Hur blir Greklandssommaren 2026?
I min förra artikel tittade jag bakåt, på hur vi svenskar reste till Grekland 2025. Innan dess berättade jag att turismen ökade ordentligt årets två första månader. Nu ska jag försöka förutspå hur det blir 2026.
Fram med kristallkulan
Först vågar jag mig på en spikrak förutsägelse: Det blir inget turistrekord för Grekland i år, vare sig räknat i antal besökare eller i pengar. Det beror främst, men inte enbart, på kriget i Mellanöstern. Om läget inte förvärras gissar jag att antalet turister kommer att vara runt 20 procent färre 2026 än förra året, till och med färre än 2024. Minskningarna kommer framför allt att synas bland amerikaner, israeler och kryssningsresenärer.
En minskning med 20 procent är ingen katastrof för Grekland. Tvärtom kan det ge landet ett nödvändigt andrum. Personalbrist, vattenbrist, flygförseningar, trafikkaos, prishöjningar och annat som följt med den snabba ökningen efter pandemin kan behöva dämpas en smula.
Om det blir en snabb förbättring i världsläget kan minskningen stanna på några procent. Men så länge Κύριος Πορτοκαλί (Herr Orange) styr USA kan vad som helst hända. Om världsläget förbättras och oljepriset sjunker tillbaka kan det bli rea på flygbiljetter.
30 procent ner
Det som kan förvärra problemet är att kapaciteten att flyga turister till Grekland har ökat rejält, jämfört med förra året. Det finns drygt 30 miljoner platser på flyg till Grekland 2026, vilket är åtta procent mer än förra året. Samtidigt har bokningarna från de sex största turistmarknaderna; Tyskland, Storbritannien, USA, Frankrike, Italien och Nederländerna, minskat med över 30 procent. Det finns med andra ord risk att flyget kommer att dras med 40 procents överkapacitet.
På Rhodos rapporterar ett av de stora hotellen till Kathimerini en minskning med 20 procent för denna sommar jämfört med samma period förra året. Hotell på Kreta, Kos och Joniska öarna rapporterar liknande siffror. Två stora hotellgrupper i Aten rapporterar en betydande minskning av sin beläggning under mars och en minskning av bokningarna. De har till och med haft avbokningar, flesta från israeliska besökare. tt av hotellen har fått en avbokning från en amerikansk grupp.
Antalet inkommande resenärer från Asien har minskat drastiskt. Detta är naturligt, eftersom de stora internationella flygplatshubbarna Doha, Abu Dhabi och Dubai har stängts.
Kriget i Mellanöstern har skapat fem problem, som drabbar allt resande:
- Brist på flygbränsle pressar upp biljettpriserna och tvingar flygbolagen att ställa in avgångar. I Storbritannien beslutade regeringen nyligen att bolag som ställer in flyg ska få benhålla sina värdefulla start- och landningstider, ”slots”. Samma sak gjorde alla länder under pandemin.
- Greklands turistindustri har blivit alltmer beroende av arbetskraft från låglöneländer som Filippinerna. De ökade flygpriserna kan leda till att personalbristen blir ännu värre i sommar.
- Stigande priser i turisternas hemländer gör att färre har råd att resa.
- Oro för att kriget ska sprida sig till länder med Natobaser, varav Grekland är ett, får många att avstå från att resa dit.
- Även Grekland drabbas hårt av de skenande oljepriserna, vilket driver upp inflationen.
Det finns förstås fortfarande möjlighet att ett fredsavtal kan nås, så att något eller flera av dessa problem kan lösas. Men det blir svårt att komma ikapp, när bokningarna är 30 procent under förra årets nivå. Visst kan flygbolag och researrangörer ösa på med priskampanjer, men det minskar intäkterna per resenär. Troligare är att flyg ställs in. Vi är inbokade i april-maj och september-oktober. Vi får se hur det går. Än så länge är få flyg inställda.
Vad händer med amerikanerna?
Förra året kom 1,5 miljoner amerikaner till Grekland, vilket är nytt rekord. Sedan dess har relationerna mellan USA och Europa försämrats rejält, vilket förmodligen kommer att märkas i sommar. Jag minns 1999, då Nato bombade Serbien för att få slut på Kosovokriget. Nästan inga grek-amerikaner kom till vår semesterö Nisyros den sommaren och nästa. Grekerna stod på Serbiens sida l kriget och en majoritet ville åtala president Clinton för krigsbrott.
Ur askan i elden ser vi amerikanska Hilton Hotels, som expanderar kraftigt i GrekIand. I Aten smygöppnade nyligen det berömda Athens Hilton, efter att ha varit stängt för ombyggnad i fyra år. I Chania har två nya stora Hiltonhotell byggts, det ena har nyss öppnat, det andra öppnar 1 juni. Hiltonhotellens gäster är framför allt amerikaner som söker lite hemkänsla, precis som de gör på Starbucks och McDonalds. Det finns till och med en särskild ”Hilton Burger”, som jag har ätit en gång på Hilton Shiphol efter en missad flygförbindelse.
Israeler och ryssar är redan borta
När Putins trupper invaderade Krimhalvön 2014 infördes sanktioner som fick rubeln att störtdyka. Antalet ryssar som reste till Grekland sjönk från 1,25 miljoner 2014 till 0,53 miljoner 2015. När Putin invaderade Ukraina 2022 utökades sanktionerna och 2025 kom bara 21 000 ryssar till Grekland.
Förra året landade 2,2 miljoner israeler på grekiska flygplatser, vilket gjorde Grekland till israelernas mest populära destination, efter USA och Förenade Arabemiraten, enligt statistik från Israels Flygmyndighet IIA.
När Israel och USA attackerade Iran i slutet av februari stängde alla Israels flygplatser, De öppnade igen i april, men bara på glänt. EU:s flygmyndighet EASA förnyade nyligen sin varning till flygbolag att undvika större delen av Mellanösterns luftrum, inklusive Israel, med hänvisning till ”risker för den civila luftfarten” och osäkerhet kring vapenvilan med Iran. Varningen gäller för närvarande till 1 maj. Frågan är om trafiken kommer att återhämta sig innan ett varaktigt fredsavtal har uppnåtts.
Försenade flyg
Greklands problem med flygförseningar lär fortsätta i sommar. Landet har för få flygledare och flygplatsernas trafikledningssystem är hårt ansträngda. Det gör att Grekland kommer trea i Europas flygförseningsliga, bara överträffat av Spanien och Frankrike. Tio procent av alla försenade flyg i Europa drabbar Atens flygplats, två procent drabbar Thessalonikis flygplats. För charterresenärer är detta inget större problem, eftersom charterplanen oftast går direkt till resmålet, medan vi som flyger reguljärt måste byta i Aten eller Thessaloniki.
Personalbrist
Jag ser nu i sociala medier hur mina vänner desperat söker folk till sina restauranger och barer. De kommer att få det tufft i sommar.
Charterhotellen förlitar sig numera oftast på personal från Filippinerna, det finns särskilda förmedlingstjänster för dem.
Turistindustrin kan inte längre överleva på att betala minimilöner till unga greker, de har skaffat andra jobb eller flyttat utomlands. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög, med 16,6 procent i februari 2026. Men för tio år sedan var hälften av Greklands unga arbetslösa. I Sverige är 30 procent av de unga arbetslösa.
Flera av mina vänner satte förra året ut skyltar med ”reserverat” på några av borden, eftersom de saknade kockar och servitriser. Jag har flera gånger blivit erbjuden jobb hos dem, trots att jag aldrig har jobbat i branschen.
Färre filippinare
Vi lär inte se många filippinska gästarbetare i Grekland i sommar En enkelbiljett till Grekland förra året kostade runt 500–700 euro, kostar den nu 2 000–2 500 euro, vilket innebär att hela säsongens lön går åt till flygbiljetter. Kanske blir det en återgång till gästarbetare från Balkan. Alternativen är dålig service eller minskad kapacitet.
Däremot verkar inte de höga flygpriserna skrämma bort asiater från att turista i Grekland. Länder som Kina, Indien och Sydkorea har en snabbt växande välmående medelklass och flera asiatiska flygbolag har startat direktlinjer från bland annat Seoul, Chengdu och Mumbai.
Atenarna har fått nog
Atens kommun har runt 700 000 invånare, förra året tog staden emot åtta miljoner turister, Nu har befolkningen fått nog och den nya borgmästaren, socialisten Haris Doukas har lovat att sätta ner foten. ”Aten kan inte drivas som om det vore ett gigantiskt hotell”, sade han i en intervju i The Guardian nyligen. ”Restriktioner och regler behövs. Städer måste också få säga sitt om hur de utvecklas.”
Tjänstemän i Atens stad säger att stigande hyror har prisat ut lokalbefolkningen, medan infrastrukturen kämpar för att hantera klyftan mellan stadens cirka 700 000 invånare och miljontals årliga besökare.
”Vi kommer att stoppa alla turistinvesteringar i Plaka, som jag har som mål att rädda. Det finns inget mer utrymme. Inte för korttidsuthyrning, inte för lägenheter med service, inte för hotell eller någon annan turismanvändning. Området är övermättat”, sade han.
Kanske kan Aten få ett andrum, innan befolkningen, som i Spanien, ger sig ut på gatorna och demonsterar mot turisterna.
Kryssningarna
Efter en långvarig period av tillväxt, som nådde rekord 2025, verkar kryssningsindustrin i Grekland gå in i en nedgångsfas. Data från Cruise Lines International Association (CLIA) visar en tydlig nedåtgående trend för 2026. Enligt CLIA:s prognoser förväntas antalet passagerarankomster till grekiska hamnar i år sjunka till 7,6 miljoner, jämfört med 8,4 miljoner år 2025. Det är minskning med 9,5 procent.
Antalet kryssningsfartyg som angör grekiska hamnar minskar med 16,79 procent 2026 till 5 100, från de 6 129 som registrerades av Hellenic Ports Association (ELIME) förra året.
Även här är det kriget i Mellanöstern som spökar. Högre bränslepriser och försäkringspremier driver upp priserna. Flera fartyg blev fast i Hormuz-sundet när kriget bröt ut och tvingades skjuta upp säsongsstarten. Samtidigt är kryssningspassagerare över lag notoriskt ängsliga och eftersom det framför allt är budgetkryssningar som har stått för tillväxten kommer många helt enkelt inte att har råd.