fbpx

Grekiska städer: Thessaloniki


Vi har aldrig träffat någon som tycker illa om Thessaloniki. Vi har träffat några (atenare) som tycker illa om attityden hos människor från Thessaloniki, men det var länge sedan.

I en tidigare artikel beskrev vi Thessaloniki som Greklands Göteborg, den ständiga tvåan. Kanske var det den underdog-positionen som skapade en spänning mellan folk från Aten och folk från Thessaloniki. Vi har bara goda erfarenheter.

Thessaloniki ligget vid kusten i Centrala Makedonien. Staden har 825 000 invånare. Här finns industrier, en stor hamn, universitet och massor av annat som gör staden till inte bara den näst största utan också den näst viktigaste staden i Grekland. Den är också en viktig hamnstad för grannländerna Nordmakedonien och Bulgarien, som saknar egen kust mot havet.

Stadens historia

Det makedoniska imperiet

Thessaloniki grundades under 315 f. kr. Av den makedoniske kungen Cassander. Staden fick sitt namn efter hans fru Thessalonike, som var halvsyster till Alexander den store. Staden växte snabbt och kom att bli en autonom del av Makedonien, med eget parlament.

När det makedoniska imperiet föll 168 f. kr. blev staden en del av Romarriket. Omkring år 50 e. kr. byggdes den största kyrkan och staden skulle komma att få en viktig roll i det Bysantinska imperium som uppstod när Rom delades år 379.

Det bysantinska imperiet

Efter många krig uppkom en lång period av fred och under 1100-talet började staden växa och blomstra.

På 1400-talet började det bysantinska imperiet falla samman och 1430 intogs staden av det Ottomanska imperiet, som gjorde Thessoloniki till en blandad stad. Bland annat kom tusentals judar som flydde undan förföljelse i Spanien. År 1519 utgjorde judarna mer än hälften av stadens befolkning.

Från Alexander den stores dagar. Foto: John Göransson.

Det ottomanska imperiet

Thessaloniki kom, tack vare sitt läge och sin blandade befolkning av framför allt judar, turkar, greker och bulgarer, att bli en av det Ottomanska imperiets viktigaste handelsstäder. Järnvägen nådde staden 1888 och en ny modern hamn byggdes. År 1896 föddes Kemal Atatürk i Thessaloniki, han skulle senare grunda den turkiska nationalstaten.

Självständighet

Inte förrän 1916, efter åratal av krig och uppror, blev Thessaloniki en del av Grekland. Redan året efter brann i stort sett hela staden ner till grunden och mer än 70 000 människor blev hemlösa, många av dem judar. Staden byggdes upp under ledning av den franske arkitekten Ernest Hebrard. Det är därför den nedre delen av staden påminner så mycket om Nice eller Marseilles.

Sedan dess delar Thessaloniki historia med Grekland, med ett undantag. Den judiska befolkningen decimerades snabbt efter 1916 och när nazisterna besegrades 1945 fanns i stort sett inga kvar. De flesta hade drivits ut 1922-1923 och ersatts av etniska greker från Turkiet. Det kosmopolitiska Thessaloniki, där det på 1800-talet pratades mer ladino (de sefardiska judarnas språk) och turkiska än grekiska, genomgick en snabb etnisk rensning.

Även om judar och turkar för länge sedan har flyttat så har de lämnat spår efter sig. Framför allt i matkulturen, som är ganska annorlunda det övriga Greklands. Det är mer kryddor och mer hetta i maten här. En stor del av centrum är saluhallskvarter, eftersom staden hade en judisk, en grekisk och en turkisk saluhall. Kosher, halal och ortodoxt fick inte blandas hur som helst.

Se och göra

Thessaloniki är som gjord att promenera i. Det är lätt att orientera sig. Tumegler: Nerförsbacke, du går söderut. Uppförsbacke, du går norrut. Havet till höger, du går österut. Havet till… ja, du fattar. Centrum är inte större än att du kan gå ut efter frukost och ha sett det mesta när det är dags för lunch. Visst finns annat att se, men om du har ont om tid kan du hålla dig i centrum.

Det går också att använda det system för kommunala lånecyklar som nyligen har introducerats, så kan du ta dig från ena delen av centrum till den andra på en halvtimme.

Lånecykel. Foto: John Göransson.

Strandpromenaden och Aristoteloustorget

Tack vare arkitekten Herbrard är strandpromenaden ganska trevlig. Den börjar vid Aristoteloustorget och slutar vid det Vita Tornet, som är stadens symbol. Det finns bättre ställen att äta och dricka på på annat håll, men det kan vara värt pengarna att sitta ner med en kaffe. Eller så åker man upp till restaurangen högst upp i Hotel Electra Palace och njuter av utsikten. Om man har råd.

Aristoteloustorget. Foto: John Göransson.

Vid kajen vid Vita Tornet ligger utflyktsbåtar som är flytande barer. Ta en tur med Arabella, det kitschiga piratskeppet. Det är kul och drinkarna är inte mycket dyrare än i land. Utsikten över staden från havet är magnifik, i synnerhet i solnnedgången.

Centrum

Stadens centrum är annars som stadscentra är mest, förutom de stora saluhallskvarteren. Shoppinggator, kontorsbyggnader, bostadsområden och andra områden breder ut sig.

Fiskmarknad. Foto: John Göransson.

Runtom i centrum finns lämningar från den romerska, bysantinska och ottomanska tiden. Många av dem är sevärda.

Det finns ett judiskt museum, men ett större minnesmärke över den judiska närvaron i staden är på väg att uppföras.

I det hus där Kemal Atatürk föddes, i dag säte för Turkiets konsulat, finns ett museum som berättar hans historia.

Timiski, den hårt trafikerade gatan som skär genom staden från öst till väst, är den mest populära shoppinggatan i stan.

Här och var i centrum ser man tunnelbanebygget. Den är så försenat att den har blivit ett stående skämt i hela Grekland. Den senaste prognosen säger att den ska vara färdig 2023. Historien om tunnelbanan är så komplicerad att vi nog måste ge den en egen artikel.

Ano Poli

Utsikt från Ano Poli. Foto: John Göransson.

Går du norrut uppför de branta backarna kommer du till Ano poli, stadsdelen som undslapp branden 1917 och kulturminnesmärktes innan rivningsvågen hann slå till. Här finns ett citadell, ett kloster samt framför allt pittoreska gränder och en storslagen utsikt. Här finns också en hel del ställen att äta och dricka, men det är inga nöjeskvarter.

Ladadika

I Ladadika, ovanför hamnen väster om centrum finns stadens nöjeskvarter. Stadsdelen, som också undslapp branden, var en gång var centrum för oljehanteringen. Nu kryllar det av barer, restauranger och klubbar för alla smaker.

Ladadika. Foto: John Göransson.

Utanför centrum

Om man vill bada i havet kan man ta sig till Peraia, som ligger ett par mil öster om staden, nära flygplatsen. Eller ta sig vidare till Halkidiki, förstås.

Äta och dricka

Det finns galet många restauranger i Thessaloniki, många av dem är väldigt bra.

Midopilafo på marknaden Modiano. Foto: Göransson.

Saluhallarna. I och omkring marknaderna Modiani och Kapani finns det många billiga och bra ställen. Favoriten är Café Euripides i Kapani.

Ladadika kryllar av tavernor och restauranger. En favorit är Negroponte, en annan Masticha.

Meze på Negroponte. Foto: John Göransson.

Ano Poli har många traditionella ouzerior och tavernor. Vi gillade Tsinari. På Taverna Xiotis har de ofta bra live rembetika.

Det finns för många barer och caféer i Thessaloniki för att det ska gå att hålla reda på dem. Vi brukar alltid ta oss till jazzbaren Duende, som håller sig med ett eget husband och ofta har gästartister. I Ladadika finns The Blue Cup, om du vill prova spännande cocktails. Och, som sagt, en båtdrink i solnedgången på Arabella är aldrig fel. Runt Bit Bazar finns också många bra ställen.

Duende Jazz bar. Foto: John Göransson.

Hotell

Det finns många bra hotell i Thessaloniki. Vår favorit är The Modern, om man vill ha självhushåll rekommenderas The Suitcase. Båda har bra läge i centrum. En bit längre upp i stan finns utmärkta Park Hotel.

Suitcase. Foto: John Göransson.

I Ladadika finns Colours Ladadika Central, som tack och lov har välisolerade fönster. Riktigt trevligt.

Dit och därifrån

Eftersom Thessaloniki är en storstad håller den sig med en internationell flygplats som har direktförbindelser till många platser inom och utom Grekland. Det finns också en järnvägsstation och en busstation. Bussarna till Halkidiki har sin egen station öster om centrum. I vår länksamling hittar du info och tidtabeller.

John Göransson

Jag driver företaget Myt och Verklighet Kommunikation.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: