Grekiska skitsaker som retar turister

Nyligen gjorde jag en enkät i Facebookgruppen Grekland All Exclusive som handlade om vad som är dåligt med Grekland. På delad tredje plats, med 15% procent av rösterna, kom ”Att man inte kan spola ner papper i toaletten”. Det är dags att djupdyka i ämnet. Läs inte den här artikeln i samband med måltid!

Alla vet nog varför man i allmänhet inte kan spola ner papper i grekiska toaletter. De har helt enkelt för trånga avloppsrör. Jag har själv vid flera tillfällen sett konsekvenserna av detta, något jag helst hade sluppit.

Minoerna spolade i Knossos

Omkring 2000 före Kristus fanns spolbara toaletter i det minoiska palatset Knossos på Kreta. Hur minoerna avslutade sina sittningar vet vi inte, men vi kan utesluta toalettpapper, eftersom det inte var uppfunnet ännu. Faktum är att toalettpapper fortfarande inte är en självklarhet överallt. Låt mig citera Wikipedia:

”I många delar av världen, särskilt där toalettpapper eller nödvändig VVS för avfallshantering kan vara otillgängligt eller oöverkomligt, används inte toalettpapper. I många delar av världen anser människor också att det är mycket renare och mer hygieniskt att använda vatten än att använda papper. Rengöring utförs sedan med andra metoder eller material, såsom vatten, till exempel med hjälp av en bidé, lota, trasor, sand, löv (inklusive tång), majskolvar, djurpälsar, pinnar eller händer; därefter tvättas händerna med vatten och eventuellt tvål.”

Detta är skälet till varför vänsterhanden i en del kulturer anses oren. Nu pratar vi inte mer om det.

De smala rören

När Grekland på 1800-talet började utveckla en mer omfattande infrastruktur, med vägar, rinnande vatten och avlopp, var Grekland mycket fattigt och toalettpapper hade just introducerats i Europa. Därför designades inte avloppsrören för att kunna hantera toapapper, dimensionen hamnade runt 50 mm i diameter. I Sverige, är standarden 110 mm.

Svenskarna ligger i världstoppen i fråga om att använda toapapper. Någon statistik för Grekland har jag inte hittat, men andra länder i sydöstra Europa använder betydligt mindre än vi. Toapapper är också en av de få saker som länge var dyrare i Grekland än i Sverige. Numera är landet i princip självförsörjande. Jag minns när Sverige-greker brukade ta med sig toapapper när de hälsade på släkten, för att fylla väskorna med mat och dryck inför återresan till Sverige.

Det var inga problem

I många år var detta inget problem i Grekland. I varje toalettrum finns en sophink, i den kastas toalettpapperet, som sedan åker ut med övriga sopor, i de tills nyligen självklara blå plastpåsar som man fick gratis i alla affärer. Dessa slängdes varje kväll ut på gatan eller hängdes på dörrhandtaget. Fortfarande ser jag plastpåsar med använt toapapper på dörrhandtag och trottoarer, ofta i nära anslutning till någon bar eller restaurang.

Sedan kom turisterna

När turisterna kom började problemen hopa sig. Skandinaver, britter och tyskar var vana vid att spola ner papperet och gjorde så. Grekerna var till en början oförberedda och fick plikta för detta. Jag minns, tyvärr, fortfarande hur vi en morgon kom ut från vårt hyrda hus på Nisyros och klev rakt i en flod av avloppsvatten. Skitflodens källa var byns enda riktiga turisthotell, som låg högt upp i byn. Så var den dagen förstörd.

Ibland glömmer jag

Det händer alltjämt att jag glömmer. Sällan första dagen i Grekland, då skärper man sig. Men efter några dagar sänks garden och plötsligt inser jag mitt misstag. Spola eller plocka upp?

Vid ett tillfälle passerade vi Aten på hemvägen och bodde hos vänner i deras lägenhet. Plötsligt ringde det på dörren. En hantverkare visades diskret in i badrummet. Vi frågade vad som hade hänt och fick veta att det var stopp i toaletten. Vi insåg att vår fyraårige son nog trodde att Aten var närmare Stockholm än Nisyros. Vid besöket innan bodde vi på lyxhotellet Grande Bretage, där kunde man definitivt spola ner papperet.

Sedan kom överturismen

Numera har Grekland varje år minst tio gånger fler turister än landets folkmängd. Dessvärre har investeringarna i infrastruktur inte hängt med. Allt som oftast svämmar reningsverken över och avloppsvattnet rinner rakt ut i havet, ofta med utbrott av magsjuka som följd.

Det hela förvärras ytterligare av den okontrollerade exploatering som pågår, framför allt på populära turistöar som Mykonos, Santorini och Kreta. Byggnader uppförs utan att infrastrukturen hänger med. Resutlatet blir igenkorkade vägar, parkeringskaos och, just det, översvämmade avlopp.

