Veckan som gick i Grekland
En polisjakt på Atens gator som slutade i tragedi och kaos. Ett Oxi-dagsfirande i pandemistil och en växande konflikt mellan stat och anati-stat präglade veckan. I Aten dammar man nu av en gammal metod för att få bukt med trafikkaoset. Glädjande nyheter om ekonomisk tillväxt och höstboom för turismen räckte inte föra att balansera grekernas pessimism. Vi sammanfattar och bjuder på några videoklipp.
Sju poliser i häkte efter dödsskjutning
Den grekiska MC-polisen DIAS är både älskad och hatad av atenarna. Älskad av dem som vill se hårdare tag mot kriminalitet och våldsam politisk aktivism. Hatad av vänstern och de kriminella. Syriza lade ner DIAS efter maktövertagandet 2015, Nea Demokratia återinförde den när de tog tillbaka regeringsmakten 2018.
I fredags kväll fick en DIAS-patrull i Piraeus syn på en bil de de tyckte var misstänkt och försökte stoppa den för en kontroll. Det skulle senare visa sig att bilen var stulen. Föraren försökte köra ifrån MC-poliserna och en vild jakt inleddes. En buss blockerade flyktvägen, då backade föraren rakt in i MC-patrullen. Poliserna öppnade eld och avlossade minst 30 skott mot bilen. Den 20-åriga föraren dödades och en 16-åring som satt i bilen skadades. Ytterligare en man lyckades fly.
En död och sju skadade, varav sex poliser. Sju poliser sitter nu i häkte i avvaktan på åklagarens utredning. De har delgivits misstanke om mord. Det har nämligen visat sig att poliserna struntade i flera uppmaningar från ledningscentralen att avbryta jakten, för att inte riskera att människor kom till skada. Det är långtifrån första gången DIAS har varit inblandade i allvarliga incidenter.
Militärparader i miniformat
Den 23 oktober firades Oxi-dagen i Grekland. Det är Greklands andra nationaldag, som firas till minnet av när premiärminister Metaxas svarade nej den italienska ambassadörens begäran att sätta in militär i Grekland, något som blev inledningen till Greklands ockupation av först Mussolinis Fascister, sedan Hitlers Nazister. Normalt firas dagen med stora militärparader i hela Grekland, men coronaviruset gjorde att paraderna fick pågå i högst en timme och att de fick väldigt lite uppmärksamhet, i synnerhet som det var obligatoriskt för åskådarna att bära munskydd. Eftersom det dessutom var lördag blev det ingen extra ledig dag. Läs mer om Oxi-dagen här.
De nya nejsägarna

Antivaxxarna fortsätter att protestera mot regeringens behandling av de ovaccinerade. Läs om alla regler som drabbar ovaccinerade här. Antalet nya vaccinerade har i princip helt stannat av. ”Coronaparties” anordnas, liksom demonstrationer. Incidenter inträffar nästan dagligen när studenter och föräldrar till skolbarn vägrar att visa upp vaccinationsintyg eller bära munskydd. Regeringen har tvingats inse att det inte kommer att bli någon flockimmunitet i Grekland och många greker är övertygade om att en ny lockdown är i antågande, trots att regeringen står fast vid att bara ovaccinerade ska drabbas av restriktioner. Värst är protesterna i de områden i norra Grekland som just nu är hårdast drabbat av smittan. Läs om det grekiska vaccinmotståndet här.
Vänsterextremisterna laddar upp
Den grekiska regeringen har totalt misslyckats med att hantera landets politiska extremister, såväl på högerkanten som på vänsterkanten. Antivaxxarna årerfinns mest på högerkanten,, medan anarkisterna och den autonoma vänstern nu protesterar mot de nya reglerna för skolan, med stöd av en stor del av lärarkåren.
Vad det handlar om? Att Skolor och lärare ska utvärderas, så att eleverna garanteras en rättvis utbildning. Grekland fick låga värden i PISA-mätningen 2018 och regeringen har lovat att kvaliteten i såväl skolan som på universiteten ska bli bättre. Anarkisterna och den autonoma vänstern har i decennier använt universiteten som rekryteringsbas och tillflyktsort. I helgen belägrade en anarkistgrupp utbildningsministerns bostad. På söndagen gick vänstern också ut och demonstrerade mot hatobjektet DIAS efter helgens dödsskjutning.
Vi närmar oss 17 november, som är den grekiska vänsterns egen helgdag och mycket tyder på att vänsteraktivisterna laddar upp inför dagen, som nästan alltid leder till sammandrabbningar mellan poliser och aktivister. Pandemin har lagt sordin på stämningen de senaste två åren, men nu fruktar många att årets demonstrationer kommer att bli extra våldsamma. Läs mer om 17 november här.
Nygamla regler ska lindra Atens trafikkaos
Pandemin har fått en speciell bieffekt i Aten. När samhället har öppnats efter lockdown har bilismen ökat dramatiskt, eftersom pendlarna inte vill trängas i kollektivtrafiken. Kaoset blev så allvarligt att det krävdes åtgärder och nu dammas det gamla systemet av, som innebär att bilar med udda slutsiffra i registreringsnumret får köra in i Aten på udda dagar och vice versa. Systemet har länge varit så fullt av undantag att ingen har brytt sig om det, men från och med måndag medges undantag bara för elbilar, hybridbilar, laddhybrider, biogasbilar och bilar som klarar utsläppsgränsen Euro 6. Det låter som många undantag, men det finns inte så många fordon i Aten. Grekland är alltjämt EU:S mest fossilbränsleberoende land.
Tillväxt i ekonomi och turism
Ljuspunkterna är att Greklands ekonomi hämtar sig snabbt efter alla lockdowns. Tillväxten väntas bli drygt 6% i år och 4,5% 2022, efter att ha minskat med drygt 8% 2020t. Mellan januari och augusti ökade turismen med 80% i Grekland, jämfört med 2020. Ökningen fortsatte i september, som väntas bli en ny rekordmånad på en del destinationer. Vaccinerade turister från USA står för en stor del av ökningen under hösten. Svenskarna tycks fortfarande vara ganska ointresserade av Grekland. Vi kanske inte känner oss så välkomna, efter förra årets mobbing?
Nästa år väntas Grekland ekonomi vara tillbaka på samma nivå som före pandemin. Men Grekland har, liksom de flesta länder, dragit på sig stora skulder. Greklands flitiga användande av lockdown-vapnet och beroendet av turismen gör att landet statsskuld växte mer än i något annat EU-land. Sveriges BNP föll bara med en tredjedel jämfört med Greklands under 2020. Greklands statsskuld var 206% av BNP vid årsskiftet, vilket med bred marginal till tvåan är högst i Europa. Sveriges statsskuld var 40%, av BNP den sjätte lägsta i EU.

