): Sverigefinalen i Melodifestivalen. De blinkande varningssignalerna på myndigheternas kontrollpanel släcks snabbt, befolkningen försäkras om att allt är under kontroll. TV-festen måste genomföras, allt för mycket har investerats i den. Kritiska röster anklagas för desinformation och emellanåt snudd på landsförräderi. Besluten fattas av myndigheter, eftersom det är så det funkar i Sverige. Dessutom har regeringen långt ifrån majoritet i riksdagen.

Sedan går det snabbt. Bara några dagar efter finalen i Friends Arena rapporteras 14 dödsfall i Covid 19 och nu meddelar myndigheterna att vi har samhällsspridning. Några veckor senare är antalet döda i Sverige uppe i flera hundra per dag och nu börjar omvärlden undra vad som händer i det normalt så skötsamma lilla landet i norr. Den 15 april meddelar myndigheterna att 115 personer har dött av covid-19 det senaste dygnet. När avsnittet är slut har nästan 5 000 smittats av Covid-19 och nästan 2 000 har dött.

Nyckelscen: En diskussion mellan socialministern, finansministern och generaldirektören om vägvalet. Lockdown med massarbetslöshet och statsfinansiell avgrund, inga åtgärder med kaos i vården och massdöd eller ”Linje 2 – Lockdown, men med förnuft!” Några tillbakablickar till kärnkraftsvalet 1980 får oss att förstå att det inte bara handlar om pandemibekämpning; det är väldigt mycket politik också.

Lockdown lyckades! Tegnell misslyckades! Eller? Källa: EDCD.

Grekland

Här åker man inte på sportlov, tvärtom är resandet väldigt lågt den här tiden på året. Grekland ser vad som händer i grannlandet Italien och är redo när de första fallen kommer, även de med hemvändande från Italien. Karnevalerna, som skulle ha ägt rum i början av mars, förbjuds av regeringen. Smittade isoleras och smittspridningen är aktiv. Så fort tendenser till samhällsspridning kommer införs hårda restriktioner och landet blir ett av de första i Europa som inför utegångsförbud för sina medborgare och stänger gränserna. Premiärministern styr landet med järnhand, med stöd av sitt råd av vetenskapsmän.

Omvärlden ser med skräckblandad förtjusning vad som händer i Grekland. Man beundrar beslutsamheten men oroar sig samtidigt för att Grekland åter ska falla ner i den ekonomiska avgrunden. Regeringen förklarar att de oroar sig för att intensivvårdsplatserna ska ta slut och det är vad alla greker pratar om. Sanningen är att bara en bråkdel av platserna är utnyttjade när man stänger landet. När avsnittet slutar dagen efter påskdagen har drygt 2 000 smittats och bara 110 har dött.

Två nyckelscener: Den första när premiärministern förklarar att en tidig lockdown kan rädda det grekiska påskfirandet. Den andra när han inser att Lockdown inte har haft effekt. Nu är det i stället turistsäsongen som ska räddas.

Kapitel 2 (21 apr – 30 jun): Sverige i skamvrån

Foto: John Göransson.

Sverige

Halva Sverige arbetar hemifrån. Resten tvingas åka till jobbet som vanligt, för att ta hand om gamla och sjuka  och se till att vi andra får den service vi behöver. Gamla och sjuka på äldreboenden och med hemtjänst dör i tusental. Nu uppstår två parallella handlingar.

I den ena får vi se hur Sveriges rykte som ett rationellt välfärdsland ersätts av en bild av ett land där folk hellre dör än avstår från att gå på puben. Bilder sprids över världen där människor trängs på packade uteserveringar på Östermalm.

I den andra får vi träffa människor som oroar sig för sina jobb och företag. Vi får se människor som blir av med jobbet.  Vi får träffa äldre som får självmordstankar av isoleringen. Vi får träffa människor som knappt har varit utanför dörren på flera veckor. Vi träffar besvikna ungdomar som efter månader av distansundervisning inte får fira att de tar studenten. Vi träffar musiker som har ställt in hela sommarturnén. I slutet av avsnittet meddelar myndigheterna att rekordmånga 1 700 personer har testats positivt för Covid-19 det senaste dygnet. När kapitet slutar har totalt 67 000 smittats och över 5 000 dött.

Nyckelscen: Ett möte på myndigheten när det står klart att Sverige just nu har störst andel döda i Covid-19 i hela världen. Hur förklarar vi detta på pressmötet klockan 14:00? På mötet diskuteras om det varma vädret och flockimmuniteten kan hejda smittan. ”Vi kör på det” säger socialministern.

Sverige är i skamvrån, Grekland vill återgå till det normala. Källa: EDCD.

Grekland

Det är lockdown. Vi följer människor som försöker leva ett så normalt liv som möjligt. De hade hoppats bli utsläppta till påsk, men lockdown förlängs. För första gången på 200 år får grekerna klara sig utan påskfirande. En del gör uppror och ger sig ut på gatorna. Andra grillar lamm på balkongen och ropar ”Christo Anesti!” mellan husen. Väldigt få smittas eller dör. Nu börjar oron för årets turistsäsong koppla greppet om grekerna. Hela 20% av landets BNP kommer, direkt eller indirekt, från utländsk turism och just nu är landets gränser stängda. Hur ska det gå? Samtidigt oroar man sig för att utlänningarna, i synnerhet svenskarna, ska ta med sig smittan. Regeringen tar fram en plan för hur åtminstone en del av turismen ska kunna räddas. Den 15 maj släpps grekerna ut igen efter 42 dagars lockdown och livet börjar återgå till det normala, även om det finns massor av restriktioner kvar. När kapitlet slutar har totalt 3 400 smittats och 190 dött av Covid-19 i Grekland.

Nyckelscener: Premiärministern gör för första gången sedan 1821 till frontalangrepp mot kyrkan, som vill dela ut nattvarden som vanligt i överfulla kyrkor på påsknatten. Kyrkans patriarker viker ned sig men premiärministern litar inte längre på kyrkan ”Vi förlänger lockdown över påsken och satsar på att rädda sommarturismen i stället”, säger han och förbjuder gudstjänster. I en annan scen får vi se en grupp svenska ungdomar som vandrar nerför en gata på turistorten Platanias. De attackeras av lokalbefolkningen, som undrar hur de har lyckats ta sig in i landet. Någon filmar och lägger upp på Youtube. Att ungdomarna arbetar på ett call-center bryr sig inte grekerna om att ta reda på. Svenskarna är här och de kommer att döda oss!

Tredje kapitlet (1 jul – 15 aug): Nytt hopp!

Sverige

Bås för Covid-19-tester på Atens flygplats. Foto: John Göransson.

Nu börjar smittspridningen avta. Gränserna börjar öppna och den hårt drabbade resesektorn hoppas att folk ska åka på semester i sommar. Men många oroar sig för riskerna och ett ordkrig bryter ut: För och emot att resa i sommar. De bosatta på populära svenska semesterorter vill inte ha dit stockholmare, de som lever på stockholmarna vill ha dit dem. Greklandsälskarna delas också i två läger; de som vill åka och de som tycker att ingen  ska åka till Grekland i sommar.

Vartefter sommaren går börjar känslan infinna sig: Det värsta är över! Men nyheten om att smittan avtar lugnar inte många svenskar och de flesta väljer att stanna i Sverige. Instagrambilderna kommer inte från Barcelona och Rhodos utan från Lapporten och Kalmar Slott. Den sista juli är första dagen sedan pandemins inledning som noll nya dödsfall rapporteras. När kapitlet slutar har 81 000 konstaterats smittade och 5 800 har dött.

Nyckelscen: En ljudtekniker som skulle ha jobbat på landets stora scener, med världens största artister, tillverkar plastförkläden på en fabrik i Småland. Han berättar vad vad han gjorde förra sommaren. ”Kanske var det sista sommaren?” säger han.

Äntligen börjar det plana ut i Sverige. I Grekland börjar dödstalen sakta öka. Källa: EDCD.

Grekland

Nu börjar Grekland sakta öppna gränserna. I första vågen kommer alla greker som bor utomlands och som har längtat efter att komma hem till vänner och familj. Sedan kommer utlänningar som har band till Grekland. Grekerna är fortfarande livrädda för svenskar. Ett charterplan med svenska turister blir förstasidesstoff i grekiska tidningar och debatteras i parlamentet.

Samtidigt uppstår flera andra kriser i Grekland som drar uppmärksamheten från pandemin. Relationerna med grannlandet Turkiet försämras snabbt och ett tag verkar det som om landet står på randen till ett krig. Situationen i flyktinglägret Moria blir allt värre.

Generellt börjar det ljusna i landet. Uteserveringarna och stränderna börjar fyllas, människor börjar anpassa sig efter restriktionerna. Dessvärre börjar de också strunta i reglerna. Nu börjar smittan öka och i början av augusti rapporters fler smittade än innan lockdown. Regeringen slår till med restriktioner igen, denna gång lokalt. Barer och restauranger stänger vid midnatt, munskydden ska vara på inomhus och utomhus. När avsnittet slutar har 6 600 konstaterats smittade och 223 har dött.

Nyckelscen: En grekisk man förklarar för en misstrogen svensk turist vid ett cafébord att ansiktsmasken fungerar även om man lämnar näsan bar. ”Jag andas mest genom munnen och om jag nyser kommer det mesta ut genom munnen”, förklarar han för den skeptiske svensken. När de går vill greken ta i hand. ”Jag litar på dig, du sprider inte smitta”, säger han. Svensken tar diskret fram handspriten när de har skiljts åt.

Fjärde kapitlet (16 aug – 1 okt): Andra vågen!

Sverige

Undergångsprofet i Chania. Foto: John Göransson.

Svenskarna ska nu tillbaka till arbete och skola efter sommaren, om de inte är arbetslösa eller permitterade. Smittspridningen är fortsatt låg och svenskarna sänker garden. Friden varar till mitten på september, då börjar smittspridningen ta fart igen. Till en början vill de flesta inte riktigt ta detta på allvar. Och faktum är att de ökande siffrorna mest beror på att fler testas nu. Antalet döda ligger stadigt mellan noll och fyra per dag. Det är uppenbart att viruset denna gång inte är lika dödligt som det var i våras. När avsnittet är över har 94 000 rapporterats smittade och knappt 6 000 har dött.

Nyckelscen: Socialministern träffar myndighetschefen, som just har presenterat den senaste prognosen. ”Vad fan hände med flockimmuniteten?”, fräser hon. ”Folk var alldeles för försiktiga, det var för få som blev smittade. Men nu är folk mycket mindre försiktiga”, svarar han.

Nu börjar Grekland strama åt. För första gången dör fler i Grekland än i Sverige. Källa: EDCD.

Grekland

Det står och väger när avsnittet börjar. 16 augusti är första gången som Grekland har lika många smittade som Sverige och fler döda. Sedan ökar smittan sakta i båda länderna, men i Grekland stiger dödstalen snabbare än i Sverige.

Regeringen lovar att det inte ska bli några fler lockdowns, i stället ska man arbeta med lokala restriktioner där smittspridningen är som störst. Många greker pratar om att det nog blir en ny lockdown så fort turistsäsongen är över. En del hoppas på det, eftersom de då får lön av staten och slipper gå till jobbet. Turistsäsongen tar i praktiken slut när grekerna åker hem från semestern i slutet av augusti. Turistsäsongen varade i princip bara i en månad, i stället för sju och bestod mest av greker.

Skolorna startar och det uppstår hätska diskussioner, när regeringen beslutar att alla barn från 4 års ålder måste ha munskydd utomhus och inomhus. När regeringen beslutar att alla uteställen ska stänga vid midnatt i stora delar av Grekland är det många som blir rasande och flera demonstrationer arrangeras.

När kapitlet slutar har totalt 18 500 greker smittats och 391 dött.

Nyckelscen: En svensk turist firar sin födelsedag efter midnatt med sin fru på hotellbalkongen, samtidigt som de ser på när lokalbefolkningen och de grekiska turisterna trängs på gatan och köper is, plastmuggar och drycker i kiosken. Det är 23 augusti.

Femte kapitlet (2 okt – 15 nov): Lockdown igen!

Sverige

Smittspridningen fortsätter att öka. Till en början är dödligheten låg, men den börjar öka något. Restriktionerna från i våras återinförs och reglerna skärps mer och mer. All alkoholservering förbjuds efter 22.00. Vi uppmanas att inte gå och handla, att inte resa kollektivt och inte hälsa på våra gamla. Smittspridningen i landet fortsätter trots detta att öka och 22 oktober ryker det gamla rekordet, när 1 577 rapporteras smittade. Detta beror förstås till största delen på att fler testas, men ökningen fortsätter och vi hamnar på nivåer runt 4 000 smittade per dag. Antalet döda hänger däremot inte med upp på samma sätt.

Nyckelscen: En restaurang i Stockholm innan öppning. Ägaren och personalen diskuterar hur de ska göra när de måste stänga 22:30. ”Så länge det gäller alla är det väl inga problem. Vi kan låta bli att stänga mellan lunch och middag, i stället. Är det något vi har lärt oss i år så är det att kunna ställa om snabbt”, säger ägaren. ”Vi borde satsa mer på avhämtning och leveranser”, säger en av kockarna. ”Servitörer med körkort kan köra ut mat med min bil. Jag ska ändå ingenstans när jag är i köket”, fortsätter han. ”Det kanske aldrig blir som vanligt igen, Men det viktigaste är väl att vi kör?” säger ägaren.

Antalet döda i Grekland ökar snabbt i november. Data från EDCD.

Grekland

Den andra vågen är här! säger grekerna, trots att de inte hade någon första våg. Många inser nu att deras umbäranden i våras var förgäves, då fanns det knappt någon smitta att bekämpa. Nu hjälper däremot inga restriktioner, smittan fortsätter att öka. Filmer sprids på Youtube från gatufester och musikfestivaler, stora demonstrationer med tusentals människor arrangeras på olika platser i Grekland. ”Man gör inte om Grekland till Nordkorea på några månader”, säger en man vid ett cafébord dagen innan lockdown.

Till skillnad mot i Sverige skjuter nu antalet döda i höjden i Grekland. Restriktionerna ökar och 7 november sätts hela landet i lockdown. Vid en masstestning i miljonstaden Thessaloniki visar det sig att 32% är positiva, vilket indikerar att minst en kvarts miljon människor i staden är smittade. Den 15 december hade 1 102 personer i Grekland dött i Covid-19. När det förra kapitlet slutade hade 391 dött. Då hade 18 475 konstaterats smittade, mot 74 205 knappt sex veckor senare. Det är det som kallas exponentiell ökning.

Grekland försätts åter i lockdown. Utegångsförbud införs på nätterna, alla skolor stänger. Nu är restriktionerna till och med hårdare än i våras.

Vad händer sedan?

När kapitel 5 är slut har nya restriktioner införts i Sverige. Grekland är i lockdown och nattligt utegångsförbud råder. Kommer det att fungera eller kommer antalet smittade att fortsätta öka? Hur blir det med julfirandet? Kommer ett vaccin innan året är slut, eller måste vi vänta till 2021? Kommer ekonomin att krascha? Blir det fler konkurser i resebranschen?

Vi vet förstås inget om detta. Låt oss i stället titta på de frågor vi ställde inledningsvis.

Frågorna och svaren

  • Varför satte Greklands regering landet i lockdown i mars, trots att landet då var ett av de minst drabbade i Europa samtidigt som Sverige, ett av de hårdast drabbade, inte gjorde det?
    • En komplex fråga. Vad gäller Grekland tycks det som om regeringen faktiskt trodde att det gick att sätta stopp för en smitta som rasade för fullt i grannländerna. Som om viruset artigt stannade vid gränsen. Hoppet stod först till att rädda påskfirandet, sedan att rädda turistsäsongen. Båda misslyckades.
    • Sveriges strategi är en kombination av tre saker:
      • Vår grundlag förbjuder regeringen att begränsa medborgarnas rörelsefrihet.
      • Vi ville ha en långsiktigt hållbar strategi
      • Oro för de ekonomiska konsekvenserna.
    • Tyvärr begicks några fatala misstag i början som vi har fått betala dyrt och när den andra vågen kom började grundlagsändringar diskuteras på allvar.
  • Hur kunde Greklands regering öppna gränserna i juli?
    • Den utländska turismen står för 20 procent av landets BNP. Utan den hamnar landet i kris. Försöket att rädda turistsäsongen misslyckades och nu står Grekland åter vid det ekonomiska stupet.
  • Varför har alla restriktioner i Grekland under hösten varit verkningslösa, när de hejdade smittspridningen helt i våras, samtidigt som tusentals svenskar dog i Covid-19.
    • Vårens lockdown hejdade egentligen ingenting, eftersom Grekland ännu inte hade samhällsspridning av coronaviruset. När gränserna öppnade igen kom smittan snabbt in i landet, framför allt landvägen. Strategin för att öppna landet efter lockdown tycks ha missat den detaljen. Det tog tid innan landgränserna stängdes och på den tiden hann många smittade komma in i landet.
  • Varför dör många fler greker än svenskar av Covid-19 nu, trots att Sverige har större smittspridning än Grekland?
    • Det finns två förklaringar till det:
      • Grekland kommer ikapp. Många av de sköraste i Sverige dog redan under den första vågen.
      • Sjukvården är sämre i Grekland. Svensk sjukvård har inte sargats av tio års kris. Sverige lärde sig massor i våras om hur man ska vårda Covidpatienter, vilket har minskat dödligheten enormt. I Grekland läggs sjuka i respirator, något som Sverige i princip har slutat göra, här ges syrgas i stället. Svensk sjukvård ger också med framgång Remdesivir, vilket man inte tycks göra i Grekland.

Politiker och vetenskapsmän vill ogärna byta strategi, eftersom de ser det som ett erkännande av att den tidigare strategin var felaktig. Medierna hjälper till att förstärka den bilden, eftersom det är så medielogiken fungerar. Om en strategi är fel nu så var den fel i våras, så enkelt är det.

I verkligheten är det inte alls så enkelt. Det som var rätt i mars kan vara fel i november. Det som var fel i mars kan vara rätt i november. Det enda som styr den inre logiken är nämligen viruset i sig. Det kommer aldrig att rätta sig efter manus, det följer sina egna lagar.

Slutord

All statistik som används i artikeln är officiell och kommer från EU:s eller respektive lands myndigheter. Men kanske kan statistiken ändå ljuga?

Ja, visst kan den det. Framför allt är statistiken över antalet nya fall full av hål. För egentligen handlar det om antalet upptäckta fall och det en väldig skillnad. I början testades i princip bara de som sökte vård, då testades väldigt få, samtidigt som en stor andel testade positivt. Grekland har testat betydligt färre av sina invånare än Sverige, vilket indikerar att det finns betydligt fler smittade i Grekland än statistiken visar. Vad vi vet är att vid en masstestning nyligen i Thessaloniki var 32 procent positiva. Det är en galet hög siffra i ett land där långt under en procent av invånarna har konstaterats ha Covid-19. Andelen testade totalt i Grekland var vid den här artikelns publicering drygt 30 procent lägre än i Sverige.

Det är därför vi bara använder antal döda i texten. Dödsfallsstatistiken ljuger inte. De över 6 000 döda i Sverige är inte ett räknefel, inte heller den våldsamma ökningen under november i Grekland.

Sverige satsade från början på att hålla samhället så öppet som möjligt, av två skäl. Dels skulle den ekonomiska skadan av pandemin hållas nere, dels hindrar grundlagen regeringen från att ta till samma drastiska metoder som Grekland. Därför blev det rekommendationer i Sverige och lagar i Grekland. Därför blev det ingen lag om munskydd (också beroende på att vi i våras hade stor brist på munskydd i Sverige).

I Grekland var beslutet ett annat: använd regeringsmakten till att kväva viruset i sin linda! Ett parti med egen majoritet i parlamentet behöver inte be någon om lov. En expertkommitté fick uppdraget att analysera läget och rekommendera åtgärder. Regeringen valde nästan alltid att följa rekommendationerna. Enorma penningbelopp delades ut till dem som drabbades av sanktionerna.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: