Skandalen som kan fälla Greklands regering

---

En skandal som har döpts till Greklands Watergate hotar nu att fälla landets premiärminister Kyriakos Mitsotakis och hela hans regering. Flera av säkerhetspolisens högsta chefer har fått sparken och Mitsotakis är mer pressad än han varit under sitt treåriga regeringsinnehav. Nu kräver Greklands president att säkerhetspolisen snarast ska lämna en ”omedelbar och fullständig redovisning”. Grekland All Exclusive försöker reda ut vad det handlar om.

Uppdaterad 16:00

Huvudpersonen i detta drama heter Nikos Androulakis, som är ledare för Greklands tredje största parti, centristiska PASOK-KINAL. Han är också medlem av Europaparlamentet. Här är hela historien, i sammandrag:

Predator

I slutet av juli berättade Nikos Androulakis att han hade upptäckt ett misslyckat försök att installera en avancerad spionprogramvara på hans dator. Programmet kallas Predator. Han hade lämnat in sin mobil till EU-parlamentets teknikavdelning för kontroll och då hittades ett textmeddelande med en länk som, om han hade klickat på den, hade installerat Predator på hans mobiltelefon. Eftersom han inte kände igen avsändaren klickade han aldrig på länken. Han fick meddelandet i slutet av 2021, under kampanjen som slutade med att han blev ny partiledare för PASOK-KINAL.

Predator är inte vilket spionprogram som helst. Kanadensiska Citizen Lab, som anses vara världens främsta experter på spionprogram, sade i en rapport om Predator att den används av regeringarna i Egypten, Grekland, Indonesien, Madagaskar och Saudiarabien. Citizen Lab ser det som högst osannolikt att företag eller individer har kunnat köpa spionprogrammet, som kostar flera miljoner kronor att å tillgång till. Det ger full kontroll över mobiltelefonens funktioner, som kamera och mikrofon.

Androulakis lämnade i förra veckan in en stämningsansökan mot den grekiska säkerhetspolisen EYP för att tvinga fram en utredning. Var det EYP som hade försökt plantera predator på hans telefon och i så fall varför?

Det stora avslöjandet

I förra veckan tog historien en ny dramatisk vändning. Då avslöjades att en åklagare hade godkänt att säkerhetspolisen fick avlyssna Androulakis telefon under hans kampanj för att bli partiledare. Avlyssningen pågick, enligt Androulakis, i tre månader, fram till veckan efter att han utsetts till partiledare.

Nu är storstädningen i full gång. Panagiotis Kontoleon, operativ chef för EYP, lämnade direkt in sin avskedsansökan och fick sällskap den politiskt ansvariga chefen Grigoris Dimitriadis. Enligt medieuppgifter har flera andra chefer på EYP sparkats eller degraderats. Detta kan förstås ses som ett straff för de skyldiga. Men samtidigt innebär det att alla befattningshavare som hade kunnat lyfta hemligstämplarna kring affären har blivit av med sina jobb och befogenheter.

Kontoleon hade tidigare medgett att EYP har avlyssnat en grekisk ekonomijournalist som arbetar för CNN. Han motiverade sin avgång med ”misstag som begicks i samband med laglig telefonavlyssning”. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis sade ungefär samma sak. Han ville först inte uppge om regeringen kände till avlyssningen men medgav sedan att så var fallet. Därmed var Greklands Watergate ett faktum.

Presidenten kritisk mot EYP

På tisdagen krävde landets president, juristen Katerina Sakellariopoulou att EYP ska lämna en ”omedelbar och fullständig redovisning av omständigheterna kring avlyssningen och av EYP:s mörkläggning av operationen”.

”Skyddet för privatlivet och privata kommunikationer är fundamentala villkor för ett demokratiskt och liberalt samhälle”, skriver hon och tillägger att de undantag som kan behövas för att slå vakt om nationens säkerhet ”måste vara väl avvägda och användas med stor försiktighet”. Hon avslutar med att säga att ”Respekten för och försvaret av demokratin överskrider måste gälla alla partier och fraktioner, i alla positioner. Det är vår allas högsta plikt gentemot det grekiska folket”.

Presidentens uttalande är en synnerligen hård markering mot EYP och kraften i det träffar även regeringen.

Slutet för Mitsotakis?

Kyriakos Mitsotakis parti Nea Demokratia vann valet 2019 med övertygande majoritet, men har tappat stöd det senaste året, främst på grund av den misslyckade pandemihanteringen. I stort sett alla röster har gått till PASOK-KINAL, som föddes ur askan av socialistpartiet Pasok, Partiet blev i princip utraderat efter avslöjandena om vanstyre när Grekland hamnade i kris 2009. I den senaste opinionsmätningen hade Nea Demokratia 36% och PASOK-KINAL 14%, men den mätningen gjordes innan avlyssningsskandalen hade avslöjats.

Mitsotakis har kämpat hårt för att vinna tillbaka initiativet, men Androulakis har ett starkt övertag. Han har gång på gång krävt att få veta varför han avlyssnades, vilka som fattade beslutet och vilka andra som är drabbade. ”Jag tänker inte acceptera någon mörkläggning. Jag tänker inte låta Mitsotakis trivialisera en nyckelfråga för maktdelningen i landet. Jag kommer att fortsätta kampen för att rätten, det grekiska parlamentet och de europeiska institutionerna ska få veta hela sanningen”, sade han på tisdagen. Han har hittills inte fått svar på sina frågor.

Mitsotakis dementerade på tisdagen än en gång de envisa ryktena om att han tänker utlysa nyval. Han är, som man kan förvänta sig i den här situationen, på defensiven och blåser mest varmluft i debatten. ”Landet har många fiender som lurar i vassen och skulle glädjas åt ett försvagat EYP”, sade han i ett uttalande på tisdagen. Han har utlovat en fullständig utredning från EYP:s nya ledning, både vad gäller avlyssningen och användningen av Predatorprogrammet.

Vad händer nu?

Resultatet av utredningen väntas vara klart om två veckor och Greklands regering tillkännagav på tisdagen att parlamentet ska förkorta sommaruppehållet med en vecka. Det samlas redan 22 augusti för att debattera skandalen, efter ett krav från Alexis Tsipras, som leder landets största oppositionsparti Syriza.

Det är alldeles för tidigt att säga om Mitsotakis och hans regering kommer att rida ut stormen. Nästa parlamentsval hålls i juli 2023 och många politiska bedömare tror att Nea Demokratia kommer att byta ut sin partiledare innan valrörelsen drar igång. Den politiska diskussionen i Grekland är betydligt mer personorienterad än den svenska och Mitsotakis är sedan länge oppositionens främsta hatobjekt. Hanteringen av pandemin kostade en hel del väljarstöd, från 49% i augusti 2020 till 36% i juli 2022. Kinal har under samma period ökat väljarstödet från 6% till 14%, enligt den ”poll of polls” som sammanställs av Politico.

Det är däremot ingen som på allvar räknar med att EYP:s avlyssning av oppositionella politiker kommer att upphöra eller att något ljus kommer att kastas över fallet Androulakis. Hemligstämplarna kommer att sitta hårt på dokumenten. Många greker är övertygade om att EYP hade goda skäl att avlyssna partiledaren, även om vi förmodligen aldrig får veta vilka dessa skäl är.

De greker som lider av den grekiska folksjukdomen cynism menar att skandalen har skapat ett guldläge för Androulakis och hans parti, som det kommer att utnyttja maximalt fram till valet. Det största oppositionspartiet Syriza kämpar hårt för att komma in i matchen och kanske hoppas partiledaren Alexis Tsipras att det var han som hade blivit avlyssnad. Eller så är hoppas han att han inte var det.

Långt ifrån värsta skandalen

Detta är långt ifrån den värsta politiska skandalen som har inträffat i Grekland. Här är några av de som är värre, i omvänd kronologisk ordning:

• Syrizaregeringens manövrer i samband med folkomröstningen 2015. Då stängdes landets banker och valutakontroll infördes när grekerna lurades tro att de skulle kunna rösta nej till att betala tillbaka de nödlån de fått under krisåren. Det skulle senare komma fram att regeringens vänsterextremistiska falang planerade att i princip genomföra en statskupp. Landet skulle lämna EMU, införa egen valuta och låna pengar av Ryssland. Falangen leddes av finansministern Yanis Varoufakis och energiministern Panagiotis Lafazanis.
• När Pasoks partiledare i valrörelsen 2008 sade ”Det finns pengar!”, trots att landet dignade under EU:s största statsskuld. Det blev upptakten till att Pasok i princip utraderades från den politiska kartan.
• När både Pasok och Nea Demokratia under flera år fifflade med nationalräkenskaperna för att möta kraven på att få ingå i EU:s monetära union.
• När både Pasok och Nea Demokratia gjorde sitt yttersta för att kasta den statstjänsteman som avslöjade skandalen i fängelse. Skandalerna kring finanskrisen ritade om den politiska kartan i Grekland och ledde fram till vänsterpopulistiska Syrizas valseger 2015.
• Den CIA-stödda statskuppen 1967, som släppte fam en brutal militärdiktatur. Grekland blev inte en demokrati igen förrän sju år senare.
• Mordet på läkaren vänsteraktivisten och läkaren Grigoris Lambrakis 1963. En envis åklagare lyckades bevisa att mördarna hade förbindelser med högt uppsatta politiker, poliser och militärer och skandalen ledde till att premiärministern tvingades avgå. Händelsen ligger till grund för författaren Vassilis Vassilikos roman Z, som 1969 filmades av Costa Gavras.

Förutom detta är grekisk politik kantad av större och mindre skandaler, som ofta handlar om korruption, förskingring av skattemedel, nepotism och allmänt vanstyre.