I Gamla stan i Chania, där vi har vårt hus, stinker det allt oftare avlopp. Restaurangägarna täcker dagvattenbrunnarna med mattor för att gästerna ska slippa stanken. Det borde bara rinna smält- och regnvatten i dagvattenledningarna men dessvärre är det inte sällan helt andra saker som är på väg ut i havet. När sedan regnen kommer har vattnet ingenstans att ta vägen utan gatorna svämmas över av gråbrunt, stinkande vatten som forsar rakt ut i havet. Turisterna plaskar förfärat runt i sina flip-flops och håller för näsan, på väg tillbaka mot hotellpoolerna. Att det är de själva som har orsakat problemet har de ingen aning om.

Vi hade tur när vi köpte vårt hus. Trots att det ligger mitt i den mest turisttäta delen av Chania slipper vi översvämmade avloppsbrunnar, eftersom vi bor i en återvändsgränd med nerförsbacke till hamnen. Dagvattenbrunnen nedanför huset är aldrig översvämmad och, eftersom den inte ligger vid en restaurang, täcks den aldrig över.

Privata eller allmänna lösningar?

Många hotell och turistboenden, samt en del restauranger och caféer, har installerat egna avloppskvarnar, som gör att du kan spola ner toapapperet. Tyvärr löser det inte infrastrukturproblemet, eftersom det ökar mängden avlopp och skapar ännu fler översvämningar i reningsverken.

Det bästa vore förstås om hela avloppsnätet byttes ut, men det låter sig knappast göras. Även om de kommunala näten åtgärdades för ett okänt antal miljarder euro så kan kommunerna knappast tvinga fastighetsägarna att byta ut sina ledningar eller investera avloppskvarnar. Dessa investeringar kostar tiotusentals kronor per fastighet och de flesta i Grekland har små marginaler.

Det är tråkigt och ovant med papperskorgarna. Men det är inte dåligt för miljön, tvärtom, så länge inte toapappret hamnar i naturen.

De grekiska rörmokarna

I stort sett alla husägare i Grekland har samma problem: hantverkare. Att hitta en elektriker, målare, snickare eller rörmokare. Ofta går det snabbt och ofta är det billigt, sällan får vi faktura och kvitto.

Tyvärr är det ofta si och så med kvaliteten, särskilt besvärligt har vi haft det med rörmokarna. En WC-stol gick sönder efter en vecka, de nya rörkopplingarna läcker, använda material är billiga och av låg kvalitet. Vi kan inte lämna vårt hus i flera månader med läckande rör, så vi har tvingats jaga rörmokare på avresedagen och tvingats till nödlösningar.

Vår dåliga grekiska är förstås ett hinder men numera kan vi göra oss förstådda tack vare grannar, AI och Google Translate. Att i det läget göra stora investeringar i avloppskvarn och annat känns vanskligt. Toan på bottenvåningen går inte längre att spola. Vi har resignerat och använder en hink som toatank. Då vet vi att vi slipper läckage. Det finns roligare saker att göra i Chania.

Mycket har blivit bättre

Mycket har blivit bättre. Hål i golvet-toaletterna är i stort sett borta och det är mycket renare och snyggare än det var för 30 år sedan. Flera av de offentliga toaletterna har fått en rejäl ansiktslyftning, inte minst gäller det busstationer och flygplatser.

De blå plastpåsarna är numera en ovanlig syn i vår gränd. Sedan ett par år töms de kommunala soptunnorna flera gånger om dagen och det finns alltid plats för våra påsar. Butikerna i hela EU är förpliktigade att ta betalt för påsarna, med undantag av de biologiskt nedbrytbara påsar som finns för frukt och grönsaker. Jag vågar påstå att prislappen på plastpåsar har medfört den enskilt största förbättringen av miljön i Grekland, på flera plan. Här är de viktigaste:

• Mängden plast i naturen och i havet har minskat dramatiskt. Förr såg vi drivor av blå påsar överallt, nu är de nästan helt försvunna
• Eftersom plastpåsarna tillverkas av olja har grekernas klimatavtryck minskat rejält. Majspåsarna är klimatneutrala och biologiskt nedbrytbara
• Vår lokala miljö har blivit trevligare när vi slipper vandra runt bland de blå påsarna med sitt otrevliga innehåll. Visst finns det fortfarande de som av gammal vana slänger dem på marken eller hänger dem på dörrhandtaget, men det är allt ovanligare och numera hämtas de snabbt av våra fantastiska renhållningsarbetare.

Det var halvkul förr, när vi satt med vårt morgonkaffe i gränden med bajspåsar, ofta i ögonhöjd, på andra sidan gränden. Numera har vi turistboenden mittemot, med städpersonal som dagligen tömmer papperskorgarna. Det är mer välstädat än det var när vi flyttade in för tretton år sedan.

Epilog

I slutet av 2025 hälsade våra grannar från Chania på oss i Stockholm. De bodde hemma hos oss i en vecka och strax innan jul flög vi tillsammans ner till Grekland. När jag kom hem till vårt hus i Chania ringde jag hustrun, som var kvar i Sverige. Hon berättade om den otrevliga överraskning hon hade fått när hon tömde papperskorgarna i våra badrum. Vi tänkte aldrig på att berätta för dem att man i Sverige får och ska spola ner papper i toan.