fbpx

Med sådana vänner behöver Grekland inga fiender

Loading...
Loading...

Vad är det med folk? Efter att ha läst en del kommentarer på gårdagens artikel om EU-kommissionens beslut angående sommarens resor inom EU måste jag ställa mig den frågan. En annan fråga jag ställer mig är: Hur kan en del människor som betraktar sig som Greklandsälskare strunta så totalt i hur det går för grekerna?


Vad stod det i artikeln? Den handlade framför allt om EU-kommissionens strategi för att få igång sommarens resor inom Europa. Kommissionen var väldigt tydlig på två punkter: Ambitionen är att vi ska kunna resa inom EU i sommar, men inte förrän EU:s smittskyddsmyndighet ECDC bedömer att vi kan göra det på ett säkert sätt. Strax efter artikelns publicering gav Sveriges regering besked om att UD:s reseavrådan förlängs till 15 juli, då uppdaterades artikeln.

Allt borde vara frid och fröjd. En rak nyhetstext, helt enkelt. Det tog rätt lång tid att skriva den, eftersom källmaterialet från EU-kommissionen var väldigt omfattande och ganska rörigt. Fem tättskrivna dokument på engelska och en presskonferens skulle bli en artikel, helst på ett par timmar.

Lär först, kommentera sedan!

Sedan kommer reaktionerna. De flesta är rätt neutrala, men så kommer de som tycks drivna av lusten att få kritisera, ofta tycks de inte ens ha läst artikeln. Jag vill påpeka att det sällan förekommer sådana kommentarer i grupperna Grekland All Exclusive eller Bo i Grekland.

De vanligaste missförstånden

  • Sveriges regering har inte förbjudit svenskar att resa utomlands före 15 juli. Sveriges regering har avrått från det. Här kan du läsa vad en avrådan innebär. Nyckelmeningen: ”Oavsett om UD avråder eller inte måste man som resenär fatta egna beslut om sin resa. En avrådan ska ses som en signal om ett försämrat säkerhetsläge på en plats.
  • UD:s reseavrådan har ingenting med smittspridning att göra och har aldrig haft det. Detta har regeringen varit tydlig med hela tiden. Från början infördes den för att lägga över det ekonomiska ansvaret för avbokningar från resenärerna till researrangörerna, nu senast var det för att staten ska slippa kostnader för att ta hem resenärer som inte kan komma hem. Så här sade utrikesminister Ann Linde till SVT 9 maj: Det har inte med smittorisken att göra utan vi såg att man kanske inte skulle kunna ta sig hem helt enkelt. Vi tittar nu på utvecklingen och det kommer att komma ett nytt beslut”
  • Grekland är på väg ner i en avgrund. Om inte landet kan rädda åtminstone en del av sommarens turistsäsong så kommer landet att dras ner i en minst lika djup kris som 2011. Det är ingen gissning, det är ett konstaterande av fakta.
  • Alla Greklandsresor är inte turistresor. Det bor drygt 11 000 grekiska medborgare i Sverige, tiotusentals till har bytt medborgarskap eller är barn till invandrade greker. De allra flesta av dem har släktingar kvar i Grekland. Många av dem studerar i Sverige och vill åka hem till sina familjer i sommar. EU-kommissionen skriver om hur viktigt det är att de ska få komma hem till sina nära och kära.

Den som skriver kommentarer av typen ”Det är bra att regeringen förbjuder utlandsresor för att stoppa smittan” har missuppfattat eller struntat i samtliga punkter ovanför. Om du läser det här och känner dig träffad: Det är meningen!

Brist på empati

Min ilska handlar inte i första hand om kommentarerna på min artikel. Den handlar om det allmänna tonfallet i sociala media, Om bristen på empati och taktkänsla. Om att många kommenterar utan att ha läst det de kommenterar. Vad sägs om den här replikväxlingen:

I de grupper Grekland All Exclusive administrerar hade denna kommentar försvunnit snabbt.

Vi saknar människorna mer än Grekland

För oss är Grekland ingen drog som vi måste ha för att överleva. Vi klarar oss utan stränder och hav. Vi kan äta och dricka godare saker i Sverige. Vi kan ta en promenad runt Djurgården eller Vinterviken i stället för längs hamnen i Chania. Visst oroar vi oss för vårt hus, men det ordnar sig nog.

Det är människorna vi saknar och oroar oss för. Vi har flera nära vänner Grekland, en del av dem har vi känt i över 20 år. Vår son är döpt i Grekland, hans gudföräldrar är greker, de bor i Aten. Vi uppfyller säkert inte EU-kommissionens kriterier för att ingå i den grupp som ska prioriteras. Det är OK. Men om vi inte får träffa våra grekiska vänner snart så kommer vi att drabbas av någon emotionell bristsjukdom, känns det som. Vi har redan varit borta från Grekland längre än på många år.

Sju människor att bry sig om

Vi tycker förstås lite synd om oss själva. Men det är framför allt grekerna som lider. Eftersom det kan vara svårt att förstå vad som menas med en nedgång i turismen med 80 procent och en nedgång i ekonomin med 10 procent så ska jag presentera er för några av våra vänner. Jag har fingerat deras namn och ändrat några detaljer, eftersom jag inte har bett om lov att ”hänga ut dem”. De finns på riktigt. Vi saknar dem!

1. Yorgos och Eleni, restaurangägare, Gamla Stan i Chania

Förra sommaren förverkligade de en dröm. De öppnade en liten restaurang med bra mat och goda viner. Inredningen är smakfull och modern, men passar ändå in i omgivningen. De stängde redan innan regeringen tvingade dem, de hade helt enkelt för få gäster. Folk var, precis som i Sverige, rädda att gå ut. Sedan dess har de börjat med avhämtning, men utan sommarturisterna vet de inte hur de ska överleva.

2. Ali, målare, Chania

Ali kom till Kreta från Nordafrika för 20 år sedan. Han har jobbat hårt på byggen och renoveringar, han har bland annat målat om vårt hus. Nu står det mesta stilla, han funderar på att lämna Grekland. Frågan är bara vart.

3. Goran, rörmokare, Oslo

Goran är utbildad till rörmontör, men har jobbat på en bar i Chania i flera år. I julas lämnade han familjen och flyttade till Norge. Han var helt enkelt trött på att jobba sju dagar i veckan, 12 timmar om dagen, för en lön på under 10 000 kronor i månaden. Han fick jobb som rörmokare i Norge med fyra gånger högre lön, åtta timmars arbetsdag och året runt-anställning. Meningen var att familjen skulle komma efter, Nu vet inte Goran om han får behålla jobbet i Norge och han har ingen aning om när han får återförenas med till sin familj.

4. Anna, bryggare, Thessaloniki

Anna och hennes kompisar har ett mikrobryggeri i Thessaloniki. Det går ganska bra, tack vare hårt arbete och bra produkter. Men utan intäkterna från alla turisterna på Halkidiki blir det svårt att går runt. Visst får de en del stöd av staten, men de har ingen aning om hur länge och de behöver mer pengar för att kunna investera i marknadsföring och produktutveckling.

5. Andonis och Giannis, akademiker, Stockholm

Andonis och Giannis bor och har kvalificerade arbeten i Sverige sedan flera år. De är ett par och de tycker om den öppna attityden gentemot homosexuella i Sverige. Men de stela svenskarna, rökförbudet på uteserveringar, de höga priserna och de konstiga alkoholreglerna går dem på nerverna ibland. De har vänner och familj i Grekland och andra länder i Europa. De har alla har lagt ner mycket tid och pengar på att kunna träffas på olika håll. Mest i Grekland förstås. Nu håller de på att förgås av längtan och oro för sina familjer.

6. Elsa, Chania

Elsa kom från Sverige till Kreta som reseledare för 25 år sedan och blev kvar. Hon lever nu på sin lilla pension från Sverige (hon förstod aldrig att hon var tvungen att själv spara ihop till sin pension i Grekland). Pengarna räcker till hyra, mat och medicin, inte mer. Elsa lider sedan många år av en allvarlig sjukdom och nu är hon väldigt sjuk. Hennes bror, som bor i Sverige, försöker ta sig ner till henne innan det är för sent.

7. Anna, Thessaloniki

När Anna var 15 år gammal övergav hennes alkoholiserade far familjen. Hennes mamma arbetade som städerska, de hade det väldigt knapert. Vid 16 års ålder flyttade Anna till Rhodos för att arbeta på en turistrestaurang. Hon slet hårt och skickade hem det mesta av pengarna till sin mamma och sin lillebror. På vintrarna läste hon språk, för att bli bättre på sitt jobb. Efter sju års slit kom hon in på en prestigefull yrkesutbildning i Thessaloniki och direkt efter examen fick hon ett chefsjobb på ett lyxhotell på en känd turistort. Hotellet kommer förmodligen inte att öppna i sommar, För Anna känns det som om tio år av slit var förgäves.

Familjen Göransson, Stockholm och Chania

Det är jag, min fru och min vuxna son. Oss behöver ni inte bry er om. Vi har upplevt mycket tillsammans i Grekland, vår son är döpt i Grekland, hans gudföräldrar, koumpares, är greker. För ett par år sedan bodde han ett halvår i vårt hus i Chania, som vi köpte 2013. Eftersom han studerar på annan ort vet vi inte när vi får träffas nästa gång. Vi vet inte heller när vi kan resa till Grekland nästa gång. Intäkterna från Grekland All Exclusive är nere på noll, eftersom det inte går att boka resor. Men det är inte synd om oss. Vårt levebröd är inte hotat, åtminstone inte av coronaviruset. Ovissheten om när vi kan komma tillbaka till Grekland och att vi inte kan träffa vår son är svår att bära. Men vi klagar inte.

Skänk dem en tanke!

Skänk gärna de här människorna, och alla andra som lider, en tanke innan ni nästa gång skriver en kommentar av typen ”ingen borde för resa förrän nästa år”.

Men människoliv måste alltid gå före pengar! skriker någon i kommentarsfältet och får omedelbart ett gäng hjärtan. Det är sant. Men det måste i så fall gälla alla människoliv, inte bara dem som beror på Covid-19.

2018 skrev den ansedda tidskriften Forbes om hur krisen hade slagit mot folkhälsan i Grekland. Skribenten hade hittat statistik som vidare att dödligheten i Grekland låg på 944,5 per 100 000 år 2000, år 2016 hade den stigit till 1174,9, det mesta av ökningen kom efter 2010. Med lite matematik kommer vi fram till att det dog över 20 000 fler människor i Grekland 2016 än 2000.

Pengar räddar liv

Hur dör man av en ekonomisk kris, kanske du undrar. Man dör av dålig sjukvård, fattigdom och hopplöshet. Så här sammanfattar Forbes:

  • Nyfödda barn dör av orsaker som är behandlingsbara
  • Ungdomar och unga vuxna begår självmord
  • Unga och vuxna dör av sjukdomar kopplade till dålig kost, alkoholmissbruk och rökning, samt av sjukdomar som är behandlingsbara

Pengar räddar liv. Ni kanske ska tänka på det innan ni skriver kommentarer av typen ”Människoliv måste alltid vara viktigare än pengar!”

Kampen mot coronaviruset är inget EM

Avslutningsvis: Det är bra att en myndighet på EU-nivå nu får ansvaret för att, med objektiva kriterier, bedöma vilka länder och regioner som är ”säkra” eller ”osäkra” ur smittspridningssynpunkt. Coronaviruset är inte ett nationellt problem, det är ett globalt problem. När politiker och medier förvandlar saken till något slags EM i restriktioner och publiken hejar på från läktaren kan det bara sluta på ett sätt: Folk dör. Av covid-19 eller av fattigdom och arbetslöshet, Den enda skillnaden är att nästan alla som dör av Covid-19 kommer att vara över 70 år gamla medan de som dör av fattigdom kommer att vara yngre. En del av dem kommer aldrig att komma hem från BB.

Regler för kommentarer: Nu har du läst hela artikeln, nu kan du kommentera den. Inled kommentaren med att skriva ”Jag har läst din artikel”. Kommentarer som inte börjar så kommer att plockas bort. Enkelt va?

6 reaktioner till “Med sådana vänner behöver Grekland inga fiender

  • 23 maj, 2020 kl. 23:40
    Permalink

    Så fort man skriver ngt negativt om karantänen och att människor behöver återgå till sina arbeten så anklagas man direkt för empatibrist och att man inte fattat allvaret och är i princip en mördare. men jag tycker att de som tycker att vi måste vara i karantän är det de som saknar empati och även sunt förnuft

    Svar
  • 14 maj, 2020 kl. 16:30
    Permalink

    Bra skrivet, heja dig!!!
    Bravo Kai efharisto
    Fotini

    Svar
  • 14 maj, 2020 kl. 15:36
    Permalink

    ”Jag har läst dina artiklar och följer denna sida”
    Bor i Turkiet sedan några år med min familj och känner igen mycket av det du skriver om människors olika öden som vi i Sverige många gånger inte ser eller vill se. Vi är förskonade från mycket av det som finns i andra länder när det gäller säsongsjobb och dåliga arbetsvillkor. Känner tex en kille som måste göra lumpen, där hans killkompisar hjälper honom försörja hans mamma och hans två handikappade syskon meda han gör sin militärtjänst. Det är verkligen empati i mina ögon!!

    Vad kan varje medmänniska gör för någon annan??

    Vi är fyra i familjen som är arbetsföra men vi har bestämt oss för att vi klarar oss på att två jobbar och ger på det sättet jobb till två andra som behöver överleva i dessa corona tider.

    Vi har även soterat ut kläder som vi inte behöver som vi tänker sälja på bazaren för en mycket liten penning för att på det sättet hjälpa några att få tillgång till något nytt plagg inför sommarens hetta.

    Vi handlar så mycket vi kan på bazaren av dom lokala små odlarna och i närbutikerna.

    Hoppas att turismen kommer ta fart sakta men säkert!!!

    Tack för en mycket trevlig sida som ger mig information som jag kommer att behöva i framtiden i Grekland.

    Svar
  • 14 maj, 2020 kl. 15:14
    Permalink

    JAG HAR LÄST DIN ARTIKEL!
    Tack John!
    Verklighet, kunskap och sanning med känsla som så väl alltid behövs i Din artikel.

    Svar
  • 14 maj, 2020 kl. 13:26
    Permalink

    Mycket bra artikel.

    Svar

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: