fbpx

Mellan stad och gård

Det finns stora skillnader mellan grekisk och svensk kultur. För det flesta av oss Greklandsälskare är det därför vi älskar Grekland. Skillnaderna har många orsaker, liksom vår kärlek till dessa skillnader. En av dem är nostalgi. Grekland påminner oss om hur Sverige var i vår barndom. Och visst har det en enorm charm. Men det har också baksidor.

Ett av de viktigaste skälen till de stora kulturskillnaderna är att Grekland fortfarande till stora delar är ett jordbruksland, medan Sverige numera är ett kunskapssamhälle.


Den här artikeln, ursprungligen publicerad i april 2028, uppdaterades och redigerades i samband med att Grekland All Exclusives tvåårsdag 24 februari 2020.

DCIM/101MEDIA/DJI_0047.JPG
Manousakis Winery från ovan. Foto: John Göransson

Grekland har i stort sett lika många invånare som Sverige. Och minst tio gånger fler bönder. Faktum är att antalet anställda i jordbruket har fortsätter att minska i Sverige, samtidigt som det har ökat i Grekland de senaste åren. Orsaken är den ekonomiska krisen, som har flyttat många unga greker närmare produktionen av den mat som mättar deras munnar. År 2008, det år krisen bröt ut, stod jordbruket för 2,81 procent av BNP i Grekland, tio år senare hade andelen ökat till 3,72 procent. Genomsnittet i EU är 1,5 procent.

Booking.com

De flesta som arbetar i jordbruket är ägarna och deras familjer – det handlar om 1,2 miljoner människor. Därtill kommer nästan en miljon säsongsarbetare (många från grannländerna) och drygt 30 000 fast anställda lantarbetare. I Sverige är det bara 170 000 personer som jobbar med jordbruk på hel- eller deltid. Det är med andra ord minst tio gånger fler människor som arbetar med jordbruk i Grekland, jämfört med i Sverige. Du hittar fler jämförelser här.

Stora kulturella skillnader

Detta förhållande skapar inte bara stora kulturella skillnader mellan oss och grekerna utan också inom Grekland. I Aten, liksom i Stockholm, bor det inte många bönder. Men utanför Aten är jordbruket fortfarande en av de viktigaste näringarna. Grekland är till skillnad från Sverige mer än självförsörjande på mat.

För alla stadsbor som har bönder i släkten (vem har inte det?) innebär varje resa till Kreta också en resa bakåt i tiden, till den tid när vi fortfarande hade kor, grisar och höns, brukade jorden, jagade och fiskade samt plockade bär och svamp. En del oss växte upp i den miljön, andra har släkt kvar i den medan några bara har bilder i fotoalbum som påminner dem om den tiden.

Kolmilor och hembränt

I Grekland tänds det fortfarande kolmilor, ett bruk som numera bara finns kvar på hembygdsmuseer i Sverige. I de rikaste jordbruksbygderna, som Kreta. Peloponnesos och norra Makedonien, kommer mat och dryck fortfarande direkt från bonden till matbordet i stan, utan mellanhänder. Vår granne, som bor mitt i Chania, förser oss med olivolja, ost, ägg, tsikoudia, vin och andra godsaker från föräldrarnas och svärföräldrarnas gårdar. Det är med honom som med så många andra grekiska stadsbor: jordbruket är högst en generation borta.

Det är nog egentligen bara i Aten som en del saknar kontakt med jordbruket. Där har folk jobbat i statsbyråkratin, rederinäringen, medierna eller andra urbana verksamheter i så många generationer att de inte längre relaterar till lantbrukets seder och bruk. Givetvis har också de flesta av atenarna en släktgård någonstans i landet.

edf
Thessaloniki. Foto: John Göransson

Jag har själv varit med grekiska vänner och mjölkat getter, gjort ost, slaktat, klippt får och tillverkat raki. Om det är turismen eller jordbruket som är deras huvudsyssla är svårt att reda ut, eftersom skalan är glidande. Under säsong jobbar man med turisterna, på vintern är man bonde. De flesta av Greklands städer har uppstått som nav för jordbruket och många som bor i dem får sin försörjning från det.

Revolten kommer sent

Kanske är det som Fredrik Lindström säger, att svenskarna blev ”världens modernaste folk” på grund av att vår förvandling från jordbrukssamhälle till urbant industrisamhälle gick så fort. Grekland går i en annan takt, men det är inte ett Nordkorea med stängda gränser och statlig informationskontroll. Sakta men säkert tränger nya idéer in och nu påminner Grekland inte så lite om Sverige på 70- och 80-talet, när ungdomarna revolterade mot en samhällssyn som hade varit rådande i många generationer. Den sexuella revolutionen, kårhusockupationen, gayrörelsen, miljöaktivismen, proggmusiken, feminismen, veganismen, djurrättsrörelsen… Allt detta sprang ur Sveriges snabba omvandling från lantbruk till stad. Grekland är i dag mitt i den utvecklingen.

Samtidigt öppnas en genväg, direkt till 2020-talet. Internet och arbetslösa ungdomar som sökt sig till arbete och studier utanför Grekland tar sig dit direkt, utan att passera Gå. En del av dem flydde medvetet från något, som hobofobi och sexism, för andra var det en överlevnadsfråga.

I Aten är revolten ofta våldsam, med kravaller, bränder och utbrott av grovt våld. I mindre samhällen handlar det ofta mer om stillsamma revolter som gayklubbar, graffiti, alternativrörelser, rembetiko och lite droger. De gamla auktoriteterna; kyrkan och militären, har inte längre samma självklara ställning. Staten, som har alltid varit svag i Grekland, är nu svagare än någonsin.

IMG_20171228_144251_955
Graffiti i Chania. Foto: John Göransson.

Samtidigt finns det många bönder som tar hela klivet och ställer sig i utvecklingens framkant med mikrobryggerier, surdegsbagerier och moderna viner. Även de har tagit genvägen via internet och utlandet för att kunna ta en genväg till 2020-talet. Läs om några av dem här.

Vad leder det till?

Men det mycket är sig än så länge ganska likt. Grekerna i gemen lever i ett jordbrukssamhälle, med allt vad det innebär, även om de bor i städer. Några exempel:

Familjen först

De som tillhör familjen är alltid viktigare än de som inte gör det. På Kreta, som är den mest traditionella regionen i Grekland, finns det fortfarande hederskultur med familjefejder där människor får sätta livet till.

Fördomar och konservatism

Det som är nytt och okänt är alltid ett hot mot de traditionella värderingar som bondesamhället bygger på. Under krisens värsta år skyllde många politiker den havererade ekonomin på EU, IMF, Tyskland, och andra yttre krafter. När långivarna krävde långtgående förändringar, som även påverkade jordbruket, så eskalerade detta. Krisen sågs som ett sätt för utländska krafter att ta kontrollen över Grekland och förnedra det grekiska folket. De mest obehagliga inslagen i detta är rasism, homofobi och antisemitism.

Sexism

Den patriarkala maktstrukturen är en del av familjens starka ställning i bondesamhället. En son ska ta hand om familjejordbruket – en dotter ska giftas bort. Greker betalar fortfarande hemgift, ofta i form av en bostad, till dem som gifter sig med deras döttrar. Det leder till att sönerna betraktas som gudar, fria att göra i princip som de vill, medan döttrarna ska vara attraktiva, rena och kyska för att inte tappa värde på äktenskapsmarknaden. Det enda sönerna inte får göra är att vara homosexuella.

Enligt det Europeiska Institutet för jämställdhet mellan könen är Grekland EU:s minst jämställda land, medan Sverige är det – med bred marginal till tvåan – mest jämställda. Och medan trenden pekar uppåt för de svenska kvinnorna så står det still i Grekland. Här kan du själv jämföra.

