Turismen hotar Greklands miljö, vad kan jag göra åt det?

Det här är en av många artiklar på temat Grekland och hållbarhet. Du hittar alla artiklar i serien här.

Vi uppdaterar den här artikeln 7 juli 2025, eftersom larmen om överturism har gjort frågan ännu mer aktuell. Den negativa spiralen av extrem hetta, överturism och TikTok-resenärer har skapat ett enormt tryck på landets redan hårt ansträngda miljö och resurser. Om du vill hjälpa grekerna måste du tänka på hur du själv beter dig när du besöker deras land. Om du tycker att du kan strunta i det: Stanna hemma!

Första gången jag publicerade den här artikeln, för sju år sedan, blev det en del sura miner i kommentarfälten. Människor kände sig angripna och tyckte att jag hade en ”överlägsen attityd” mot ”vanligt folk” som bara ville ha en veckas sol och bad, utan att bli kritiserade för det. Det var innan pandemin, Greta Thunbergs skolstrejk och Fridays for future. Orden flygskam och överturism var nya och hade inte blivit rubrikord. Lokalbefolkningen hade ännu inte börjat hata turister. Jag har själv besökt Palma, Barcelona, Venedig, Santorini, Mykonos, Rhodos och många andra platser där turister nu möts av hat. Jag har inga omedelbara planer på att återvända, åtminstone inte under säsong.

Jag uppdaterade och återpublicerade artikeln för tre år sedan. Sedan dess har problemen börjat synas väldigt tydligt och det är dags för en ny uppdatering, nu kompletterad med mer fakta och statistik.

Åtta miljoner fler turister

Innan pandemin slog till hade Grekland slagit turistrekord flera år l följd. När nu dammet har lagt sig efter pandemin och Ukrainakrigets energiprischock är turistrekorden tillbaka med full kraft, prognosen är 40 miljoner besökare 2025, fyra miljoner fler än 2024. Här är lite siffror jag har hittat hos Tysklands statistikkontor. Siffrorna är från 2023 och visar de mest turisttäta områdena i Europa:

Södra Egeiska öarna (bland annat Santorini, Mykonos, Rhodos, Kos och Naxos) hamnade på första plats i Europa med 117 övernattningar per invånare. Tvåa var Joniska öarna (bland annat Korfu, Kefalonia och Zakynthos med 98 övernattningar per invånare. På delad sjätteplats (tillsammans med spanska Balearerna och Adriatiska havet i Kroatien) kom Kreta med 55 övernattningar per invånare.

Som jämförelse hade Stockholms län, enligt Tillväxtverkets statistik, drygt sex övernattningar per invånare. Vår mesta turistdestination Gotland kom upp i knappt 17 övernattningar per invånare. Gotlänningarna har börjat klaga på överturism. När turismen har ökar sjufalt är de uppe på samma nivå som Södra Egeiska Öarna.

Samtidigt har massturismen i flera vetenskapliga rapporter och artiklar pekats ut som ett av de största hoten mot Greklands miljö och ett reellt mot jordens klimat. Nu har dessutom protestvågen mot överturism nått Grekland i en långsam våg som startade i Spanien redan för ett par år sedan. Regeringen har medgivit att det finns problem, slagit till med turistskatter och begränsat antalet besökare till de mest attraktiva platserna.

Värmeböljan som rasade i Grekland 2024 slog nya värmerekord och kom att skriva in 2021 i historieböckerna som året med varmast klimat sedan vi började mäta. Sommaren 2025 ser ut att bli lika varm. Samtidigt tvingas Grekland byta billig rysk gas mot dyr och smutsig brunkol. Massiva satsningar på att bryta brunkål och egen borrning efter olja och gas har påbörjats. Utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle pågår parallellt, men hettan i Grekland ökar behovet av el mer än sol och vind kan tillgodose.

