Nio frågor om arbete och utbildning i Grekland (och Sverige)

Det här är den femte delen av sju i en artikelserie som svarar på 123 frågor om Grekland, jämför svaren med Sverige samt, där det är meningsfullt och möjligt, med EU. Här är samlingssidan, där du hittar källhänvisningar och länkar till alla artiklar vartefter de publiceras. Denna gång tittar vi på utbildning och arbete.

Det finns många orsaker bakom faktumet att Grekland ligger i EU:s bottenskick när det handlar om arbete och utbildning. Vi ska här nöja oss med några nedslag i den grekiska och svenska historien. Efter 2 världskriget var Grekland helt utblottat. Landet var plundrat av den nazistiska ockupationsmakten, städer var bombade, omkring 180 000 greker hade dött i kriget, varav 80 000 var judar som skickades till utrotningslägren.

Från världskrig till inbördeskrig

Direkt efter 2 världskriget startade ett inbördeskrig i Grekland och man tror att det skördade ytterligare 160 000 dödsoffer. Freden var skör och 1967 tog en militärjunta makten genom en militärkupp. Juntan gjorde Grekland ännu fattigare och när den avsattes 1974 var landet ånyo bankrutt. 2009 kastades landet in i en ny ekonomisk kris som det knappt hann hämta sig från innan pandemin bröt ut. Regeringen genomförde en stenhård politik för att hejda smittan. med hårda lockdowns som varade i flera månader. Med facit i hand vet vi att åtgärderna var ganska verkningslösa, Grekland hamnade i EU:s bottenskikt, med tiotusen fler döda än Sverige.

I Sverige, som slapp kriget, avlöste rekordåren varandra och i början av 70-talet var vi ett av världens rikaste länder. Även om vi har tappat placeringar sedan dess så har vårt välstånd hela tiden ökat, förutom en svacka i början av 90-talet. När pandemin kom var Sverige ett av få länder som inte stängde ner samhället, vilket ledde till att tillväxten fortsatte tills Ryssland invaderade Ukraina.

Arbete

Det finns en myt som säger att greker arbetar mycket mer än svenskar. Det är just en myt, hur man än ser det. Den genomsnittliga arbetstiden är visserligen något högre i Grekland än Sverige, men det handlar bara om en kvart per dag. Samtidigt är produktiviteten i Grekland lägst i hela EU.

Även om arbetskraften i Grekland inte jobbar mer så har den det betydligt sämre än i Sverige. Lägre löner, sämre arbetsvillkor, mer oregelbundna arbetstider…

Grekland har fortfarande lagstadgade öppettider i butiker och det mesta är stängt på söndagar. Ändå jobbar grekerna mer på helgerna än något annat land i Europa och dubbelt så mycket som svenskarna. Detta beror främst på att så många greker jobbar i serviceyrken som hotell, restauranger och persontransporter.

Utbildningssystemet pekas ut som en av de främsta orsakerna till Greklands problem. Läraryrket är dåligt betalt och har låg status, många elever går ut skolan utan grundläggande kunskaper i språk, matematik och naturvetenskap. Saker har förbättrats, men det finns mycket kvar att göra.

En ganska stor andel av grekerna går på universitetet, men dessvärre är matchningen mellan studier och arbetsmarknad mycket dålig. Vi känner många servitörer, kockar, hotellägare och barägare som har universitetsexamina i matematik, filosofi, konsthistoria och andra ämnen.

Fråga	Grekland	Sverige	EU
Hur hög är produktiviteten per arbetad timme? (Index där eu=100)	69,3	116,6	100,0
Hur många timmar per vecka jobbar heltidsanställda i genomsnitt 2008?	43,2	41,6	40,5
Hur många jobbade på helger 2021?	40,3%	18,8%	22,4%

Utbildning

Det grekiska skolsystemet har många brister. Det märks inte minst på hur många högskoleutbildade som är arbetslösa eller har okvalificerade arbeten i Grekland eller utomlands. Examina i matematik, konsthistoria eller filosofi leder sällan till jobb.

Ett annat problem är politiseringen av de grekiska universiteten. Demonstrationer, upplopp och strejker är vardag och i årtionden har en stor subkultur av politiskt radikaliserade studenter blivit en del av den grekiska vardagen, med graffiti och husockupationer i den ena änden och politisk terrorism lägst ut i extremiteterna.

I grundskolan möter barnen oftast illa utbildade och lågavlönade lärare, som fyller på kassan genom att ge extralektioner. Det barnen borde lära sig i skolan får deras föräldrar betala för att de ska lära sig efter skoltid. Detta gör förstås att de fattiga familjernas barn får svårt att ta sig vidare till högre utbildningar.

Fråga	Grekland	Sverige	EU
Hur många 25–34-åringar hade en högskoleexamen 2021?	44,2%	49,3%	41,2%
Hur var den genomsnittliga totalpoängen i PISA-mätningen 2018?	1 360 kr	1 517 kr	1 458 kr
Hur många 15-åringar saknade basala kunskaper i naturvetenskap, matematik eller läsning 2018?	30,5%	18,4%	22,5%
Hur många talade minst ett språk utöver sitt modersmål 2016?	66,5%	96,6%	64,6%
Hur många 15–24-åringar deltog vare sig i jobb eller studier 2021?	11,0%	5,1%
Hur många har fått nobelpriset?	2	32