fbpx

Turismen hotar Greklands miljö, vad kan jag göra åt det?

Det här är en av många artiklar i en på temat Grekland och hållbarhet. Du hittar alla artiklar i serien här.

Vi uppdaterar den här artikeln 5 augusti 2022, eftersom Rysslands invasion av Ukraina har gjort frågan ännu mer aktuell. Den negativa spiral av extrem hetta, brist på energi och höga energipriser har kastat in Grekland i en negativ spiral som på grund av massturismen snurrar allt snabbare.

Innan pandemin slog till hade Grekland slagit turistrekord flera år l följd. Samtidigt har massturismen i flera vetenskapliga rapporter och artiklar pekats ut som ett av de största hoten mot Greklands miljö och ett reellt mot jordens klimat.

Värmeböljan som rasade i Grekland 2021 slog nya värmerekord och kom att skriva in 2021 i historieböckerna som året med flest och längst värmeböljor. Grekerna kanske ska vara glada att det inte var så mycket turister i landet, med tanke på hur mycket energi turistsektorn drar?

År 2022 är turisterna tillbaka. Samtidigt tvingas Grekland byta billig rysk gas mot dyr och smutsig brunkol. Massiva satsningar på brunkål och egen borrning efter olja och gas har annonserats. Utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle går baklänges.

Turisternas bidrag till Greklands miljöproblem

  • Vattnet. Eftersom de stora turistströmmarna väller in i Grekland när det regnar som minst, samtidigt som jordbruket behöver som mest vatten, så uppstår ofta brist, särskilt på öarna. Det kan leda till att grundvattennivån sjunker, så att havsvatten blandas med dricksvattnet, att vatten måste pumpas långa vägar eller fraktas på fartyg. Eller så tar vattnet helt enkelt slut.
  • Stränderna. Överbefolkningen på de mest populära stränderna har på många ställen nått en kritisk gräns. Skräp från turisterna själva, från mer eller mindre reglerade strandbarer och tavernor, avlopp, utsläpp från bilar, bussar och båtar tänjer “paradisstränderna” till och över bristningsgränsen. Bilden längst upp visar en fullastad båt på väg till Balos på Kreta.
  • Därtill kommer alla “mjukare” miljöproblem, som buller, trängsel, trafikstockningar, förfulning genom groteska byggen och annat. De förstör inte planeten, men på sikt gör de så att varken turister eller bofasta trivs längre.

De globala problemen

Här är de faktorer som främst gör att massturismen ökar på utsläppen av växthusgaser

  • Elektriciteten. När vi började resa till Grekland i början av 90-talet var det ganska få hotell som hade luftkonditionering. Nu har alla det och turisterna använder dem flitigt, ofta när de inte ens är på rummet. Detta har lett till att elnätet ofta är hårt belastat under högsäsong och att generatorerna går för fullt för att tillfredsställa efterfrågan. Ibland tvingas elbolaget stänga av delar av nätet för att det inte ska braka ihop. Värst är det under värmeböljorna.
  • Transporterna. Du tänker kanske på flygresorna. De leder givetvis till utsläpp, men det finns mycket annat som bidrar. De flesta grekiska turistorterna ligger längs havet utanför städerna. Tiotusentals bussar kör dagligen turister fram och tillbaka mellan hotell och flygplatser, sevärdheter, stränder och nöjen.
  • Vattnet. Många öar, som Kreta, blir alltmer beroende av energislukande och miljöstörande avsaltningsanläggningar.

Grekland är ett av de länder i Europa som är mest beroende av fossila bränslen. Elektriciteten genereras främst med olja, brunkol och naturgas, samma gäller uppvärmningen. Transporterna sker framför allt med bensin- och dieseldrivna fordon, landet saknar infrastruktur för andra elfordon än dem du som går att ladda i det egna vägguttaget.

Platanias i november. Det mesta är stängt fem månader om året, ett sorgligt resursslöseri. Foto: John Göransson.

Vad kan jag göra?

bsh
Alla ställen på den här bilden, tagen i Chania, har öppet året runt, några snudd på dygnet runt. Det är effektiv resursanvändning! Foto: John Göransson.

Det går verkligen att göra skillnad. Det handlar egentligen bara om att bestämma sig för hur man vill att Grekland ska se ut om tio år. Här är en lista, med det viktigaste först:

  1. Börja med att klimatkompensera dina flygresor.
  2. Bo på ett litet hotell inne i stan nästa gång, helst ett som inte har pool. Småskalig stadsturism är alltid bättre för miljön än storskalig massturism utanför städerna. Så enkelt är det. Färre transporter, mindre åtgång av vatten och el, effektivare avfallshantering…
  3. Strunta i All Inclusive. De där bufféerna är ofta fulla av lågprisprodukter från Östeuropa. Dessutom hamnar mycket av maten på soptippen. All Inclusiveanläggngarna är oftast de som ligger längst från samhällena och kräver mest transporter.
  4. Spara på bränslet. Måste du verkligen hyra bil, eller kan du ta dig fram på annat sätt? Grekland har rätt bra bussförbindelser och ju fler som åker med bussarna, desto bättre är det för miljön. Dessutom får du hänga lite med grekerna och det är väl ändå därför du åker till Grekland?
  5. Spara på vattnet. Många turister duschar 3–4 gånger om dagen; på morgonen, när de kommer tillbaka från stranden/poolen, innan de går ut på kvällen och kanske en gång till innan de går och lägger sig. Dessutom blir det ofta en dusch efter varje dopp i poolen eller havet. Detta är helt onödigt. Men om du måste – duscha kort. Det kan räcka långt att spola av sig i tio sekunder.
  6. Du är gäst i Grekland, visa hänsyn! Många “turistattraktioner” som vattenparker, vattensporter med motorbåt, vattenskotrar och jeepsafaris drar massor av energi, bullrar, förfular och skadar miljön.
  7. Ät ock drick lokalt. Grekland har enormt mycket bra råvaror. Att resa hit för att äta importerad snabbmat och dricka saker som har fraktats över havet är helt onödigt. Vare sig du är på restaurangen eller i affären, fråga efter lokalproducerat.
  8. Försök att välja ställen som har öppet året runt. Hotell, restauranger, barer och caféer som byggs för att stå tomma fyra månader om året är inte bra för miljön. Ju mer resurserna utnyttjas, desto mer energieffektiva är de. Dessutom ligger de flesta året runt-öppna ställena inne i samhällena (se punkt 1.) Reser du mars-maj eller september-november kan du klara dig utan vare sig uppvärmning eller nerkylning av rummet.
  9. Var borta längre och res mer sällan. Om du kan välja, res till Grekland sällan och stanna borta länge. Flygresan är den del av semestern som bidrar mest till växthuseffekten. Detta råd är svårt för en Greklandsälskare att följa, men det går inte att blunda för detta faktum.
  10. Gör av med energi i ett hem, inte i två. Se till att ditt hem i Sverige drar så lite energi som möjligt när du är i Grekland. Dra ner värmen, stäng av vattnet. släck alla lampor, stäng av alla apparater som går att stänga av.
  11. Ta alltid med dig allt du hade med dig till stranden eller utflykten därifrån. Slänger du skräpet i en papperskorg på stranden är risken stor att det snart är fåglar, hundar, katter eller fattiga människor där och rotar, så att det hamnar på marken.
  12. Se till att slänga avfallet i rätt sopkärl. I dag finns på många ställen särskilda kärl för plast och kartong (oftast blå) och glas (oftast en gul igloo). Använd dem!
  13. Gör det till en sport att vara så miljövänlig som möjligt.
    Svenskarna är bäst i världen på att återvinna avfall och vi är i världstoppen när det gäller att spara energi. Ta med dina färdigheter på semestern, lämna dem inte hemma!

3 svar på ”Turismen hotar Greklands miljö, vad kan jag göra åt det?

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Language/språk/γλώσσα»
%d