Folktro och skrock

Människor som jobbar med Jordbruk, fiske och sjöfart, verksamheter som är beroende av vädret, är ofta väldigt skrockfulla. De skapar system av handlingar som ska ge rätt väder och tabun som, om de bryts mot, ger fel väder. Om skörden slår fel så kan det skyllas på att någon bröt mot ett tabu, en rekordskörd beror på att rätt ritualer har genomförts. I ett jordbrukssamhälle sprids detta till alla områden, som fertilitet, hälsa, vänskap, tur i spel och otur i kärlek. Vi svenskar känner igen oss, även om vi numera skrattar åt många av de idéer som greker fortfarande tar på fullaste allvar.

Synen på djur

Jag känner inga grekiska vegetarianer, jag vet inte ens om jag har träffat någon. I Grekland är det fortfarande människorna som bestämmer över djuren.

Han börjadde sitt liv som gathund. Nu bor han hos en familj i Thessaloniki. Foto: John Göransson.

I jordbrukssamhället var det otänkbart att ha katter inomhus och låta dem sova i sängen. Visst kunde man klappa dem, men de var fria att komma och gå som de ville. Helst skulle de vara självförsörjande, men kunde utfordras med skräpfisk eller matrester. Blev de sjuka eller för många så avlivade man dem och eftersom de var djur så funderade man inte så mycket på deras själsliv. Min mannas faster Klara brukade lägga kattungarna i en säck, som hon slog i en stor sten tills innehållet var tyst och stilla. Sedan lade hon stenar i säcken och sänkte ned den i tjärnen. ”Man ska aldrig gråta över luden fot”, brukande hon säga. Hon älskade sina djur. Men de var djur och vi var överlägsna djuren. De var antingen råvaror i matproduktionen, råttjägare eller brukshundar. Först när jordbruket lades ner tillät hon sig att ha djur enbart som sällskap.

dav
Daphne lämnade oss i januari 2020. Hon var inte undernärd och hon hade många vänner. Foto: John Göransson

I dag är de flesta djur i Sverige sällskapsdjur som har sjukförsäkring för att vid behov kunna opereras, få dropp och intensivvård. Den utvecklingen ser jag i Grekland också, mina vänner är alla djurvänner. Men det är en bit kvar innan det finns fler knähundar än får och fler kastrerade innekatter än fertila utekatter. Om du tycker att greker är sämre än oss på grund av det så tycker jag att du ska tänka ett varv till.

Kunskap och utbildning

Traditionellt brukar bönder jorden som den alltid har brukats. Nymodigheter som traktorer, mjölkmaskiner, bevattningssystem, nya utsäden och annat introduceras i lugn takt och med ambitionen att öka produktiviteten, sällan att öka kvaliteten eller minska miljöpåverkan. Det börjar förändras nu och det är ingen slump att 25 procent av alla vingårdar i Grekland har försvunnit de senaste åren. Efterfrågan på billiga och dåliga bordsviner har helt enkelt minskat. Om vinbönderna hade varit mer intresserade av att förbättra sina produkter så hade det inte behövt hända. Nu köps deras odlingsmark upp av nya, välutbildade vinmakare som satsar på kvalitet och ekologiskt jordbruk i stor skala.

På toppmoderna Gerouvasillios gård står det konstverk i vinraderna. Foto: John Göransson.

Liten social rörlighet

I jordbrukssamhället går jorden i arv från far till son och bönder gifter sig med bönder. Detta har framför allt den framväxande turismen ändrat på i Grekland, i dag äger många bönder ett hotell, en restaurang eller kanske ett bussbolag. En stor del av den sociala och kulturella rörligheten har bestått i att grekiska män gifter sig med kvinnor från norra Europa. Eller skaffar sig en akademisk utbildning och nya idéer. Men nu har rörligheten börjat öka, i och med att krisen har tvingat nära en miljon unga greker att lämna landet.

