Analys: Varför krymper Greklands befolkning?

Ett av de stora orosmolnen på den grekiska himlen är det faktum att landets befolkning krymper. Sedan toppåret 2005 uppgår befolkningsminskningen till drygt 800 000 personer och alla prognoser pekar mot att utvecklingen kommer att fortsätta. Grekland All Exclusive reder ut orsakerna.

När Grekland var på toppen av den stora tillväxtboomen 2005 hade landet 11,2 miljoner invånare. Befolkningen hade då vuxit stadigt i ett halvsekel, år 1955 hade landet bara åtta miljoner invånare.

År 2008 stod det klart att tillväxtboomen var en lånefinansierad bubbla. Den grekiska ekonomin rasade ihop som ett korthus och hundratusentals greker blev arbetslösa. När det var som värst var över hälften av alla unga greker utan jobb, många av dem sökte sig utomlands. Men det är inte det enda, eller ens främsta skälet till befolkningsminskningen. Låt loss gå igenom dem, ett i taget.

Nativiteten

Redan i början av 90-talet hände något som innebar inledningen på det som i dag kallas Greklands befolkningskris. Då hamnade fertiliteten i landet för första gången under 2 barn per kvinna. Utan tillskott av migration är länder med en fertilitet på under 2 dömda att på sikt se sin befolkning krympa. Enkel matematik: mamma + pappa =2. Mindre än 2 barn blir ett minustecken. Faktum är att ett land enligt forskarna behöver en fertilitetsnivå på minst 2,1 för att befolkningen ska vara stabil. Sedan 2005 har fertiliteten legat runt 1,3.

Den låga nativiteten beror inte bara på att grekiska par skaffar färre barn. Den beror lika mycket på att många greker fortsätter leva singelliv tills de inte längre är fertila. År 2017 bodde 73% av alla män och 61% av alla kvinnor i åldern 18-34 år kvar hemma hos sina föräldrar. Då blir det inte många barn gjorda. Motsvarande siffror för Sverige var 29% av männen och 22% av kvinnorna.

Huvudskälet till den låga nativiteten är förstås ekonomin. Arbetslöshet och låga löner har gjort att många unga greker helt enkelt inte anser sig ha råd att sätta barn till världen. De har inte ens råd att skaffa en egen bostad. Lägg därtill att traditioner och brist på fungerande barnomsorg har gjort att många kvinnor måste vara hemma med sina barn, vilket ytterligare minskar inkomsterna.

Den låga nativiteten ligger bakom minst 80% av befolkningsminskningen.

Migrationen

Trots den stora flyktingvågen på 2010-talet har nettomigrationen varit negativ ända sedan krisen bröt ut. Grekland har, förutom några år efter juntans fall, varit ett land med stor utvandring. Efter juntans fall återvände många greker från exil utomlands. I och med EU-inträdet 1981 öppnades landets gränder för EU-migranter och flyktingar. De flesta av de flyktingar som kom före 2015 passerade snabbt Grekland på väg mot Tyskland, Sverige och andra EU-länder. Det var först när EU kom överens om en strikt tillämpning av principen om första asylland som de nyanlända blev kvar i Grekland och sedan stängde Grekland gränsen österut.

Nettomigrationen har varit negativ sedan 2010. Antalet invandrare i Grekland har tiofaldigats sedan 1975, andelen har fördubblats och i dag kommer drygt 11% av landets befolkning från andra länder. De flesta av dem kommer från närliggande länder, som Serbien, Bulgarien och Albanien.

Situationen efter 2008 brukar kallas för ”the brain drain”, eftersom många av dem som lämnade Grekland var unga och välutbildade. Läkare, ingenjörer, sjuksköterskor… När pandemin nådde Europa i början av 2020 slog regeringen blixtsnabbt till med en hård lockdown, eftersom den visste att den stora bristen på kvalificerad sjukvårdspersonal skulle kunna kasta in landet i en allvarlig humanitär kris.

Regeringen har gjort mycket för att locka tillbaka de välutbildade grekerna. Skatterabatter, högre löner och andra förmåner har utlovats. Detta är förstås inte så populärt bland de greker som valde att stanna i Grekland. Varför ska man tjäna dubbelt så mycket på samma jobb, bara för att man har bott utomlands i några år?

Det negativa migrationsnettot ligger bakom högst 20% av befolkningsminskningen.

Pandemin

Coronavirusets framfart påverkar befolkningsutvecklingen. Det är inte de över 13 000 greker som hittills har dött som påverkar, utom på kort sikt. Bara en tiondel av dem var i fertil ålder, nära hälften var över 80 år gamla. Om barn och unga hade drabbats hade saken varit annorlunda.

Det är i stället de som inte föds som leder till en snabbare befolkningsminskning. De långa perioderna av lockdown skapade inte den baby-boom som många förutsåg. Det pekar på det vanskliga i att använda historien för att förutspå framtiden. Förr brukade den här sortens kriser leda till ökat barnafödande. Den här gången behöver grekerna inte dela säng för att hålla sig varma. Dessutom har de preventivmedel, telefonsex och ”sexting” att ta till. Trenden nu är snararare fallande födelsetal, inte bara i Grekland utan i hela världen.

De grekiska traditionerna gör också att barnalstrandet minskar under pandemin, eftersom tusentals bröllop har ställts in på grund av restriktioner. I Grekland var det 2017 bara en tiondel av alla nyfödda greker som föddes av en ogift mor, i Sverige var det över hälften. För de allra flesta greker är alltså äktenskapet en förutsättning för att skaffa barn.

Det är svårt att veta hur pandemin kommer att påverka befolkningsutvecklingen på sikt. Vi vet att den kommer att påverka ekonomin för lång tid framåt och att ekonomin är den röda tråden i all befolkningsutveckling.

Klimatet

Grekland ligger i den del av världen som påverkas mest av klimatförändringarna. Landhöjning, extremt väder och bränder hotar att göra stora arealer mer eller mindre obeboeliga, en utveckling som redan har börjat. Grekland är inte ett av de länder som har anledning att oroa sig för vågor av klimatflyktingar.

Sverige – en jämförelse

Även Sverige har länge haft en nativitet på under 2. Att vår befolkning ändå ökar beror helt och hållet på hög invandring och låg utvandring. Många av de greker som har utvandrat sedan 2008 har slagit sig ner i Sverige och vi har sedan 60-talet haft en stadig tillströmning av först arbetskraftsinvandrare och senare flyktingar. Nettot har alltid hamnat på plus för Sverige, i Grekland låg det på minus även under den värsta flyktingvågen 2014-2015. Om pandemin kommer att ha någon negativ effekt vet vi inte ännu, men det kommer sannolikt at vara mindre än i Grekland. Sverige ligger i den del av världen som påverkas minst av klimatförändringarna, men vi har anledning att rusta oss inför vågor av klimatflyktingar. Sveriges befolkning kommer att passera 11 miljoner 2034, enligt SCB:s prognos. Greklands befolkning sjönk under 11 miljoner redan 2009.

Framtiden

Det finns inga tecken på att utvecklingen ska vända. De mest dystra prognoserna, bland annat från FN, pekar på att Grekland år 2025 kommer att ha drygt 7 miljoner invånare, samma nivå som efter andra världskriget, inbördeskriget och den stora utvandringsvågen i början av 50-talet. Den stora skillnaden mot då är att bara 7% av befolkningen var 64 år eller äldre på 50-talet, medan den 2050 beräknas vara 36%. De mest optimistiska prognoserna spår att minskningen ”bara” blir knappt en miljon, men det kräver att utvecklingen vänder snabbt.

Vad görs?

Greklands regering har förstås agerat för att vända utvecklingen. Att de som har lämnat landet ska lockas tillbaka har vi redan nämnt. Sedan 2020 får alla föräldrar en bonus på 2 000 euro för varje barn de sätter till världen och numera finns både barnbidrag, föräldrapeng och barnomsorg. Barnbidraget, som beror på inkomst och antal barn, varierar från 42 till 140 euro per månad och barn.

Tyvärr har regeringens åtgärder inte gjort mycket för att vända utvecklingen. De flesta vill inte förda barn om de inte tror att de kan ge dem en trygg och bra upprväxt. Det behövs framtidstro, helt enkelt. Utvecklingen i Grekland sedan 2008 har dessvärre berövat många unga greker deras framtidstro.

Om du är intresserad av statistik som handlar om Grekland rekommenderar vi artikeln Hundra frågor om Grekland (och Sverige).

En stor del av statistiken till artikeln är hämtad här, här och här. Mycket av bakgrunden till stycket om pandemins effekter kommer från den här artikeln från SvD (bakom betalvägg).