Turisternas bidrag till Greklands miljöproblem

• Elektriciteten. När vi började resa till Grekland i början av 90-talet var det ganska få hotell som hade luftkonditionering. Nu har alla det och turisterna använder den flitigt, ofta när de inte ens är på rummet eller i stället för att öppna fönstret. Detta har lett till att elnätet ofta är hårt belastat under högsäsong och att dieselgeneratorerna går för fullt för att tillfredsställa efterfrågan. Ibland tvingas elbolaget stänga av delar av nätet för att det inte ska braka ihop. Värst är det under värmeböljorna.
• Vattnet. Eftersom de stora turistströmmarna väller in i Grekland när det regnar som minst, samtidigt som jordbruket behöver som mest vatten, så uppstår ofta brist, särskilt på öarna. Det kan leda till att grundvattennivån sjunker, så att havsvatten blandas med dricksvattnet, att vatten måste pumpas långa vägar eller fraktas på fartyg. Eller så tar vattnet helt enkelt slut. Allt detta händer redan på många håll i Grekland.
• Stränderna. Överbefolkningen på de mest populära stränderna har på många ställen nått en kritisk gräns. Skräp från turisterna själva, från mer eller mindre reglerade strandbarer och tavernor, avlopp, utsläpp från bilar, bussar och båtar tänjer ”paradisstränderna” till och över bristningsgränsen. Bilden längst upp visar inte ett flyktingfartyg utan en fullastad båt på väg till ”paradisstranden” Balos på Kreta, som är en pågående miljökatastrof.
• Trängseln. Vi håller oss numera i Sverige på sommaren. År 2024 tvingades vi resa till Chania i juli, det var ingen rolig upplevelse. Det gick knappt att ta sig fram i gränderna, vägarna var packade med hyrbilar, vi fick sicksacka mellan felparkerade bilar.
• Förfulningen. De stora hotellkomplexen och shoppngstråken i turistförorterna växer hela tiden. Arkitekturen är i bästa fall vita betonglådor, i värsta fall groteskt fula hotellkomplex. Varje gång jag reser den 15 kilometer långa sträckan mellan Agios Astopoloi och Maleme väster om Chania blir jag illa berörd av orgien i fula och dåligt byggda hus.

Turisternas bidrag till de globala miljöproblemen

Här är de faktorer som främst gör att massturismen spär på utsläppen av växthusgaser och förbrukar planetens ändliga resurser:

• Elektriciteten. Grekland är ett av de länder i Europa som är mest beroende av fossila bränslen. Elektriciteten genereras främst med olja, brunkol och naturgas, samma gäller uppvärmningen. Landes energimix bestod 2023 av drygt 80 procent fossila bränslen, enligt IEA. I Sverige var det mindre än 20 procent. Det innebär i praktiken att varje vecka i Grekland ger ett lika stort klimatavtryck som en månad i Sverige. Så klaga inte på klimatkrisavgiften nästa gång du checkar ut från hotellet! Om du inte vill betala den: stanna hemma!
• Transporterna. Du tänker kanske på flygresorna. De leder givetvis till stora CO2-utsläpp, men det finns mycket annat som bidrar. Transporterna sker framför allt med bensin- och dieseldrivna fordon, landet saknar nästan helt infrastruktur för andra elfordon än dem du som går att ladda i det egna vägguttaget. I Grekland är knappt sju av hundra nyregistrerade fordon eldrivna, jämfört med drygt sex av tio i Sverige. De flesta grekiska turistorterna ligger längs havet utanför städerna. Tiotusentals dieselbussar kör dagligen turister fram och tillbaka mellan hotell och flygplatser, sevärdheter, stränder och nöjen. Och så har vi hyrbilarna…
• Vattnet. Många öar, som Kreta, blir alltmer beroende av energislukande och miljöstörande avsaltningsanläggningar. Att avsalta en liter havsvatten till dricksvatten kräver minst en kWh per liter. Det räcker för att köra en elbil fem kilometer. En dusch på 3 minuter förbrukar ungefär 36 liter vatten, om vattnet är avsaltat skulle en elbuss kunna åka över tre mil på samma mängd el.
• Avfallet. Runt 80 procent av av allt som kastas i Grekland hamnar på soptippen, i Sverige är det mindre än en procent. Landet är faktiskt ett av de sämsta i världen på återvinning. Det finns inga pantsystem. Det finns sopsortring men den fungerar dåligt (de enda jag känner som sopsorterar är svenskar och jag känner väldigt få svenskar i Grekland). Havet, sjöarna och vattendragen är fulla av mikroplaster. WWF har samlat in skräp från 192 grekiska ständer. Mellan 2021 och 2024 plockade de upp 298 000 saker från stränderna. Det mesta (83 procent) var av plast, med cigarettfimpar på första plats, följt av skruvkorkar, plastflaskor, plastpåsar samt bitar av styrofoam.

Vad kan jag göra?

Det går verkligen att göra skillnad. Det handlar egentligen bara om att bestämma sig för hur man vill att Grekland ska se ut om tio år. Här är en lista, med det viktigaste först:

1. Välj var och när du reser. Det är svårt för många att välja när de ska ta semester. Men om du kan så ska du veta att det är varmt och skönt i Grekland åtminstone från april till oktober och att det är rätt mycket sol och värme även resten av året. Värmeböljor är ovanliga före midsommar och efter första september. Leta upp några ”bucket lists” för Grekland i sociala medier och stryk dem från din lista, om du inte vill trängas med TikTokare som tar selfies för att visa att de har bockat av ett nytt ställe från listan.
2. Börja med att klimatkompensera dina flygresor. Det kan tyckas som ett avlatsbrev, men det är bättre än att inte göra det och det är bra att förstå hur mycket flygresorna kostar klimatet.
3. Bo på ett litet hotell inne i stan eller i en riktig grekisk by nästa gång, helst ett som inte har pool. Småskalig turism är alltid bättre för miljön än storskalig massturism utanför städerna. Färre transporter, mindre åtgång av vatten och el, effektivare avfallshantering…
4. Strunta i All Inclusive. De där bufféerna är ofta fulla av lågprisprodukter som har rest från från Östeuropa och arbetskraften är ofta influgen från Sydostasien. Dessutom hamnar mycket av maten på soptippen. All Inclusive-anläggningarna är oftast de som ligger längst från tätorter och flygplatser och kräver mest transporter. De bidrar väldigt lite till Greklands ekonomi, de flesta ägs av spanska eller tyska hotellföretag och personalen kommer i allt större utsträckning från låglöneländer.
5. Spara på bränslet. Måste du verkligen hyra bil, eller kan du ta dig fram på annat sätt? Grekland har rätt bra bussförbindelser och ju fler som åker med bussarna, desto bättre är det för miljön.
6. Spara på vattnet. Många turister duschar 3–4 gånger om dagen; på morgonen, när de kommer tillbaka från stranden/poolen, innan de går ut på kvällen och kanske en gång till innan de går och lägger sig. Dessutom blir det ofta en dusch utomhus efter varje dopp i poolen eller havet. Detta är helt onödigt! Om du måste – duscha kort. Det kan räcka långt att spola av sig i tio sekunder.
7. Du är gäst i Grekland, visa hänsyn! Många ”turistattraktioner” som vattenparker, vattensporter med motorbåt, vattenskotrar och jeepsafaris drar massor av energi, bullrar, förfular och skadar miljön.
8. Ät ock drick lokalt. Grekland har enormt mycket bra råvaror. Att resa hit för att äta importerad snabbmat och dricka saker som har fraktats över havet är helt onödigt. Vare sig du är på restaurangen eller i affären, välj lokalproducerat.
9. Försök att välja ställen som har öppet året runt. Hotell, restauranger, barer och caféer som byggs för att stå tomma fyra månader om året är inte bra för miljön. Ju mer resurserna utnyttjas, desto mer energieffektiva är de. Dessutom ligger de flesta året runt-öppna ställena inne i samhällena (se punkt 1.) Reser du mars-maj eller september-november kan du oftast klara dig utan vare sig uppvärmning eller nerkylning av rummet. Det gör vi numera.
10. Gör färre och längre resor. Om du kan välja, res till Grekland sällan och stanna borta länge. Flygresan är den del av semestern som bidrar mest till växthuseffekten. Detta råd är svårt för en Greklandsälskare att följa, men det går inte att blunda för detta faktum. Vi har dragit ner på Greklandsresorna, vilket är tufft när vi har ett hus där. Samtidigt är vår erfarenhet att det tar två veckor att acklimatisera sig till en ny miljö.
11. Även transfer till och från flygplatserna belastar miljön. Sämst: Att bli skjutsad till och från flyget av någon som åker ensam i andra riktningen i en bensin- eller dieselbil. Det genererar dubbelt så mycket CO2 som att ta taxi. Bäst: Att ta tåget, om det finns något. Det finns tåg till Arlanda, Kastrup och Atens flygplatser. Näst bäst är att ta bussen, näst sämst att ta taxi. Om du tar taxi, förbeställ inte! Det finns alltid bilar på flygplatserna, om du förbokar är risken stor att taxin åker tom från stan.
12. Gör av med energi i ett hem, inte i två. Se till att ditt hem i Sverige drar så lite energi som möjligt när du är i Grekland. Dra ner värmen, stäng av vattnet, släck alla lampor, stäng av alla apparater som går att stänga av.
13. Ta alltid med dig allt du hade med dig till stranden eller utflykten därifrån. Slänger du skräpet i en papperskorg på stranden är risken stor att det snart är fåglar, hundar, katter eller fattiga människor där och rotar, så att det hamnar på marken.
14. Se till att slänga avfallet i rätt sopkärl. I dag finns på många ställen särskilda kärl för plast och kartong (oftast blå) och glas (oftast en igloo av gul glasfiber). Använd dem!
15. Gör det till en sport att vara så miljövänlig som möjligt.
    Svenskarna är bäst i världen på att återvinna avfall och vi är i världstoppen när det gäller att spara energi. Ta med dina färdigheter på semestern, lämna dem inte hemma!
16. Det får bli en punkt till om hyrbilarna. Jag är så trött på dem. De korkar igen vägarna, många förare trotsar förbudsskyltar, de är ofta inblandade i olyckor… Att resa runt i Grekland med kollektivtrafik är ett fantastiskt sätt att se landet och dess invånare. Gummorna som ska med veckans buss till stan för att handla och gå till frissan. Skolbarnen, studenterna, vandrarna… Vi träffas på bussarna. Tidtabeller finns på stationerna och på nätet. On du har bråttom: ta en taxi! Vi har hyrt bil i Grekland två gånger, båda gångerna i december, senast för sexton år sedan.

