Kriget orsakar grekisk klimat-backlash
De senaste tre åren har Grekland gjort en enorm satsning på att ta sig ur beroendet av fossila bränslen. Stora EU-finansierade satsningar har gjorts i sol- och vindkraft och beroendet av fossila bränslen har minskat dramatiskt de senaste åren. Med kriget har förändrades allt. Nu görs stora satsningar på produktion av brunkol och naturgas.
Tidigare fick Grekland en stor del av sin energi från brunkol och olja. Sedan dess har flera brunkolskraftverk stängt, som framför allt har ersatts med naturgas. Det är bättre för planeten, men fortfarande ett fossilt bränsle. Dessvärre har Ryssland levererat en stor del av naturgasen, vilket gör Grekland till ett av de länder som har drabbats hårdast av sanktionerna efter Rysslands invasion av Ukraina.
Regeringen har nu beslutat att satsa hårt på brunkol samt egen produktion av kol, olja och naturgas. Stängda brunkolskraftverk ska återstartas, besluten att avveckla de övriga skjuts på framtiden, åtminstone till 2028. En 50-procentig ökning av brunkolsproduktionen planeras.
Planerna på att borra efter olja i havet och på land ska snabbas på. Följande områden är aktuella för prospektering:
- Havet nordväst om Korfu i Joniska havet
- Kypariska viken, mellan Zakynthos och Peloponnesos
- Havet väster om Kreta
- Havet sydväst om Kreta
- Landområden runt Ioannina i nordvästra Grekland
Premiärminister Kyriakos Minsotakis sade på tisdagen att man 2023 kommer att ha en klar bild av vila områden som är möjliga att exploatera, men att det finns anledning till optimism. ”Om vi har betydande gasereserver så kommer vi att ersätta import med nationellt välstånd”, sade han. Enligt IENE, Institutet för energi i sydöstra Europa, finns potentiellt naturgas i dessa områden för att täcka 15–20 procent av EU:s behov.
Områdena på kartan är ungefärliga.