Kulturkrockar

I turismens barndom betraktade grekiska män de frigjorda kvinnorna som leksaker. Begreppet ”kaimaki” föddes, grekiska strandraggare som tävlade inbördes om hur många kvinnor de kunde förföra under en säsong. Det fanns ett poängsystem, där svenska kvinnor gav låg poäng. Högst poäng gav isländskor. Inte för att de var svårflörtade utan för att de var sällsynta. Detta fick de konservativa grekerna att betrakta kvinnor från norra Europa som lösaktiga förförerskor. När kärleken och/eller graviditeten slog till så var det ofta en hård kamp för kvinnan att bli accepterad. Men pliktkänslan och inte minst kärleken till barnbarnen brukade gjuta olja på vågorna och i dag finns det många blandade familjer i Grekland.

Annat som kan leda till kulturkrockar är tyskars fäbless för nakenbad, brittiska ungdomars fylleskrål, svenskars syn på sig själva som bäst i världen på allt, norrmäns etnocentricitet och tusen andra ting.

Jag generaliserar givetvis. Men det är ganska underhållande att sitta i baren och bolla stereotyper. Mina favoriter: ”Finnar pratar inte förrän de är så fulla att de inte kan prata längre!” och ”Svenskar måste alltid berätta hur de har löst alla sina problem, som om de inte har några problem längre!” (Det var i och för sig ett tag sedan jag hörde den sista.)

Vänskap

En man med många vänner är en rik man, sade man förr. Numera har vi i Sverige slutat hänga med kompisar. I stället ”nätverkar” vi och funderar över nyttan vid varje möte. Vi umgås inte, vi minglar. Vår första fråga är ”vad jobbar du med?” och svaret avgör hur mycket vi tänker anstränga oss för att inlemma personen i vårt nätverk. I övrigt har vi kompisar som vi träffade i skolan eller på första jobbet och fortsätter att umgås med, för att kunna bete oss som barn ibland och övervinna vår rädsla för åldrandet och döden.

2016-06-11 14.01.18-2
Direkt från gården till bordet. Foto: John Göransson.

I jordbrukssamhället betyder vänskap något annat än i vårt samhälle. Vänskapen är ovillkorlig, gästfriheten är ofta omåttlig. Man delar sitt sista bröd och sin sista krona med sina vänner och alla man känner är ens vänner, om de inte är ens fiender.

Grannskap

Om en granne ber om hjälp så ställer man upp. För en dag är det jag som behöver hjälp. Med att resa ett staket, bärga en trasig traktor, rädda skörden undan regnet… Jag har en ugn, grannen har en grill, tillsammans har vi ett kök. Inte som i det moderna Sverige, där gräsklipparna används två timmar i veckan, tvättmaskinen fyra timmar i veckan och mikron tio minuter i veckan. Där vi tänder utegrillen för att tillaga två hamburgare. För att inte tala om alla studsmattor.

När grannen reser bort får vi ta hand om katten. foto: John Göransson.

Och så resten

Det finns förstås mycket mer. Grekland har kvar den ”Gör det själv-kultur” som vi lämnade för länge sedan. Där bilar inte lackeras om utan målas med pensel. Där tomsäckar kan bli mattor och gardiner. Där det vimlar av livsfarliga eldragningar och folk ibland dör av kolmonoxidförgiftning.

Funkar det så funkar det. Foto: John Göransson.

Allt detta kommer att förändras, även om det går långsamt. Och jag medger gärna att jag numera mest umgås med greker som har en mer modern syn på tillvaron och en vilja att förändra. För jag vet att det är de som kommer att rädda Grekland ur krisen. Minskad rasism, homofobi och sexism kommer på köpet.

John Göransson

Jag driver företaget Myt och Verklighet Kommunikation.

2 reaktioner till “Mellan stad och gård

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: