Greklands laglösa bönder och politiker

Kapitel två i den stora skandalen om bedrägerier med jordbruksstöd rullar nu upp i Grekland. Två ministrar har fått sparken och tretton parlamentsledamöter hotas av åtal. Nu riktas ljuset mot två tidigare ministrar.

Den stora skandalen

Landets regerande parti Nea Demokratia skakas av ännu en skandal med jordbruksstöd. Den första, som jag har skrivit om förut, ledde till att fem ministrar fick sparken. Den nya, som rullades upp i april, har hittills kostat två ministrar jobbet. I grunden är det samma skandal, men med nya inblandade.

Grekiskt miljardbedrägeri med EU-pengar – ministrar får gå

Lyft immunitet

Skandalen har vuxit som en snöboll i rullning och i förra beslutade parlamentet, på begäran av EU:s åklagarmyndighet, att lyfta åtalsimmuniteten för tretton parlamentsledamöter. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis hade uppmanat parlamentet att rösta ja och bett åklagarmyndigheten att så snabbt som möjligt väcka åtal mot de misstänkta. Samtidigt sparkade han sin jordbruksminister och sin ”klimatkris-minister”.

EU:s chefsåklagare Laura Kovesi har uppmanat Grekland att upphäva immuniteten för den tidigare jordbruksministern Spilios Livanos och den tidigare biträdande ministern Fotini Arabatzi. De har redan sparkats ur regeringen men åklagaren vill dra dem inför rätta. Laura Kovesi sade i ett tal på Delhi Economic Forum att anklagelserna kring OPEKEPE handlar om ”korruption, nepotism och klientelism” .

Enligt den grekiska konstitutionen är det bara parlamentet som kan väcka åtal mot nuvarande eller tidigare ministrar för brott som rör deras officiella plikter. Det kräver att en särskild utredningskommitté, inrättas, sedan ska fallen prövas i en särskild domstol. Parlamentet ska nu att besluta om en kommitté ska inrättas. Tidigare försök att granska ministrarnas ansvar har lagts ner av det regeringspartiet Nea Demokratia.

Avlyssnade telefoner

De nya avslöjandena är resultat av telefonavlyssningar, där ministrar och parlamentsledamöter har utsatt OPKEPE:s ledare Dimitris Melas för påtryckningar att betala ut felaktiga stödpengar, bland annat genom att ändra i den nationella databasen över boskap.

handlar om 23 miljoner euro, ca 250 miljoner kronor, i felaktigt utbetalade jordbruksstöd under åren 2021-2024. Pengarna har fördelats av den numera stängda myndigheten OPKEPE. I den härva som avslöjades 2025 handlade det om betydligt mer, 400 miljoner euro.

Hur är det möjligt?

Hur är det ens möjligt att en minister ringer upp en generaldirektör och ber honom ingripa i ett enskilt fall och bidra till bedrägeri? Här är hörnstenarna:

1. Klientilism innebär att förtroendevalda köper röster av medborgare genom att lova dem fördelar om de blir valda. Grekland har, precis som Sverige och de flesta andra länder, system där varje valkrets skickar egna förtroendevalda till parlamentet. Systemet är likt det svenska, men inslaget av personröstning är mycket större.
2. Klanstrukturer är ett nytt begrepp i Sverige men har existerat i tusentals år och lever kvar i jordbruksområden som Kreta, Peloponnesos och Trikala. Familjeöverhuvudet bestämmer hur barn, barnbarn, kusiner och andra i klanen ska rösta. På så vis kan en person erbjuda en politisk kandidat många röster och dem ger han inte bort gratis
3. Politisk neoptism är mycket vanlig i Grekland, där familjer som Mitsotakis och Karamanlis (Nea Demokratia) samt Papandreou och Katsifaris (Pasok). Dessa familjer är ett slags inkubatorer för politiker.
4. Bristfällig journalistik gör att politiska skandaler bara i undantagsfall avslöjas av medier. I stället är det politiska motståndare som står för avslöjanden som då ofta virar sig vara falska. Eller som är det EU:s kontrollorgan och då brukade grekerna, åtminstone fram till 2015, reagera med vrede mot avslöjarna.
5. Det svaga samhällskontrakt som råder mellan grekerna och staten innebär att familjens och vännernas bästa alltid kommer långt före samhällets bästa. Att blåsa staten på några miljoner i jordbruksstöd är en mycket mindre försummelse än att svika en familjemedlem. Exempelvis är det praxis att försvaret kallar familjemedlemmar, nära vänner eller kollegor för att vittna om åtalades goda karaktär, rykte och liv i allmänhet. Jag har själv sett exempel på hur det har fungerat i Grekland. I Sverige är det mycket ovanligt.

Möjliggörarna

Så här står det i BRÅ:s rapport ”Möjliggörare för kriminella nätverk” som kom 2024:

”En möjliggörare är här en person som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor till förmån för kriminella nätverk.”

I rapporten pekas fyra kategorier av möjliggörare ut:

De manipulerade möjliggörarna är inte ens alltid medvetna om att de hjälper personer i kriminella nätverk. De försöker ofta göra gott, men luras till att bistå.

De upparbetade möjliggörarna är den största kategorin. De har fått sitt arbete utan några planer på
att bli möjliggörare, men kontaktas som en följd av var de arbetar.

De affärsmässiga möjliggörarna tar mutor eller arvoden för att hjälpa till och är ytterst medvetna om vad de gör. Här är det vanligast med flera olika uppdragsgivare, ibland hos flera olika kriminella nätverk.

De placerade möjliggörarna, som också kallas infiltratörer, har förmåtts eller erbjudit sig att söka ett arbete eller uppdrag för att bli möjliggörare.

I Grekland finns det gott om möjliggörare på alla nivåer. Det är inte alls ovanligt att kriminella klaner uppmanar och finansierar medlemmars studier för att bli poliser eller offentliga tjänstemän, för att sedan fungera som placerarde möjliggörare. Politiker och statstjänstemän tillhör däremot ofta de styrande familjerna och fungerar som afffärsmässiga eller upparbetade möjliggörare. Läs mer om systemet i artikeln nedan:

Φακελάκι – Mutor i Grekland

De kriminella nätverken

De som lurar till sig jordbruksstöden ingår ofta i familjer som ägnar sig åt väl diversifierat företagande. Om du någon gång har hamnat på en turistfälla med trasig kortläsare och Euronet-bankomat vägg i vägg har du kanske gett pengar till en av dem. En stor del av härvan avslöjades genom att civilspanare sökte jobb på sådana restauranger och spelade in ägarnas skryt med hur de lurade till sig pengar. På menyn för dessa finns ofta utpressning, cannabisodling, skattefusk och mutbrott. Ibland dyker de också upp vid flyktingsmuggling,

De här människorna är ofta ”respekterade” i samhället. De har dyra bilar och båtar, de äter på de bästa restaurangerna och roar sig på de bästa barerna. Tyvärr har de börjat ta över en del av mina gamla stamställen, så jag går inte dit så ofta längre. De skulle förstås aldrig erkänna att de försörjer sig genom att begå brott.

Däremot umgås jag med några av de välvilliga möjliggörarna. De som tycker att staten och polisen jagar stackars kämpande företagare, som bara försöker försörja sig och sina familjer. De är helt enkelt en del av ett samhällssysyem som skapades för tusen år sedan, när staten bodde i Konstantinopel, Cordoba, Venedig, Istanbul eller Berlin. Att staten numera bor i Bryssel och Aten har inte så stor betydelse.