fbpx

Fyra kvinnors berättelser från ett Grekland i lockdown

Loading...
Loading...

Det värsta är ovissheten om när det ska ta slut. Och att allt kanske misslyckas, så att vi blir sjuka allihop.”Jag tror att regeringen överdriver” …”Vi är trötta, vi orkar inte följa alla regler längre” …”Jag tänker på alla våra gäster, som sitter inlåsta i sina hem runtom i världen och längtar hit”.

Fyra röster från fyra kvinnor i lockdown i Grekland. Grekland All Exclusive tog kontakt med dem för att höra hur de mår och vad de tror om framtiden.


Hur mår grekerna i årets andra lockdown? Hur känns det att befinna sig i Thessaloniki, en av Europas hårdast pandemidrabbade regioner? Och hur känns det att vara i lockdown i Chania, en av Europas minst pandemidrabbade regioner? Jag har med hjälp av messenger, Zoom och Facetime gjort en liten rundresa bland vännerna.

Jag har pratat med Annie Zoi i Ioannina i västra Grekland, Francine Akalestou i Aten, Katerina Popa i Thessaloniki och Rena Vrana i Chania på Kreta. Tre av dem pratade jag med även under lockdown i mars. Det var trevligt att prata med dem, men det var delvis väldigt sorgligt också.

Sammanfattningsvis kan sägas att de är besvikna. Besvikna på att deras umbäranden i våras var förgäves. Besvikna på sig själva för att de inte orkar följa alla regler. Framför allt är de besvikna på regeringen, som lägger hela skulden på sitt eget folk. Nu rasar förtroendet. Men framför allt har de väldigt tråkigt.

Förklaringar och bortförklaringar

Regeringen och Nea Demokratia-anhängarna är förstås också besvikna och oroliga för att den ”andra vågen” ska kosta dem majoriteten och bana väg för en revansch för vänsterpopulisterna i Syriza. Med 2015 i minnet, då Syriza red in på missnöjesvågen av den ekonomiska krisen, försöker regeringen och dess anhängare nu förklara varför lockdown inte har fått samma effekt som i mars/april.

Den Regeringstrogna dagstidningen Kathimerini radar i en artikel på måndagen upp fem förklaringar till misslyckandet. En del av dem är snarare bortförklaringar, men några är sannolikt riktiga:

  1. Lockdown är inte lika strikt denna gång, eftersom många verksamheter som var stängda i våras har tillåtits ha öppet denna gång. Bland annat väntade regeringen till 16 november med att stänga skolorna för de minsta. Tidningen medger visserligen att barnen knappast bidrar till smittspridningen och glömmer att landet nu har nattligt utegångsförbud, en åtgärd som inte togs till i våras. Den här förklaringen håller helt enkelt inte.
  2. Medborgarna är trötta på restriktionerna. Nyordet ”Covid Fatigue” används för att förklara varför folk struntar i munskydd, avstånd och andra åtgärder. Detta händer i hela Europa, förklarar tidningen. Den glömmer att berätta att det till stor del handlar om att medborgarna misstror regeringen efter vårens misslyckande. Att grekernas ”Covid Fatigue” till stor del är orsakad av den egna regeringen.
  3. Viruset har muterat och blivit mer smittsamt, och/eller så är det vädrets fel. Så kan det vara. Men i så fall har viruset muterat annorlunda i Sverige, som har fler smittade men mycket färre dödsfall.
  4. Regeringen borde ha satt en del områden, i synnerhet Thessaloniki, i lockdown tidigare. Dessutom slutade polisen i stort sett att kontrollera om de existerande reglerna följdes. I centrala Makedonien (där Thessaloniki ligger), gjordes bara ett par tusen kontroller fram till 11 november, mot 5,6 miljoner i resten av Grekland. Detta är förmodligen sant. Frågan är om det hade hjälpt med fler kontroller.
  5. Regeringen var för sent ute med att skärpa kontrollen av de tusentals gästarbetare som varje höst kommer över gränserna från norr för att hjälpa till med höstskördarna. Först i fredags fattade regeringen beslutet att i princip stänga landgränserna. Mer om det senare.

Efter mina samtal med fyra kloka grekiska kvinnor vill jag lansera fyra alternativa teorier om varför antalet döda fortfarande ökar och antalet smittade har minskat långsammare än alla hoppades:

  1. Lockdown i våras var ett misstag. Regeringen pratar om en andra våg, sanningen är att Grekland aldrig hade någon första våg. Regeringen stängde Grekland i hopp om att rädda turistsäsongen och kanske för att plocka politiska poänger.
  2. När smittspridningen började öka igen i augusti infördes med kort varsel ett gytter av restriktioner som ingen förstod. Varför ska vi ha munskydd i skogen? Varför ska fyraåringar ha munskydd? Varför ska barerna stänga vid midnatt när det skapar sanslös trängsel på gator och torg? Allt detta banade väg för civil olydnad.
  3. Regeringen lovade i princip att det inte skulle bli någon andra lockdown. Många trodde på det löftet. Efter månader av förvirrande restriktioner och ständigt ändrade strategier blev det ändå en lockdown i hela landet, trots att smittspridningen var väldigt liten i delar av Grekland.
  4. Samtidigt som landet sattes i lockdown fortsatte gästarbetarna att mer eller mindre okontrollerat strömma in i landet norrifrån. Samma förklaring som i Kathimerini, men tecknen kom redan i somras och när skördearbetarna började strömma in i oktober blev bristerna tydliga. Regeringen agerade inte några veckor för sent. Den agerade flera månader för sent.
  5. Regeringen släppte in hundratusentals turister som inte var testade över huvud taget. Att testa alla svenskar men inte britter, fransmän och italienare var ett stort misstag. Att sedan sluta testa även svenskarna var obegripligt. Ett välorganiserat protokoll för testning hade kunnat rädda både turismen och smittspridningen. Nu blev det precis tvärtom.

Nog pratat. Det är dags att höra vad vännerna i Grekland har att säga!

Francine Akalestou, arbetslös, Aten

Francine, Aten. Foto: John Göransson.

Francine var en av de första vi lärde känna på Kreta, vi har varit vänner sedan 2012. Hon hade då just kommit till Chania. Mitt i krisen, när försäkringsbolaget hon arbetade på i Aten slog igen. Sedan dess har hon slitit hårt i turistindustrin. Francine flyttade tillbaka till Aten i våras, för att återförenas med en gammal, men aldrig rostad, kärlek. Hon kom dit precis innan allt stängde första gången.

Vad gör ni?

”Ingenting. Vi är hemma, helt enkelt. Min fästman kör skolbuss, så nu är han permitterad, eftersom skolorna är stängda. Vi går knappt ut. Jag stickar och virkar rätt mycket.”

Nät jag intervjuade Francine i våras sade hon att det var första gången hon var helt överens med regeringen. ”Jag tycker att den gör rätt som tar i med hårdhandskarna för att hejda coronaviruset. Däremot är jag väldigt besviken på de greker som struntar i att vara försiktiga”, sade hon då. Nu låter det annorlunda. Hon berättar att många nu börjar misstänka att det nog inte är så farligt egentligen. Att regeringen överdriver antalet sjuka och döda för att få folk att följa reglerna.

Känner du någon som har blivit sjuk i Covid-19?

”Nej, inte personligen. Men en kompis har en kompis som blev sjuk. Men de har inte träffats på många år, utom per telefon.”

Vad drömmer du om att göra när det här är över?

”Jag har inga stora drömmar. Jag drömmer om att gå ut. Gå till ett museum. Promenera på Monastiraki. Träffa mina föräldrar.”

Senast hon träffade sina föräldrar var dagen innan lockdown. Bilresan dit, som normalt tar tio minuter, tog över två timmar.

”Alla skulle ut och storhandla i sista minuten. Eller så flydde de från stan”.

Nu är det vaccin på gång. Ser du fram mot det?

”Jag vet inte. Ingen vet vilka biverkningar det kan ha.”

