Elva resor under pandemin 11: Nu ryker munskydden!
I dag åker vi till Grekland! Det är dags för den sista luckan i kalendern och den elfte och sista berättelsen om våra resor till Grekland under pandeminåren 2020–2022. Nu får du vara med när munskydden åker av!
Vi gjorde även en resa till Chania i mars 2022. Den kan du läsa om här:
I dag ska jag berätta om vår andra resa pandemiåret 2022. Nu har det blivit maj 2022 och nu börjar pandemin äntligen klinga av. I januari 2022 kom toppen, med 730 000 nya smittade och 2 700 döda. I maj rapporterades 130 000 nya smiyttade och 992 dödsfall. fortfarane skyhögt över nivån vid Greklands första lockdown, men nu verkar det som om immuniseringen, genom vaccinatiner och smitta, äntligen börjar ge effekt.
Det ska komma flera bakslag, men Greklands regering fokuserar nu på de ovaccinerade. En ny lag gör det olagligt för alla över 60 att vara ovaccinerade och ovaccinerade vårdanställda blir av med jobbet. Detta drabbar tusentals greker. Egentligen är det självförvållat; det är gratis att vaccinera sig.
Lagarna är avsedda att stoppa massdöd och om man flyttar dem till en annan kontext blir antivaxxarnas resonemang helt obegripligt. Det är som att vägra följa alla trafikregler av personlig övertygelse. ”Det är inte staten utan jag som bestämmer hur fort jag ska köra!”, ”Jag tror inte på promillegränser!” ”Jag tror att det är mycket farligare att ha bilbälten än att inte ha det!”. ”Trafikregler är bara regeringens sätt att kontrollera. kuva och förtrycka oss!” Byt ut mot vaccin så hör du en antivaxxare.
Jag kan samtidigt föstå att många greker misstrodde regeriengens intentioner. De hårda restriktioner de hade utsatts för tidigare hade visat sig verkningslösa, så varför skulle det fungera den här gången?
En enkät som gjordes i Grekland redan 2021 visade att en stor andel av grekerna led av vad som kallas PTSD, post traumatiskt stresssyndrom. Av de totalt 1 443 som genomförde enkäten; rapporterade 293 (20 %) kliniskt signifikanta ångestsymtom, 188 (12,9 %) rapporterade kliniskt signifikanta depressiva symtom och 506 (36,4 %) led av tydligt posttraumatiskt stressyndrom. Det är siffror man brukar hitta hos människor som drabbats av svåra naturkatastrofer, krig eller terrordåd.
Nu ska vi äntligen åka tillbaka till Kreta för att ha semester på riktigt. Inresereglerna har i princip avskaffats. Munskydd ska vara på inomhus och vid trängsel men den 1 juni ska alla restriktioner avskaffas. Den dagen vill jag inte missa! Vi ska också njuta av två relativt munskyddsfria dagar i Aten. Den resan berättar jag om här:
När vi kommer hem har vi fått våra nya värmepumpar installerade. I resväskan har jag den lyftkran som ska installeras på taket, för att underlätta transport av utegrill och andra saker. Det är tre trappor till taket och den översta är en trång spiraltrappa. Vi har länge drömt om att kunna flytta saker utan att kånka, nu blir det verklighet. Det ska visa sig att exakt den lyftkran jag beställde från Amazon och släpade ner fanns att köpa för samma pris i en butik i Chania. Så kan det gå.
Vi hälsar på Anna på hennes nya jobb i en hotellbar i Agia Marina. Vi försöker tycka om den men det är omöjligt. Tack och lov har hon slutat jobba där. Holländarna är här, de har med sig en hund, Petra har brutit benet och är gipsad, så det är lite bökigt för dem. Men vädret är bra och vi njuter av det, samtidigt som vi pysslar en hel del hemma.
Strax innan vi kom ner förra gången invaderade Ryssland Ukraina och det skakade det grekiska samhället mer än det svenska. Grekland har genom historia och religion starka band till både Ryssland och Ukraina och var dessutom beroende av rysk naturgas. Energipriserna sköt i höjden, inflationen galopperade och eurokursen började stiga så vi drabbades av en smärre prischock. Tyvärr skulle det fortsätta, vi svenskar har blivit allt fattigare när vi kommer till Grekland. Läs mer om Grekland, Ryssland och Ukraina här:
Vi räknar ner till 1 juni, den dag då nästan alla krav på munskydd avskaffas. Kvällen innan äter vi middag på The Five och jag ber personalen fejka avtagandet, för att jag ska få bilder till en kommande artikel. Det skulle visa sig att den artikeln publiceras först nu.
På morgonen 1 juni tar vi en taxi till flygplatsen. Föraren har munskydd, jag berättar för honom att han från och med i dag inte längre behöver ha det. ”Kanske det. Men jag är rädd att bli smittad, så jag har det ändå”, svarar han. Jag frågar om han är vaccinerad, det är han inte.
På flygplatsen sitter alla skyltar om munskydd förtfarande uppe och många bär dem. Jag har Aegeans besked om munskydden och dn gekiska regeringens beslut tillgängliga i mobilen ifall någon skulle bråka med oss. Efter två år med munskydd och restriktioner känns det viktigt att få återgå till det normala.
När vi tar tunnelbanan från flygpplatsen i Aten få vi veta att vi ändå måste ha munskydd på grund av trängseln, så vi tar på dem. Dagen efter glömmer vi att ta dem med oss, så vi chsansar på att åka utan och det går bra. Jag gissar att det var hälften som bar dem och hälften som inte gjorde det.
Vi ser fortfarande, tre år senare, många, framför allt äldre, som bär munskydd. Förr fick vi åka till Sydostasien eller till ett sjukhus för att se folk med munskydd, nu är det en vanlig syn i Stockholm och ännu vanligre Grekland. Pandemin förändrade oss i grunden.
I den här artikeln fråm 1 april 2020 berättar jag om hur grekerna hade det under sin första och längsta lockdown:
Var det värt det? Jag var redan då säker på att svaret på frågan var nej. Med facit i hand är det helt uppenbart. Titta på den här tabellen, som visar antalet smittade och döda i Grekland och Sverige från pandemins start fram till oktober 2023:
| Grekland | Sverige | Diff | Diff % | |
| Antal fall | 5 497 796 | 2 734 725 | 2 763 071 | 50,26% |
| Antal döda | 38 076 | 25 568 | 12 508 | 32,85% |
Svart på vitt. Hälften så många svenskar som greker smittades, två tredjedelar så många dog. Sverige och Grekland har nästan exakt lika stor befolkning. Källa är den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.
När den här texen publiceras är jag på väg till flygplatsen. Nästa artikel skriver jag från Chania. Då tar vi oss tillbaka till nutiden.