Försvarstalen

Många blir provocerade av en här sortens artiklar. En del av dem har det extra svårt. De som viftade med flygskam och kritiserade andra för några år sedan och nu skickar glada uppdateringar från jordens alla hörn. De som då såg Greta Thunberg som en frälsare och de som under pandemin ansåg att svenskar som åkte till Grekland var mördare.

En annan kategori är de som åker till Grekland för att få göra en tidsresa. För att få slippa sopsortera och panta tomflaskor, för att kunna leva som de gjorde innan klimatkris och resursbrist diskuterads.

Den tredje kategorin är värst. De som tycker att ”vi kommer med våra pengar, så klaga inte” som om Grekland vore en sköka som gör vad som helst för pengar och att det står oss fritt att behandla henne hur som helst så länge vi betalar. De har sina anhängare i den grekiska turistindustrin. Där hittar man alltid människor som hävdar att varje reglering, varje ny turistskatt och varje kritiskt uttalande mot massturismen hotar att sänka Grekland.

Jag skulle gärna se att uthyrare av vattenskoters och fyrhjulingar gick i konkurs. Att all inclusive-hotell med filippinsk personal tvingades stänga. Världen förändras och vi med den. Jobb och verksamheter ersätts av andra, de som vägrar inse det är förlorare när verkligheten springer ikapp. Från vår utsiktspunkt i Chania ser vi många som låtsas att turisterna fortfarande vill köpa samma saker som på 80-talet. Eller som tycker att lokalbefolkningen och miljön kan offras på turismens altare.

Men vi ser ännu fler som tänker annorlunda. Som satsar på lokalproducerat och småskalig turism. Som vill erbjuda gästerna annan grekisk mat än moussaka, souvlaki och gyro pita, Som oroar sig för hur framtiden kommer att bli om allt får fortsätta som hittills. När tar vattnet slut? När ersätts det sista traditionella caféet med en kass cocktailbar? När har de sista kretensarna lämnat Gamla Stan och ersatts av uthyrningsrum?