Men på bara två dagar dog 210 greker av Covid. Tror du inte det är värre än eventuella biverkningar av ett vaccin kan bli?

”Kanske på kort sikt. På längre sikt vet jag inte”.

Nej, ingen vet. Francine är en i den växande skara som har tappat förtroendet för regeringen och det spiller över på tilltron till vaccin. Hon kommer kanske att vara en av de många greker som avstår från att vaccinera sig. Risken är att de blir så många att ingen flockimmunitet uppstår i Grekland. Det är en bieffekt som känns betydligt mer skrämmande än eventuella biverkningar av vaccinet.

Annie Zoi, skådespelerska och ölbryggare, Ioannina

Annie, ölbryggare Ioannina.

Annie är ensamstående och bor i Ioannina. Hon är utbildad byggnadsingenjör och hade tidigare jobb i Aten, på kvällarna spelade hon teater. Med krisen stannade alla byggen och sedan några år delar hon sin tid mellan att tillsammans med vänner brygga det utmärkta ölet Stala och att stå på scenen hemma i Ioannina, som var en av de första regionerna att sättas i lockdown, en vecka innan resten av Grekland.

Varför tror du att Ioannina drabbades så hårt av coronaviruset?

”Det var flera faktorer som samverkade. Det blev plötsligt mycket kallare. Skolorna öppnade utan konkreta skyddsåtgärder. Och visst struntade vi i att följa reglerna. Och visst bidrog det att människor kom in från grannländerna som inte var testade. Men det gäller också alla turister, inte bara i Grekland utan i alla länder.”

Har folk i allmänhet struntat i reglerna?

”Det är svårt att följa alla regler rigoröst. Visst, många struntade i reglerna om avstånd och munskydd, men det är svårt för oss att tvätta hår och kläder varje gång vi lämnar huset och desinficera allt vi kommer i kontakt med.”

Känner du någon som har haft Covid-19?

”Ja, en vän fick det. Men hon hade inga allvarliga symptom, bara lite feber”.

Vad tycker du om att det blev en ny lockdown?

”Jag tycker inte så mycket egentligen. Den är ett nödvändigt ont, helt enkelt”.

Tror du att du lider av ”Covid Fatigue”?

”Jag hörde uttrycket för första gången helt nyligen, sedan dess har jag tänkt mycket på det. Jag har inte hamnat där ännu. Visst, ibland ’flyr’ jag från reglerna, men än så länge har jag förstånd att rätta till det. Men jag tror att det blir nästa steg för den som följer alla regler, förr eller senare blir vi apatiska.”

Vad är du mest orolig för? Viruset eller ekonomin?

”Båda, eftersom jag riskerar att drabbas av viruset och jag är i högsta grad ekonomiskt drabbad.”

Hur går bryggeriet?

”Eftersom vi är så beroende av barer och restauranger är vi väldigt hårt drabbade och det har vi varit sedan i mars.”

Vad är det svåraste med att vara i lockdown?

”Ovissheten om när den ska ta slut och rädslan för att den misslyckas, så att vi ändå blir sjuka allihop”.

När hon säger det har jag svårt att hålla tillbaka tårarna.

Saknar du att få spela teater?

”Ja, jag saknar det väldigt mycket. Dessutom är kulturen en av de saker regeringen helt har struntat i.”

Katerina Popa, arbetar på hotell, Halkidiki

Katerina, Thessaloniki/Halkidiki. Foto: John Göransson.

Vi har känt Katerina länge. Hon lämnade hemmet i Thessaloniki när hon var 16 år gammal och började arbeta på en turistrestaurang i Chania som ligger nära vårt hus. Hon slet hårt och skickade hem pengar till familjen. Nu, tio år senare, har hon skaffat en utbildning i hotel management och en ansvarsfull position på ett stort lyxhotell på Halkidikis första ”finger”, Kassandra.

Vad gör du?

”Jag är på Halikidiki måndag till fredag, sedan tar jag bilen till Thessaloniki över helgen”.

Varför tror du att Thessaloniki har drabbats så hårt? Är det de festande studenternas fel eller är det gästarbetarna?

”Ingendera. Folk struntar i reglerna, helt enkelt. De går ut som vanligt. Alla är trötta och deprimerade, vi orkar inte längre. Det gäller mig också.”

Regeringen har annonserat skärpta kontroller i Thessaloniki. Har du märkt av det?

”Ja, när jag körde hem i fredags såg jag att det var massor av poliser ute och kontrollerade folk. Så nog märks det”

Jag pratade med henne under den första inlåsningen i våras också. Då var hon betydligt mer beslutsam. Hon lade ut filmer på Instagram när hon tränade hemma och använde flitigt hashtaggen #westayathome. Den känslan är nu bortblåst.

”Vi är trötta på det här nu. Förra gången delade vi bilder och filmer där vi lagade mat och en massa andra saker. Det gör vi inte nu. Vi är trötta på att vara hemma. Greker vill gå ut och umgås, det är helt enkelt inte naturligt för oss att sitta hemma.”

Vad drömmer du om att göra när lockdown avskaffas?

”Först vill jag bara gå ut, träffa vänner och kanske ta en drink någonstans. Sen vill jag resa. Jag skulle vilja åka ner till Chania över julen och träffa er och andra vänner där nere”.

Jag berättar att vi stannar i Sverige i jul, hon låter lika besviken över det som vi är. Vi brukar träffas minst en gång om året, senast var när vi åt nyårsmiddag tillsammans på The Five i Chania.

Känner du någon som har blivit sjuk i Covid-19

”Inte någon nära vän, men jag känner två. En av dem är inlagd på sjukhus. Det är stor skillnad mot i våras. Nu pratar alla om människor i bekantskapskretsen som har drabbats, då var det något som hände i Italien och i andra länder.”

Rena Vrana, hotellägare, Chaina

Rena på taket till sitt hotell. Foto John Göransson.

Rena och hennes syster äger tillsammans Hanim Lounge and Studios i Chania. Det är ett fantastiskt ställe, som vi aldrig bor på eftersom vi har vårt eget hus där. Rena har släkt i Chaina, men hon har växt upp i Aten. På hotellet finns också hennes man, som varje morgon tillreder världens bästa hotellfrukost till deras lyckliga gäster.

Vad gör du?

”Just nu är jag på hotellet. Jag måste titta till huset lite. Dessutom är internetuppkopplingen hemma för dålig för att kunna ha videosamtal.

Vi hann åka upp till Aten några dagar innan lockdown för att träffa lite släkt och vänner. Det känns skönt. Annars hade vi kanske redan suttit hemma och ugglat i flera veckor när vi blev inlåsta.

Vi har bildat ett litet nätverk av fyra enbarnsfamiljer i området, som turas om att se efter varandras barn. Alla har också samma privatlärare. Vi har två stora terrasser, så vi kan sitta på dem och umgås utan att bryta mot reglerna.

Hur ser det annars ut i Chania?

”Det är mycket mer folk ute än under förra lockdown i våras. Folk går ut och promenerar, många badar i havet, trots det kalla vattnet, eftersom det är tillåtet. Väldigt många struntar i munskydden. Samtidigt är det väldigt lite folk nere i hamnen, och i hela Gamla Stan, eftersom alla restauranger och barer är stängda.”

”Det nattliga utegångsförbudet är en nyhet sedan lockdown i våras och det är väldigt obehagligt. Känslan att bokstavligen vara inlåst i en lägenhet tio timmar varje dag. Tänk att du är någonstans och inser att du kanske inte hinner hem innan nio. Ingen vill gå ensam i mörkret i en stad där det är utegångsförbud.”

Känner du någon som har drabbats av Covid-19?

”Ja, en väninna blev ganska sjuk, men det slutade lyckligt. Jag tror att det var bra för oss, för innan dess hade det varit så abstrakt allting. Vi har haft så få fall här i Chania att de flesta nog inte känner någon som har haft Covid-19. Nu vet vi åtminstone vad det handlar om.”

Är det många som struntar i reglerna?

”Ja, i synnerhet munskydden, men även förbudet mot att samlas. Och många gör nog mer än det står i deras SMS när de går ut. Det är inte så konstigt. Vi ställde solidariskt upp första gången, trots att vi hade väldigt låg smittspridning här. Den här gången blev många chockade, eftersom smittspridningen fortfarande är låg, jämfört med i norr. Det är som att vi kollektivt bestraffas för vad som händer i norra Grekland. Så det är många som inte orkar ta det riktigt på allvar den här gången.”

Hur klarar ni er ekonomiskt?

”Vi klarar oss. Vi bestämde oss för att öppna hotellet i somras och vi hade en fantastiskt bra säsong. Vi ägnade två veckor innan vi öppnade åt att förbereda hotellet och öva på att använda munskydd och handskar och allt annat , så när vi öppnade var vi redo. Vår största mardröm var att någon skulle bli smittad, tack och lov slapp vi det.”

Vad tror du om nästa säsong?

”Jag vet inte, det är först nu jag har börjat tänka på det. Jag ska börja ta kontakt med våra återkommande gäster nu, mest för att jag vill veta hur de mår. Vi vet att många sitter ensamma och isolerade runtom i världen och det gör oss sorgsna. Våra gäster är underbara och långtifrån bara kunder. Många av dem är vänner och det märktes verkligen i somras. Vi är oerhört tacksamma för att vi har dem. Flera av dem är svenskar förresten!”

Varför tror du att det blev så här illa den här gången?

”Regeringen öppnade gränserna och lät först en massa turister komma in som inte var testade och sedan en massa gästarbetare till jordbruket. När väl krav på tester infördes var det en massa människor som kom in med förfalskade testintyg. Många är förbannade på regeringen, för nu får vi betala för deras misstag.”

Rena berättar att det rätt nyligen avslöjades att många, framför allt gästarbetare från norr, har tagit sig in i landet med intyg som uppenbarligen har varit väldigt lättförfalskade. Bara att byta ut namn och datum på ett intyg, så var det fritt fram. Nu är kryphålet täppt, men alldeles för sent uppenbarligen. I maj lättade regeringen på restriktionerna för att hjälpa bönderna att få arbetskraft till skördearbetet.

Hur är det med NN (gemensam vän)?

”Det är bra, jag träffade henne i går. Eftersom skolorna har stängt har hon kunnat jobba med att ta hand om barn åt föräldrar som fortfarande arbetar. Just nu tar hon hand om fyra barn.”

När regeringen stängde skolorna för ett par veckor sedan var det inte för att barnen sprider smitta utan för att föräldrar som hämtade och lämnade barn gjorde det. Man kan undra vilken skillnad det gör mot att de hämtar och lämnar hos en barnskötare.

Tror du att lockdown är borta till jul?

”Tyvärr inte. Smittan minskar alldeles för långsamt.”

Vad ska du göra nu?

”Nu ska jag promenera hem. Sokrates lagar mat, förstås, så snart sätter vi oss till bords. Det är Jungfru Marias namnsdag i dag (21 november), så alla affärer är stängda. Det lär inte vara mycket folk ute.”

Fyra nyanser av besvikelser

Efter mina samtal med Francine, Annie, Katerina och Rena är det besvikelse som är det gemensamma intrycket. Besvikelse över att deras uppoffringar i våras visade sig vara förgäves. Besvikelse att de är instängda igen, när det trodde att de skulle kunna se fram emot julfirande med släkt och vänner. Besvikelsen har har lett till fyra saker:

  1. Det är många fler som struntar i reglerna nu, trots att smittan är mycket värre än i våras
  2. Folk har börjat söka vägar att runda bestämmelserna
  3. En växande del av grekerna tror att regeringen överdriver eller att smittan över huvud taget inte existerar
  4. Regeringen, som gick upp i en historisk ledning i opinionsundersökningarna i mars, har tappat 8-10 procentenheter av väljarstödet sedan restriktionerna började införas på allvar i oktober.

När och hur det slutar vet ingen. Kanske blir vi alla sjuka?



Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: