Så klarar du en grekisk värmebölja

Vi närmar oss juli och då smyger sig extremvärmen på i Grekland. I den här artikeln berättar jag hur vi brukar göra för att behålla livet, hälsan och humöret under värmeböljorna. Om du ska åka till Grekland i sommar, läs detta!

Vi skandinaver är inte särskilt väl anpassade till varmt klimat. Det omkring två veckor för kroppen att ens börja anpassa sig till ett nytt klimat, det hinner inte hända på en charterresa. Att anpassa sig till extrema temperaturer tar ännu längre tid. Vi har många gånger vistats en månad eller mer i den grekiska hettan och det brukar inte vara förrän strax innan vi reser tillbaka till Sverige som vi har vant oss, för att sedan frysa i det svenska klimatet. Att gå från 18 till 41 grader Celsius, och vice versa, är en chock för kroppen.

När är det värmebölja?

Vad som klassas som värmebölja beror på breddgrad och årstid. Tempraturer som vi i Sverige klassar som värmebölja är normalt majväder i Grekland. Där klassas 25 grader Celsius i mars som värmebölja, i juli krävs drygt 30 grader.

Vi har upplevt 44 grader som mest. Värst var en sommar på Megisti för många år sedan i ett rum utan AC. Vi fick lämna ön i förtid, vi stod helt enkelt inte ut.

Vi har vårt eget system. Under 30 graders värme lever vi på som vanligt, mellan 30 och 35 grader tänker vi oss för och över 35 håller vi oss inomhus, i havet eller i skuggan så mycket som möjligt. Ibland överraskas vi av värmen, då gäller det att snabbt planera om. Men det händer att vi hamnar där ändå, med solen bombande på oss, utan att kunna krypa in i skuggan med något kallt att dricka. Förra sommaren gjorde vi en stentuff cykeltur i bergen, 7 kilometer med tre branta stigningar, i 35 graders värme. När vi kom fram till målet slog jag nog personligt rekord i att sänka en liter öl. Det slutade bra, men sett i backspegeln borde vi ha låtit bli.

Kroppen som maskin

En frisk människa håller en kroppstemperatur på runt 37 grader Celsius. Om det är 20 grader l luften så måste kroppen värmas upp 17 grader, så normalt ägnar sig kroppen åt att hålla temperaturen uppe. Kontrollstationen för denna process sitter i hjärnan och kallas Hypothalamus. Den sköter autonoma processer i kroppen som kroppstemperatur, törst, hunger och andra saker som är livsviktiga för oss. Jag ska inte gå närmare in på mekanismerna, men blodflöde och metabolism har två av huvudrollerna.

När det blir över 37 grader varmt så måste processen reverseras. Det sker framför allt genom att vi svettas, kanske flämtar vi lite också. När det är varmt vidgas också våra små blodkärl så att blodet kan kylas ner av luften. Problemet är att när luften är varmare än 37 grader så fungerar inte den processen så bra. Nu måste vi själva medverka i nedkylningen genom att dricka och kyla ner oss i havet.

På resan

När du flyger ner till Grekland, se till att ha svala plagg underst, så att du kan skala av dig några lager redan innan du kliver av planet. Det är extra viktigt om du landar mitt på dagen men under en värmebölja kan det vara över 30 grader varmt även sent på kvällen. Ha ett par shorts eller en tunn kjol i handbagaget och ett linne eller en t-shirt underst på kroppen, så att du snabbt kan ömsa skinn.

Samma sak gäller i andra riktningen. Även i juli kan det krypa ner under 10 grader på kvällarna, så kliv inte av planet i Sverige i shorts, linne och sandaler. Var redo för regn!

Topp till tå

Hur ska man vara klädd under en värmebölja? Svaret är enkelt: Så lite som möjligt, men med heltäckande, gärna löst sittande kläder i naurmaterial. Funkionskäder som släpper igeom vattenånga kan också vara bra, använd inga syntetmaterial som hindrar svetten från att dunsta bort. Kläderna ska vara ljusa, eftersom det reflekterar bort värmen. Emolooken bör få semester, du får vänta med att vara cool tills du har blivit sval.

Ha något på huvudet! Dels för att reflektera bort solen från hjässan, dels ör att skydda ansikte och ögon. Jag har ett par gånger drabbats av solsting, det är mycket obehagligt och dessutom livsfarligt.

Givetvis smörjer du in allt som kan utsättas för sol med solkräm. Det skyddar dig inte från hudcansr, men att bränna sig i solen kan förstöra semestern och under en värmebölja slår UV-mätarna i taket. Rent allmänt kan sägas att det är rätt besynnerligt att det fortfarande finns folk som solar för att bli bruna, trots alla varningar.

Solsting

Varje år dör människor av solsting i Grekland, för det mesta helt i onödan. Den inträffar när kroppen inte längre klarar att reglera temperaturen, oftast på grund av direkt solljus på huvudet. Därför ska du aldrig vistas i solen långa stunder och aldrig utan att ha något på huvudet, i synnerhet inte om du är tunnhårig ellr flintskallig. Själv är jag sedan pandemin rakad på huvudet och jag går aldrig ut barhuvad. I Sverige kan det bli rätt kallt! Förra året dog hälsoprofeten Michal Mosely under en värmebölja på Symi, sedan han hatt sig ut på en promenad med svarta kläder och svart keps under ett svart paraply.

Hur vet jag att jag har haft solsting? Jag är inte läkare så nu citerar jag Kry: ”Symptomen på solsting kan vara illamående, huvudvärk, yrsel, svaghet, muskelkramper och ibland medvetandeförlust.” Själv har jag aldrig kommit längre än till de tre förstnämnda symptomen, men det är obehagligt nog. Första gången var jag korkad nog att lägga mig att sova i min trädgård efter att ha arbetat natt. Andra gången var på en scootertur barhuvad på Kreta några år senare.

Om du eller någon i din närhet uppvisar ett eller flera symptom på solsing är det bråttom. Jag citerar Kry igen: ”Flytta personen till en sval plats i skuggan eller inomhus. Ge kalla drycker att dricka och använd fuktiga handdukar eller kläder för att kyla ner kroppen.”

En vandring i solen

Det generella rådet är förstås att aldrig vistas i solen under en värmebölja. Men det rådet är svårt att följa, förr eller senare hamnar du där. På väg hem från lunchen eller stranden, i slutet av en vandring… Det behöver inte vara så farligt, om du följer några enkla regler:

• Håll dig i skuggan så mycket du kan! Det är värt en rejäl omväg för att hitta skugga.
• Ha alltid vätska med dig och drick mycket. Om ditt vätskeförråd börjar sina, fyll på det direkt. När vi är på utflykt har vi alltid med oss varsin termos som vi fyller på hela tiden. När vi köper vatten till påfyllning köper vi n extra flaska som vi dricker direkt.
• Ta det lugnt! Om du blir andfådd eller får hög puls i värmen så förlorar du snabbt energi. Håll nr tempot, vila ofta och se till att ha med lite kolhydrater

Planering

En värmebölja är inte rätt tid för spontana aktiviteter. Innan du ger dig av hemifrån ska du ha en plan. Här är en checklista:

• Vart ska du?
• Hur långt är det?
• Ska du verkligen göra det här?
• Hur ska du ta dig dit och därifrån? Buss, taxi, båt…
• Har du med dig vätska och näring?
• Var kan du köpa mer vätska och näring?
• Var kan du hitta skugga?
• Kan du bada i havet eller är det röd flagg på stranden? Gå inte till stranden under en värmebölja om du inte kan svalka dig i havet!

Havet är din vän, stranden är din fiende

En värmebölja är inte rätt tid för strandliv. Även om du ligger under ett parasoll så är det alldeles för varmt. Luften utanför ditt parasoll kan vara över 50 grader, likaså sanden och det innebär att luften under ditt parasoll är betydligt varmare än din väderapp säger.

Havet är däremot alltid svalare än luften, om du inte befinner dig nära land på en långgrund strand. Att sänka ner hela kroppen, inklusive huvudet, i havet är ett snabbt och effektivt sätt att svalka av kroppen. Ligg gärna i ett tag, så att kroppen hinner kylas ner ordentligt, men inte för länge, så att din kroppsstemperatur börjar sjunka.

Bäst är det om du kan bada från en brygga eller klippa. Men ta inga långa simturer, då exponerar du huvudet och axlarna för solen, som är extra stark när havsytan fungerar som reflektor. Bilden överst i artikeln visar vårt favoritbadställe i Chania, bara några minuter hemifrån och med ett kafé i närheten.

Undvik framför allt ”paradisstränder”, som ofta kräver långa promenader utan skugga, kö till serveringen och het sand. Om du inte hittar en brygga att bada från, välj en stadsstrand med nära till bra strandcaféer, alltså inte små skjul vid stranden utan riktiga hus med gott om skugga.

Byt dygnsrytm

När det är värmebölja är det som värst mellan ett och fem ungefär. Vi brukar ta ett morgondopp före frukost, äta lunch (i skuggan) vi tretiden och sedan stänger vi in oss med air condition till framåt åtta, då vi ofta börjar kvällen med ett dopp i havet och en drink i solnedgången. Vi äter middag vid tiotiden och håller oss utomhus till sent på natten, på någon bar eller på taket. Fem-sex timmar nattsömn och två-tre timmar siesta är en bra dygnsrytm i Grekland på sommaren.

När vi går ut på dagen stänger vi till huset för att hålla den svala luften inomhus, när vi kommer hem på natten öppnar vi allt för att släppa in den svala nattluften. Låt aldrig solen lysa in! Vi har fönstren i norrläge, så vi får aldrig in solen, men luften är ändå alltid varmare utomhus på sommaren, även när vi har vår AC avstängd.

Vår målsättning har alltid varit att använda AC så lit som möjligt, för att spara pengar och klimat och för att naturlig svalka är skönare än konstgjord.

Ät och drick rätt

Det går nästan inte att få i sig för mycket vätska när det råder värmebölja, då kan du svettas ett par liter i timmen. Det är int ens säkert att du märker det, eftersom svetten snabbt dunstar.

Kroppen gör också av med mycket energi när det är varmt. Se till att få i dig lite snabba kolhydrater. Alkohol är visserligen vätskedrivande, men öl innehåller mycket snabba kolhydrater och en del mineraler så det är ingen slump att öl smakar gott i värmen. Vin och sprit är en sämre idé när det är värmebölja, spara det till efter solnedgången. Man är ofta inte så hungrig när det är över 35 grader varmt, men försök att få i dig något till lunch och middag.

I år väntar vi med att resa ner till september. Det kan vara varmt då också, men risken för värmeböljor är mycket mindre än i juli-augusti. Men det är inte primärt värmen vi håller oss borta från utan trängseln.