fbpx

Grekland baklänges 2: En regnvåt sista dag i Chania

Loading...
Loading...

5 januari 2020: Vi vaknade sent denna dag, som skulle bli vår sista hela dag i Grekland. Just nu vet vi inte när vi kommer tillbaka, detta är första gången sedan 2013 som det har gått mer än fem månader mellan besöken.

Sovmorgonen berodde på att vi hade tagit en tur till vännerna på Bossa Nova i Gerani. Det gör vi alltid när vi besöker Chania och det slutar nästan alltid med ett besök på en bar i Chania när vi kommer hem igen. Så även denna gång.

Regntunga skyar

Ett av de sista klassiska caféerna i Chania. Foto: John Göransson.

Efter frukost tog vi en promenad genom stan. Vi slank in på en av stans sista riktigt klassiska kafeneion, där var det som alltid lugnt och stilla. En fotbollsmatch på teven, ett parti tavli, någon läste tidningen. Vi förhördes prompt om vilka vi var och var vi kom ifrån. Det var mycket trevligt.

Vi gick tillbaka längs havet. Molnen hängde tunga över stan, men det var uppehåll och vinden hade mojnat, så det var ganska behagligt och Chania är faktiskt vackert i nästan alla väder. Vi gick hem lagade en enkel lunch på saker vi hade i kylskåpet. Resten av dagen gick åt till att röja och packa inför hemresan. Det är mycket att tänka på när huset ska stängas för vintern. Allt utomhus på taket måste bäras in eller surras fast och täckas med presenningar. Fönster och fönsterluckor ska stängas, avfuktarna ska gå, kyl och frys ska tömmas… Vi har en lång checklista att pricka av.

Framåt nio på kvällen var vi klara och promenerade den drygt tre minuter långa vägen genom regnet till Black Rooster, för att lämna lite överblivna matvaror till våra vänner barägarna. De öppnar nio, så vi var de första gästerna.

Sniglar med rosmarin

Servicen var snabb, även när det serverades sniglar. Foto: John Göransson.

Vi behövde äta middag, så vid tiotiden gick vi till Chatzimichaili Galiani, den restaurangtäta gågatan i Splanzia, där vi lyckades få ett bord inomhus på Mezedoscholeion, en enkel men helt OK taverna. Det finns minst åtta till att välja på längs den 200 meter långa gatan. Vi åt sniglar med rosmarin och lite annat smått och gott. Inga sensationer, men helt OK. Utanför tilltog regnet i styrka. Toaletten låg på andra sidan gränden och vi blev rejält blöta bara av att gå dit och tillbaka. Ändå var det fullsatt på uteserveringen, som hade parasoller och gasolvärmare.

Farväl till vännerna

Vi tog en sista drink med vännerna, som hade slutit upp på Black Rooster för att vinka av oss. ”När kommer ni tillbaka?” frågade de. ”Vi vet inte. Kanske i april”, svarade vi. Trodde vi ja.

Det var söndag kväll, det var kallt, regnet öste ner och stan var nästan tom när vi promenerade hem framåt midnatt. När vi gick och lade oss hade vi ingen aning om vad som väntade nästa dag, den dag vi skulle flyga hem till Sverige.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: